Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2019-04-15, 00:13
  #2125
Medlem
Tycker att du ska läsa min namne då hans verk är väldigt läsvärda.

Frågan du har framför dig är om "skatteincitament" eller "bidrag" är mest förenlig med vad Hayek kallade för "Katalaxi". Katalaxi kan definieras som den spontana ordning som uppkommer bland fria individer på en fri marknad, dvs en spontan marknadsordning.

Då är frågan om vilken av "skatteincitament" (som jag tolkar som skattelättnader i detta fall) eller "bidrag" är mest förenlig med denna "Spontana ordning". Detta ska du föra ett resonemang om och motivera varför.

Försökte googla fram något på svenska som jag tror kan hjälpa dig på traven och fann detta;

http://www.svensktidskrift.se/2003-1/2003-1-05.html

Där får du lite kort om spontan ordning, katalaxi och statlig inblandning. Hoppas att de kan hjälpa dig framåt och att du tar dig tiden att läsa och förstå Hayek för vi behöver fler "Österikare" i framtiden.
Citera
2019-04-15, 08:33
  #2126
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av mikaels
Hayek är ju libertarian, nyliberal av den österrikiska skolan, den står inte högt i kurs i Sverige.
Han ansåg ju att statlig styrning är dåligt, att marknaden mår bättre ju mindre man reglerar den, och att konjunkturproblem uppstår pga statlig inblandning. Han trodde väl knappast på en centralbank och priskontroll på räntan?
Hur populära är dessa åsikter i Sverige idag?
Vi har ju tom en centralbank som vill ha inflation! Hayek hade roterat i sin grav om han hört det.
Läs Vägen till träldom/The road to serfdom

Så då han förespråkade skatterabatter ? :$
Citera
2019-04-15, 08:39
  #2127
Medlem
Richard Wagner; nek uppgift.

Boken heter Wagner, Richard E., Fiscal Sociology and the Theory of Public Finance, Cheltenham: Edward Elgar, 2007.

Och jag ska då efter besvara frågan: How would tax incentives influence the connections between the public and market squares, and the taxpayer-political enterprise relations?

Men jag fattar inte riktigt frågan

Detta är vad han skrev i boken;
Citat:
Chapter 2 contained phenomena that are interested in a theory of public fiance derived from the bivalent nature of human nature, in which people seek both autonomy and society. Where both fiscal and market phenomena originate from one and the same source: that economic individuals pursue plans to reach more desirable states to be. The market and the state are both emerging phenomena that come from human effort to pursue plans within a social interaction.

A society contains a confirmation of companies, some established through the square *. The historical record contains examples where the configurations have been relatively static. It is actually possible to imagine a completely static configuration that simply reproduces itself. A society that conforms to this configuration would be a static, caste-based society. The pattern of the relationship denoted by the cast must not be explicitly recognized and recognized by the members of society, but that society should have a caste-like character alike. A business executive whose husband is a doctor will be replaced by a daughter and son who later occupy the same positions. If the parents live in a house of 5000 square meters on a hill with a lovely view, their children will replace them to live the same way. A car mechanic and her husband, a waiter, will be replaced in these abilities by their children. If the parents live in a house of 1200 square meters without a view in noisy, dusty and congested parts of the city, then their children will come. Parents who associate with people in a country club environment will have children who form their associations in the same way. Parents who associate on the street corners will have children who associate in the same way. Such a static society would be described as one in which people accept their place and position within society as that is just the way it is.

According to Wagner, "government" refers to a set of spaces where social interactions continue and develop. Tax activities should be associated less with state intervention in the economy than with arenas for cooperation and conflicts. Wagner emphasizes the importance of emerging development processes driven by human-to-their-conflict conflicts. Wagner paints the image of a "two-forum social architecture" (Chapter 2) where the state and the market interpenetrate each other.

The market and tax phenomena are similar to their origins in human nature. Where these claims add and how well they square with Austrian economy and libertarianism. Wagner distinguishes between private property and public property, or common. He takes a narrow picture of private property, one that only affects the sphere where the person is truly independent. As such, it cannot be inclusive in any society.
Maybe this summary is a help.

Vad betyder ens frågan? ;$
Citera
2019-04-15, 08:57
  #2128
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av FriedrichvonHayek
Tycker att du ska läsa min namne då hans verk är väldigt läsvärda.

Frågan du har framför dig är om "skatteincitament" eller "bidrag" är mest förenlig med vad Hayek kallade för "Katalaxi". Katalaxi kan definieras som den spontana ordning som uppkommer bland fria individer på en fri marknad, dvs en spontan marknadsordning.

Då är frågan om vilken av "skatteincitament" (som jag tolkar som skattelättnader i detta fall) eller "bidrag" är mest förenlig med denna "Spontana ordning". Detta ska du föra ett resonemang om och motivera varför.

Försökte googla fram något på svenska som jag tror kan hjälpa dig på traven och fann detta;

http://www.svensktidskrift.se/2003-1/2003-1-05.html

Där får du lite kort om spontan ordning, katalaxi och statlig inblandning. Hoppas att de kan hjälpa dig framåt och att du tar dig tiden att läsa och förstå Hayek för vi behöver fler "Österikare" i framtiden.

Citat:
I Law, Legislation and Liberty utvecklar han ytterligare sina tankar kring marknadsprocessens förmåga att underifrån och utan centrala direktiv åstadkomma, vad Hayek kallar en spontan ordning. Detta begrepp utgör nyckeln till mycket av Hayeks tänkande och är ett slags generalisering av Adam Smiths "osynliga hand". Förutom marknadsordningen utgör vårt språk, sociala konventioner och normsystem, och användandet av pengar som bytesmedel exempel på spontana ordningar. Utmärkande för dessa är att de är en konsekvens av mänskligt handlande men inte av mänsklig design. De har inte uppstått genom medvetna överenskommelser eller beslut, utan har uppstått som det samlade resultatet av enskilda handlingar utförda av ett stort antal spridda individer eller aktörer som bara har agerat utifrån sina egna motiv och haft lokala förutsättningar för ögonen.

Vad menar han med spontanordning eller ordning öht? vill du ge ett exempel.

Citat:
Väsentligt är också att framväxten av spontana ordningar ofta förutsätter att de individuella aktörerna följer ett antal abstrakta, allmängiltiga regler, vad Hayek kallar regler för rättvist uppträdande (rules of just conduct). Dessa regler kan både vara informella och formella, och i det senare fallet kan staten fylla en viktig och konstruktiv roll. Däremot är spontana ordningar, enligt Hayek, helt oförenliga med föreställningar om "social rättvisa".
vad menas med det? och vilka är aktörerna?

Citat:
I den första artikeln i Kunskap, konkurrens och rättvisa, "Användningen av kunskap i samhället", utvecklar Hayek sin syn på hur prissystemet och decentraliserade beslut i en marknadsekonomi är förutsättningar för att kunna samordna och utnyttja samhällets samlade kunskap på bästa möjliga sätt. Det är nämligen, enligt Hayek, bara genom decentralisering som vi kan tillvarata den unika, ständigt föränderliga och för ekonomisk utveckling avgörande form av kunskap och information om tidens och platsens speciella omständigheter som är utspridd hos de enskilda individerna i ekonomin. I ett system för central planering kan bara en bråkdel av kunskapen nyttjas. Likaså är det endast genom marknadens prissystem som relevant kunskap och information om det större ekonomiska systemets förändringsmönster effektivt kan förmedlas till de enskilda aktörerna.

Decentralisering är en förskjutning av makt eller ansvar i organisationer. Detta innebär en förändring i förhållandet mellan de territoriella nivåerna i organisationen eller ett annat system.

Så jag fattar inte riktigt vad han menar med decentralisering där?
__________________
Senast redigerad av melyhna 2019-04-15 kl. 09:30.
Citera
2019-04-15, 11:12
  #2129
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av mikaels
Sorry, butterfingers, tabu menade jag.
Frågan är ju hyfsat klar, är skatterabatter eller bidrag bäst för ekonomin?
Texten du citerar är ren rappakalja, måste vara google translate eller något ännu sämre.

. Eftersom samhället är en ändå stor gemenskap och alla ska bidra till samhället. Jag tycker att det nyliberalism är bra i praktiken, men vi människor, kan inte ta de rationella besluten, som nyliberala-Hayek snackar lite skit.

Nyliberalism vill ju att vi ska stå på egna ben, det ska inte finnas ngn bidrag egentligen. Men kolla då på sjukvården kontra sjukvården i USA - där man måste få köpa sjukhus. Människor är ju inte rationella. Ska man ge dom människor ett lån så dom klarar av att ge dom sjukvård? men har man inte ens råd med sjukförsäkring, hur ska man då kunna ta ett lån.

Likså när våra C eller L (som säger sig vara liberala) tar in invandrare, som får då bidrag - aka, de klarar inte själv (inte till en början av) -..

Nä, jag vet inte om jag helt totalt misstolkar Hayek totalt.

Vad tycker du? :)
Citera
2019-05-23, 16:18
  #2130
Medlem
Att den internationella ekonomin är ojämlik är ingen nyhet, men hur denna skall lösas är inte alla överens om. Vilken utvecklingsskola eller tillvägagångssätt tror du mest på och vad är det som gör att detta alternativ övertrumfar de andra strategierna?

Någon?
Citera
2019-05-27, 19:04
  #2131
Medlem
Behöver hjälp med en deluppgift av en fråga. Är relativt säker på att jag svarat rätt men att det står fel i facit.

C0=30 (konstanten i konsumtionsfunktionen)
MPC=0,6 (marginell konsumtionsbenägenhet)
I=100 (investeringarna)
G=200 (offentliga konsumtionen)
X=150 (exporten)
IM0=120 (autonoma importen)
MPM=0,2 (marginella importbenägenheten)
t=0,25 (proportionella skatten)

i a) ska man räkna ut jämviktsinkomsten alltså AD=Y vilket jag fick fram till 480 som stämmer enligt facit. i b) ska man räkna ut vad BNP blir om offentliga konsumtionen ökade med 150, vilket jag får rätt svar på (ökar med 200)

c) ska man räkna ut vad BNP blir i fråga b) om skattesatsen istället var 50%. Jag får fram att BNP ökar med 87. Koefficienten framför Y efter man ställer upp AD-funktionen ges ju av marginella utgiftsbenägenheten g som efter ökad skattesats ger g=0.6x(1-0.5)-0.2 = 0.1
AD blir då 510/0.9=567
567-480=87 alltså ökning med 87 i BNP. Facit ger mig en ökning med 167. Har jag gjort fel?
Citera
2019-06-03, 03:13
  #2132
Medlem
någon som kan förklara keynesiansk teori (makroekonomi)

Frågan lyder;

Enligt traditionell keynesiansk teori skall finanspolitiken vara expansiv i lågkonjunktur och åtstramande i högkonjunktur. a) Förklara ovanstående rekommendation b) Ge exempel på några tänkbara finanspolitiska åtgärder och visa i 45-gradersdiagrammet hur de påverkar ekonomin. c) Förklara hur multiplikatoreffekten (utgiftsmultiplikatorn) fungerar (eller förklara detta i fråga b).

Är det någon ängel på FB som kan förklara detta för min tröga hjärna?! <3
Citera
2019-06-03, 08:15
  #2133
Medlem
Ja vi hade det i skolan för ett tag sedan men har snappat upp intresset för nationalekonomi eller mer specifikt för inflation, konjukturssvägningar och arbetslöshet osv med all dess betydelse. Jag tog upp gamla tentor från kursen och såg denna fråga som jag missat förut och jag förstår mig verkligen inte på det. Jag förstår teorin rätt grundligt men inte hur den keynesianska korsmodellen kan visa s.k. "finanspolitiska åtgärder" mer än AD och BNP eller är det bara jag som missförstår frågan
Citera
2019-06-03, 10:29
  #2134
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av Denkonstigasnubben
Frågan lyder;

Enligt traditionell keynesiansk teori skall finanspolitiken vara expansiv i lågkonjunktur och åtstramande i högkonjunktur. a) Förklara ovanstående rekommendation b) Ge exempel på några tänkbara finanspolitiska åtgärder och visa i 45-gradersdiagrammet hur de påverkar ekonomin. c) Förklara hur multiplikatoreffekten (utgiftsmultiplikatorn) fungerar (eller förklara detta i fråga b).

Är det någon ängel på FB som kan förklara detta för min tröga hjärna?! <3

Alla ekonomiska aktörer har rationella preferenser;
Individer nyttomaximerar och bolag vinstmaximerar
Folk agerar på komplett och relevant information

Dessa är tre centrala antaganden i neoklassisk ekonomi. Baserat på detta finns keynesianismen i makroekonomi.

Spendera i lågkonjunktur, strama åt i högkonjunktur. Samma gäller s.k kontracykliska buffertar för bankerna och deras kreditgivning följer keynesianiskt synsätt. Det handlar om långsiktigt stabil BNP-tillväxt.
Citera
2019-06-03, 13:04
  #2135
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 1391
Alla ekonomiska aktörer har rationella preferenser;
Individer nyttomaximerar och bolag vinstmaximerar
Folk agerar på komplett och relevant information

Dessa är tre centrala antaganden i neoklassisk ekonomi. Baserat på detta finns keynesianismen i makroekonomi.

Spendera i lågkonjunktur, strama åt i högkonjunktur. Samma gäller s.k kontracykliska buffertar för bankerna och deras kreditgivning följer keynesianiskt synsätt. Det handlar om långsiktigt stabil BNP-tillväxt.

Uppskattar verkligen ditt svar, tack så mycket! Men hur kan exempelvis finanspolitiska "åtgärder" visas i ett 45 graders diagram (korsmodellen) och hur påverkar det ekonomin? Jag förstår inte relevansen, är de valutor då frågeställaren försöker få fram?
Citera
2019-08-11, 12:34
  #2136
Medlem
Hej, jag sitter med en tenta i finansiell ekonomi och behöver lösa den här uppgiften

Hej, håller på att pluggar inför tenta i finansiell ekonomi och har stött på den här frågan några gånger. Finns det någon därute som skulle kunna hjälpa mig hur man löser den? Har letat som en galning men kommer inte fram till något som skulle kunna vara rätt svar.
Tack på förhand!

Fråga:

Ett högriskföretag vill låna medel på den finansiella marknaden. Företaget tänker sälja obligationer med ett nominellt värde på 10 000kr styck, en kupongränta på 8 procent och en löptid på två år. Sannolikheten att företaget går i konkurs år 1 bedöms vara 20 %. Vid konkurs år 1 går hela investeringen förlorad för den presumtive obligationsinnehavaren. Om företaget överlever år 1 och obligationsinnehavaren därmed erhåller kupongräntan, är sannolikheten att företaget går i konkurs 2,25 %. Om företaget går i konkurs år 2 betalas varken kupongränta eller nominellt värde till obligationsinnehavaren. Hur mycket kan företaget räkna med att få betalt för en sådan obligation om investerarnas avkastningskrav är 12 procent per år?
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback