Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Det gör jag gärna!

Ett barn säger samma saker som vuxna, utan att förstå innerbörden av orden. Alltså helt motsatt till mammans tolkning. Hon verkar tro att barnet vill förmedla någonting men kan inte sätta ord på det riktigt.

Återigen, tror man att det funkar så, så har man troligen inga barn själv.

Ett barn kan exempelvis härma en vuxen och säga ”filantropi” när hen hör ordet utan att förstå vad det betyder. I den åldern så saknas en djupare förståelse av vad som är rättmoch fel. Till och med vad som öht är minnesvärt.
Ett barn kan imitera andra genom att säga komplicerade ord och meningar bara för att härma orden. Vuxna brukar skratta när detta sker för att det är kul att höra en 2,5-åring säga ”pappa har en hästhatt” eller ”bilen rullar i luften” eller någon annan anomali. Vanligast runt 2-4 års ålder sedan blir barnet mer självmedvetet och börjar förstå världen mer. Allt detta är tillgängligt i forskning och var även 1984. Ingenting nytt alltså.

Att barnets berättelse ens har varit uppe i rättegången är i sig, den enskilda händelse, en komplett rättsskandal.

En lustig notering i dessa två "debattartiklar":

https://www.gp.se/kultur/kulturdebatt/catrine-da-costa-fallet-inget-justitiemord-.e74d56ff-8878-49ea-bd55-c5949cf39c6b
https://www.parabol.press/nar-manskoren-sjunger-allsang

Den första, från Göteborgsposten, är skriven av Kristina Hultegård, medan den i Parabol är skriven av Linnéa Bruno och Catrin Lundström.

I båda finns samma exakta, och sjukt märkliga, formulering:

"Allmänläkaren och obducenten har haft en omfattande och i princip konstant tillgång till rättsvårdande myndigheter under mer än tre decennier."

"I decennier har de därefter upprepade gånger krävt skadestånd, gjort JO-anmälningar och på andra sätt haft omfattande tillgång till rättsvårdande myndigheter,"

Det är något oerhört obehagligt tycker jag med detta förmätna konstaterande att de har haft "tillgång" till rättsvårdande myndigheter - vilket antyder dels att de fått full service och dels att de borde nu hålla käften.

Alla som kände da Costa var vana vid att hon försvann.
Hennes make satt i Portugal och hade noll koll.
Hennes mamma och syster såg henne sporadiskt.
TÅ tappade henne plötsligt ur sikte efter veckor av umgänge.
Pundarpolarna tappade henne ur sikte pga hennes resor till Ösmo och Småland
Från och till hamnade hon i häkte, satt på behandlingshem eller låg på sjukhus.
Pga hennes livsstil var det inte konstigt att hon inte anmäldes försvunnen.

Det finns något både slående och barnsligt patetiskt med sådana försäkringar. "Alla andra trodde X, men inte jag. Det intygar jag själv."

Precis, vilket för mig också följer att man inte kan dra några exakta slutsatser om när hon verkligen försvann på ett brottsligt sätt.

Nej det är totalt omöjligt att veta.

Desto konstigare att folk tror att hon dog för att Anckers tappade henne ur sikte.
Alla hon kände tappade bort henne hela tiden.

Hon kan mycket väl ha cocoonat i ett par veckor, knaprande opiattabletter, i nån lägenhet i Vasastan eller i Solna, varefter hon ramlade och slog ihjäl sig kring midsommar.

Vad vet man? Ingenting.

Att da Costa var mycket ostadig på benen, framgår i förhör.
Hon hade dessutom epilepsi.

Hon bör ha snubblat och fallit dagligen.

En lite intressant parallell, som väl belyser tidsandan just 1984, är det klassiska TV-inslaget som sänds just detta år med Siewert Öholm och hårdsgruppen WASP. Öholm kom inte från ett vänsterperspektiv utan från en kristen bakgrund när han i det populära programmet Svar Direkt hårt angrep den unga Anders Tegnell för hans musiktidning.

Parallellen till fallet med Catrine da Costa samma år är den omskrivna upplevelsen för hårdrockens misstänkta djävulsdyrkan och satanistiska ritualer - som mycket väl kan ha präglat Christina Allgén när hon byggde sina historier om vad som skulle ha hänt på rättsläkarstationen.

Hur tänker du där, kan du utveckla?

Min uppfattning är att inget sådant existerade. Länge var det ju att folk kunde ringa hotfulla samtal och så länge det inte lyckades "spåras" under pågående samtal så gick det inte att ta reda på vem som ringt.


Det är ju en intressant sak med fallet. Det ansågs ju som mycket bestickande att damen med hunden sett dem tillsammans och därmed ansågs det som bevisat att de faktiskt kände varandra.

Antag att man på något annat, trovärdigt, sätt kunna visa att de kände varandra. Att två människor är bekanta är som sagt inget belägg för att de begår ritualmord ihop. Däremot är motsatsen sann: två människor som inte känner vara kommer inte begå ritualmord tillsammans.

Ja detta bör uppmärksammas det är exakt denna typen av resonemang o
Den sortens åsikter som gjorde så hela fallet gick åt helvete, extra stötande är att
Dessa damer är knutna till lärosäten i landet,

Mycket bra förklarat.
Tyvärr är det ju så att `Lawn` är mycket medveten om detta sedan tidigare då hen fått detta förklarat för sig hundratals gånger förut men bryr sig inte, då enda meningen med inläggen är att trolla!

Angående tomteboken så var det faktiskt något som försvarsadvokaterna gjorde bra. De lyfte denna bok under rättegången som en trolig förklaring till ursprunget på barnets (påstådda) berättelser.

Till synes var detta dock utan framgång.