Bostadsbubbla i Sverige?

1. Ja, en kombination av statlig bostadspolitik där det skulle byggas i massor under sextio, sjuttio och åttiotalet, såg till att vi hade en massa usla hyresrätter. Miljonprogrammet. Det var svårt Med bostad i centrala Stockholm 1991 men strax utanför var inga problem.

2. Ja, efterfrågan på bostadsrätter minskade eftersom räntorna steg och alternativen med hyresrätter utanför stan var många.

3. Under bankkrisen i Sverige var det extremt svårt att låna pengar. Riksbanken försökte skydda valutan med näbbar och klor, och under två dagar låg dåvarante styrräntan på 500% (Dagens Industri hade en talande framsida med texten 'Godnatt Sverige'"

Hur tänkte du när du säger att bubblan är ett pyramidspel?
Jag säger inte emot andemeningen, jag bara undrar om pyramidspel är den helt korrekta termen.
Får inte bostadsbubblan att riktigt stämma med pyramidspelsprincipen, då den principen bygger på en fasansfull expansionstakt med varje led som tillkommer. Tycker inte investeringsbedrägeri, typ ponzibedrägeri passar riktigt heller. Personligen tror jag att jag föredrar att kalla bostadsbubbla för just bostadsbubbla och inget annat.

Hur skiljer sig en bubbla från en allmänt hög värdering? Har vi en aktiebubbla också? En guldbubbla? En valutabubbla?

Vi ska inte glömma bort att skattereformen man gjorde på tidigt 90tal innebar att man sänkte den avdragsgillna räntan från 50% till dagens 30%.

Har svårt att tro att man skulle sänka den från 30% till 10% idag (men man ska aldrig säga aldrig)

50%?

avdragseffekten var mycket högre än så, en vanlig industriarbetare hade lätt 74% och en höginkomsttagare 85%...

Nej, du har helt fel. Gå tillbaka och läs vad jag kommenterade och så funderar du över varför jag skrev som jag gjorde.

Så 60-80% fler bor inneboende 2011 än 2010? Svår to tolka statistiken du kommer med. VIsa gärna länk.
För mer hyresrätter set till capita har inte byggts.

Jag menar att det finns en skillnad, att ordet "bubbla" lämpligen används för att beteckna en typ av prisuppgång t.s. från andra typer av prisuppgångar.

För mig menas med bubbla pris som stiger därför att penning- och/eller kreditmängden ökar. Och särskilt om så sker p.g.a. statlig inblandning istället för på en fri marknad. Högt belånade tillgångsslag som fastigheter är ju i allmänhet mer sårbara för kreditbubblor än priser på t.ex. tjänster.

Om t.ex. vissa metaller som används i batterier stiger i pris för att efterfrågan på batterier stiger kraftigt och utvinningstakten släpar efter, så är detta en prisuppgång men inte en bubbla. Uppgången har nämligen andra orsaker än penningpolitik. Skillnaden är viktig eftersom poltiiskt ökad penning-/kreditmängd bara omfördelar köpkraft och inte skapar något av värde, medan t.ex. ökad batterianvändning skapar mervärden. Men ibland blandas ju båda typerna av effekter så att bara en del av uppgången är en bubbla.

När det gäller guld så är det förvisso sant att guldpriset har stigit t.f. av penningexpansionen, men guld relativt andra råvaror har stigit mindre. Det är därför inte en bubbla på så sätt att den kommer att kollapsa när valutan kollapsar, tvärtom. Intressant är skillnaden mellan pappersguld, där mer pappersguld kan säljas än det finns guld i världen, och fysiskt guld. Det är givetvis möjligt att pappersguld blir en bubbla driven av säkerheter som ställts av billigt lånade pengar, och att pappersguld kollapsar om avtalade leveranser uteblir, medan fysiskt guldpris ändå kan stiga.

Intressant läsning om hur expansion av penningmängd skapat bubblor genom historien:
http://mises.org/store/Early-Speculative-Bubbles-and-Increases-in-the-Supply-of-Money-P578.aspx

Tror inte du förstod min poäng...Du verkar tro att bostadspriser styrs till stor del av supply/demand i dagens ekonomi? Så vore fallet om alla betalade sin bostäder med eget kapital men hur många av de senaste årens affärer i tex Stockholm tror du gjorts med 100% kontant-insats? Skulle personligen tro runt 5-15%, dock en gissning.

Punkt 1. Det där påståendet är felaktigt. Ett stort antal av mina kompisar flyttade hemifrån i den vevan och jag vet att de allra flesta fick betala svart för 1:a hands-kontrakt, visst i närförorter och innerstaden. Men det är väl knappast svårt få ett 1:a hands-kontrakt i någon "dålig" förort i dag heller?

Efterfrågan minskade inte alls som du nämner i punkt 2. Var det utflyttning eller inflyttning till länet? Var det väldigt många som flyttade till kollektiv eller hem till mamma och pappa? Skilj på efterfråga och betalningsförmåga.

Punkt 3 har du till stor del rätt och det är vad som styr marknaden när det kommer till kritan: Tillgången på billigt kapital.

Han menade att ränteavdraget minskades från 50% till 30% Med andra ord nästan fördubblades räntekostnaden för lån.

Länka gärna var jag skrev att det är 60-80% fler inneboende 2011 än 2010. Jag skrev att Bovision VD har sagt att utbudet är 60-80% större än året innan:
http://www.e24.se/pengar/bostad/utbudet-av-bostadsratter-okar_3307359.e24

Jag tycker att det citatet är väldigt klargörande att du definierar byte som att man "köper en ny bostad och säljer den man hade". Alltså att definitionen på byte som att flytta från boende man inte ägde och flytta till boende man inte äger är utesluten i sammanhanget.

Jo, det är flera års kö t.o.m i förorter som Rinkeby och liknande och så har det varit i ganska många år.