Skandiamannen

Orimlig och osannolik. Perfekta beskrivningar av SE som GM.

Beskrivningen av SE är bra, som du skriver, men budskapet verkar inte gå hem.

Det liknar lite en Nigeria-scam, där premisserna för att fiska in offren ofta är så övertydliga att bara de mest godtrogna kan trilla dit?

Skrev inte Filter "LÖSNINGEN" i skrikiga stora bokstäver som tydligt lånar upplägget från Nigeriabrev?

Jag får lyfta på hatten (eller ingen huvudbonad) åt ditt gedigna arbete kring Långtjärnsfantasierna.

Jag vill dock påpeka att redan ”mannen på isen” är ett antagande, för ingen såg mannen på själva isen. Och det fanns inga fotspår på isen.

Men det var inget som hindrade tipsaren från att tillämpa ett förutseende Filtertänk, då hon konstaterade att avsaknaden av fotspår tyder på att någon gått där. För fotspåren måste ha ”blåst bort”.

Den verkliga mannen kan förstås ha vänt vid sjöns kant om han tyckte att det var för dåligt väder för isfiske just den dagen. Vilket skulle kunna förklara varför han vände tillbaka till bilen så snabbt. Något tipsaren reagerade på.

Men som du säger vågar man väl knappt röra köttbenet i ”stay behind”-bulldoggens fradgande gap.

Dom flesta mordgåtorna som aldrig får en lösning eller har starka bevis mot sig är väl pga att GM inte var så sannolik eller rimlig om han agerade på egen hand !

Så det är väl inte konstigt

Beskrivningen av SE är bra, som du skriver, men budskapet verkar inte gå hem.

Det liknar lite en Nigeria-scam, där premisserna för att fiska in offren ofta är så övertydliga att bara de mest godtrogna kan trilla dit?

Skrev inte Filter "LÖSNINGEN" i skrikiga stora bokstäver som tydligt lånar upplägget från Nigeriabrev?

Det har mycket värde i att förstå hur man på ett neutralt sätt åstadkommer kunskap om någonting, och framförallt hur man inte går tillväga för att inte drivas av sina egna bias.

Jag är inte helt uppdaterad i allt kring 9/11, det var flera år sedan jag diskuterade det 'på allvar'; men jag har haft diskussioner kring väldigt många andra konspirationer sedan dess, och det finns mycket tydliga och gemensamma mönster för hur slutledningsförmågan går till, om det så handlar om Sandy Hook, förintelseförnekande, månlandningskonspirationer eller vad som helst.

Jag skulle hävda att den inställningen som ofta demonstreras är en som kan användas för att 'bevisa' precis vad som helst, då den applicerar extrem cynism gentemot allt som går emot ens redan förutfattade mening, och extrem godtrogenhet gentemot all information som är konsekvent eller bekräftande av ens redan förutfattade mening.

Jag har exempelvis själv konstruerat konspirationsteorier och aspekter av dem, vilket kan vara ganska roligt. Det är bara att hitta på en berättelse omkring en verklig händelse, som är konsekvent med tillgänglig information. I informationsluckorna för man in sin berättelse om vilka som 'egentligen ligger bakom', och vid eventuell konflikt med tillgänglig information breder man bara ut omfattningen av konspirationen för att täcka detta, sedan är det bara att hävda detaljerna till dem redan övertygade om att den tillgängliga informationen antingen är falsk eller otillräcklig och med deras epistemologiska inställning så köper dem det bara rakt av, och sprider det vidare.

Du kan testa detta själv som ett psykologiskt experiment och fundera lite kring vad det säger om såväl mänskligheten som en själv, och begränsningarna de aphjärnor genom vilket vi för våra resonemang faktiskt har.

Det kanske rent av är en Nigeria-scam och TP på riktigt hånar läsarna i titeln på boken. Ungefär som Konspiration 58?

Efter att mockumentären Konspiration 58 släpptes var det massor av människor som oförhappandes tog den på allvar. Upphovsmännen till mockumentären blev häpna.

TP kanske rent av hämtade inspiration från Flashback-användaren ”Spongen” när han skrev sin bok?

Man bör här betänka att SE-teoretiker ofta beskylls för att ha ”konspirationsteoretiker-hjärnor” och kan ha relativt lätt att hoppa över till hemlig agent-fantasier om stay behind och liknande. I alla fall i långt större grad än CA-, CP- och MV-intresserade. SE-teoretiker kan alltså med fördel jämföras med ”konspirationsteoretiker” vid läsning av nedanstående inlägg:

Ja, TP nästan hånar läsarna i titeln på sin bok!

Spännande. Ditt inlägg lockar mig till att försöka elda på konspirationsteorierna om GM-SE:

Man behöver inte förklara varför eller hur det kom sig att den påhittade GM-SE var beväpnad med en skarpladdad revolver på mordnatten utan man kan bara fylla i luckorna direkt ur sin egen fantasi med:

- Du vet väl att SE var från Indien och när hans fru matade honom med tigerkaka blev han uppfylld av en kraft, som en smidig och påkostad magnumrevolver!

- Ja, det låg en Esso-mack ute i Täby på 80-talet, så antagligen hade han en "tiger i tanken" också! Det borde väl vara lite misstänkt?

- Ja, tigern är ett randigt djur som det heter. Har du sett var jag har lagt mina påsksmällare?

(Enligt ditt inlägg behövde konspirationsteorin inte vara begriplig utan bara "luftig" nog att låta de godtrogna själva fylla i luckorna.)

Man får heller inte glömma att TP började med att lägga fram hela grejen som en konspirationsteori. Han kände sin publik.

Så här skrev ju som bekant Gunnar Wall:

Det är i maj 2018. Vi återvänder nu till september 2017. Thomas Pettersson presenterar alltså sin konspirationsteori för utredarna och den handlar egentligen inte om hur Engström rent praktiskt skulle kunna ha utfört mordet. Fokus är helt på att han – enligt TP – tycks höra hemma i en sorts hemligt nätverk som iscensatt en mer eller mindre professionell mordkomplott i vad man sett som nationens intresse. Det är, så att säga, komplotten som är grejen.

Det är kanske just meningen att SE-teorin är så luftig, för att bjuda in till eget skapande med en bedräglig känsla av självbelåtenhet i potten. Ungefär som en barnmålarbok där barnen får fylla i färgerna själva. Sedan hör man de glada ropen: ”Titta, jag målade en enhörning!”

Eller en IKEA-möbel utan monteringsanvisning. Alla delar finns där (även de påhittade), men hur du sätter ihop den säger mest om dig själv.

Lars Larsson ska ha varit åtminstone lite mer verklighetsförankrad enligt uppgift. Öppen för att det kan finnas flera tolkningar. Men det var inget för TP och MG.

Han går ju ut hårt med hemma-hos reportage direkt på förmiddagen med bild och allt...

Poängen jag försökte lägga är att polisen inte minns honom från brottsplatsen trots att närminnet borde vara påslaget

Många har ju gjort en poäng att många vittnen eg kände igen och minns Engström från brottsplatsen men blev aldrig tillfrågade !

Jag försöker lyfta frågan men från polisens håll och inser att dom inte minns någon Engström

Jag finner det mkt märkligt för hur anonym måste man vara för att inte bli ihågkommen?

Nja inte bara några minuter efter mordet, det började ju redan på Sveavägen innan mordet, han var ju bara något tiotal meter bakom makarna Palme (tillräckligt nära för att bli förväxlad) när skotten small, fast just det där vet jag inte om han skröt om för andra än polisen. Det vill säga att han inte bara missade polisen som han sprang efter, utan även missade gärningsmannen på grund av det intensiva klocktittandet och trots att han var så pass nära händelsen.

Av allt döma lyckades han bättre med förväxlingslanseringen, DN skrev till exempel den 2 mars att "signalementet om en man i mörk rock kan var delvis felaktigt då ett vittne iklädd en sådana sprungit efter gärningsmannen".

"... signalementet om en man man i mörk rock kan gälla honom själv" ((SE til polisen den 1 mars)
"... så var ju jag klädd " (SE till RB den 1 mars)"

Klart vi nu kan tycka att det var stolligt att tro att han blev förväxlad på grund av språngmarschen men det ju det som var kärnan i hans budskap. "När han kom tillbaka (från språngmarschen) hörde han till sin förvåning ett vittne beskriva ..." säger Folke i reportaget. Det är en sak att skryta om sina misslyckanden för media (som t ex den misslyckade språngmarschen) men han gjorde det även för polisen redan från dag 1.

Man kan konstatera att han lurade många av oss upp på läktaren, jag har faktiskt själv suttit där

Jag förstår inte riktigt poängen i relation till framträdandet i SvD.

Du påstår fortsatt att han "går ut hårt". Kan det preciseras?

Och hade SE inflytande över redaktion och redigering på SvD? Det han gjorde, vilket inte hade varit självklart för envar, var att kontakta sin tidning för att berätta sin historia efter en mycket stor nyhet där han fanns på plats. Tidningen nappar på detta och om det vankades hembesök och bild eller någon annan utformning var givetvis inte hans sak.

Noteras kan att SvD efter mordet skickade folk "så fort det dök upp något" och den som sannolikt besökt SE minns inte detta eftersom han "var ute och träffade väldigt många de första dagarna". Så det var många som låg på hårt, tydligen.

Man kan påpeka samma sak gällande Rapport. Kunde han kontakta redaktionen och beställa tv-tid för att få uppträda enligt eget huvud?

Rydén fick för övrigt ett lite sorgligt och ömkligt intryck av SE, han sökte tydligt uppmärksamhet och bekräftelse och spelade teatraliskt över. Men i själva verket var allt detta spelat. Alltså, GM-SE spelade ömkligt försmådd, tydligt bekräftelsesökande och teatraliskt överspelande.

Att GM-SE har många oanade och raffinerade talanger är dock ingen nyhet.



Jasså?



Han känner sig uppenbarligen sårat förbisedd. Och det oavsett vittne eller GM.