Citat:
Ursprungligen postat av RyssJävel
Jag ser det istället som att de endast älskar att se sitt namn/nick på diverse platser i stor format. Varför är det så få av er som faktiskt tar vara på eran talang och ritar någonting som andra, utomstående, också kan uppskatta?
Jo, självklart vill man ju se sina egna grejer men likaså förundras man av andras. Det är själva namnen som är grejen. Det är som att följa en fotbollsturnering eller en musikscen. Man ser vilka som kör mest och bäst, försöker själv köra så bra och mycket som man kan för att själv klättra och vinna uppskattning. Man skiter i vad svensson tycker, de är ju inte med i leken. Det som spelar roll är ju hur andra som målar ser på en.
Edit: Det här är värt att gå in mer på. Jag tror att gapet mellan de som målade och resten av samhället inte var lika stort förut, men då samhället sedan en tid tillbaka bestämt sig för att bedriva en nolltoleranspolitik och aktivt demoniserat graffitiscenen så har graffitimålarna distanserat sig från samhället.
Jag tror dock att de som målar allra mest inte riktigt ser det som ett problem. Graffiti är den enda moderna konstformen som säkrat sig själv mot att "sälja ut", och det tycker jag ändå känns ganska skönt. Det är ett av de få kulturella uttryck som inte kommer kommersialiseras liksom. Graffitimålarna är vår tids bohemer som ger upp en jävla massa saker för sin konst.
/edit
Sedan så ligger det ganska mycket jobb bakom snygga bokstäver. Det kan vara svårt att uppskatta för den som aldrig prövat, men jag står hellre och glor på bokstäver än ett sketet älgporträtt

Det är sannerligen en konst att vrida bokstäver till oigenkännelighet samtidigt som man ska kunna läsa vad det står.
Kan tilläggas att jag inte målar längre, men jag följer fortfarande scenen aktivt.