Skoluppgiftsinlägg inom nationalekonomi (mikro-, makro-, internationell ekonomi och ekonomisk historia) med en så pass okomplicerad frågeställningar att de inte förtjänar en egen tråd samlar vi i fortsättningen här. Inlägg som inte passar här kommer brytas ut till egna trådar, och trådar i forumet som passar bättre här kan komma att infogas. Även trådar som skulle kunna fungera i en egen tråd kan komma att infogas om trådstarten är bristfällig (typ copy/paste från skolwebben).
Exempel:
Citat:
Inom mikroekonomisk teori - varför är (P = MC)?
Citat:
Sambandet hög styrränta och låg inflation - vad är orsak och vad är verkan?
Citat:
Vilka egenskaper har Heckscher-Ohlin som Riccardo saknar?
Invändningar och frågor skickas till moderatorer per PM.
Väl mött.
/modsen
EDIT: Det behöver givetvis inte röra sig om just skoluppgifter. Alla enklare NEK-frågor av karaktär som ryms inom det som är angivet ovan är välkommet här!
__________________
Senast redigerad av bernanke 2010-09-04 kl. 13:50.
Kan börja med att säga att jag pluggar nationalekonomi på Göteborgs Universitet (men vem fan bryr sig).
Nu är det så att jag har tre stycken uppgifter/frågor som jag ska svara på.
"Vad spelar utbildning för ekonomisk roll?", är titeln på arbetet.
Här kommer frågorna;
(1) Förespråkarna för en utbyggnad av antalet utbildningsplatser argumenterar i linje med att utbildning leder till högre inkomster för dem som genomgår utbildningen. Detta har i sin tur effekter på den övergripande ekonomiska utvecklingen i termer av externa effekter. Deras slutsats är att de samhällsekonomiska effekterna är lika stora som de privatekonomiska. Använd ekonomisk teori för att förklara hur detta är möjligt.
(2) Låt oss anta att statsmakterna har ambitionen att öka genomströmningen i utbildningssystemet. Högskolor och universitet belönas nu ekonomiskt med avseende på hur många som får godkänt på kurser och som blir klara med sin utbildning via en examen. Vad skulle detta få för effekter på utbildningens kvalité och hur påverkar det relationen mellan utbildningens effekt på individ och samhälle.
(3) Hur påverkas inkomstfördelningen i ett land när allt fler får en högre utbildning? Använd ekonomisk teori för att åskådliggöra detta.
För att kunna svara på frågorna ska jag använda mig utav denna PDF-fil. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/51482 Men man får även använda sig utav källor man hittar på egen hand.
Nu är det så att jag snart har läst hela filen (som är på ca 130 sidor), men jag har fortfarande inte en jävla aning om hur fan jag ska svara på frågorna. Arbetet ska in på onsdag.
Nu är det naturligtvis inte så att jag vill att ni ska svara på frågorna åt mig, men jag skulle uppskatta ifall någon kunde länka mig till bättre läsning som skulle kunna hjälpa mig att svara på uppgifterna.
Ha de gött!
//varstingdildo
PS. Vad menar dom med att man ska förklara med hjälp av ekonomisk teori?
Någon måste ju börja. Kan dock inte säga att det är en skoluppgifter, eller, på ett sätt kanske...
Hursom: Vad är nackdelarna med konstgjord efterfrågan (stimulanspaket)? Vad skulle en liberal säga?
Jag håller på att skriva en uppsats i samhälls kunskapen. Jag ska titta på skatterna inför valet och undrar om det är någon som har koll på vilka skattesatser (Vp, kd och m) man vill tillämpa inför valet, jag hittar bara hur många miljarder hit eller dit man vill höjja med. Eller om någon vet någon källa man kan titta på
Håller på att skriva en B-uppsats där jag ska undersöka huruvida det föreligger regionala löneskillnader i Sverige och hur de ser ut. Till detta ska jag använda Mincers löneekvation.
Den ursprungliga ekvationen ser ju ut något såhär: lnW = β0 + β1S + β2E + β3E^2 + u
där S är antal skolår, E arbetslivserfarenheten och u slumptermen.
E ges ju av åldern på individen minus antal skolår
Det dataset jag ska använda innehåller data för 50 000 individer på kommunnivå med information om utbildning, härkomst och inkomst. Alla individer är födda 1973 och datat är från år 2003. Problemet jag står inför är att jag inte vet hur många skolår varje individ har genomgått och därmed inte har variabler för S eller E. Däremot har jag data om hurvida varje individ genomgått 2, 3 eller 4-årig högskoleutbildning, yrkesexamen eller om individen inte har någon annan utbildning än grundskoleutbildningen.
En lösning till arbetslivserfarenhetsproblemet är ju att anta (precis som Mincer gjorde) att individen börjar arbeta efter avslutad utbildning. Problemet är då att vissa individer kan ha jobbat X antal år efter gymnasieexamen och sedan tagit examen 2003. Min körning kommer ju då inte att ta hänsyn till den arbetslivserfarenhet de faktiskt har. Sen det faktum att datat inte sträcker sig så väldigt långt fram i tiden gör att individerna kommer få arbetslivserfarenheter runt 5-6 år, vilket jag anser är för lite för att urskilja om det finns någon koppling mellan lön och arbetslivserfarenhet.
Min fråga är därför: Är det möjligt att använda sig av de variabler jag har tillgång till som dummyvariabler i regressionskörningen och utifrån detta fortfarande hävda att jag använder Mincers löneekvation trots att jag varken har med S eller E-variablerna, eller kommer jag för långt bort från Mincers resonemang? Vad anser ni?
10. Antag att en ekonomi kan beskrivas av följande modell:
C = 50 + 0,9 × (Y − T ), I = 300 , G = 450
IM = 3 + 0,2 ×Y , * X = 100 + 0,08 ×Y
Hur stor är multiplikatorn i denna ekonomi?
a) 10,00
b) 3,33
c) 3,14
d) 1,25
Enligt det jag läst så är räknar man ut multiplikatorn med 1/(1-c1) alltså 1/(1-0.9) vilket borde ge ett värde på 10 men svaret ska vara 3,33. Misstänker att multiplikator kan ändras när man tar med import/export men jag har inte hittat det någonstans, varken på nätet eller i våran bok. Så hur ska det vara?
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!