Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Min formulering - Är det rimligt och t.o.m. självklart att kapitulera, när en någon medvetet bedriver utpressning mha oskyldiga människors liv? - syftar inte enbart eller ens främst på en krigssituation. De apatiska barnen, båtmigranter över Medelhavet och den Engelska kanalen och gisslantagande vid t.ex. flygkapningar är andra exempel på en medveten utpressning mha oskyldiga människors liv.

Det finns saknas någon principiell diskussion om den här frågeställningen i Västvärlden.

Media (i synnerhet) i Sverige överflödar i stället med ett skuldbeläggande av dels makthavare dels av gemene man, om man inte genast kapitulerar inför känslomässig utpressning. Ett aktuellt exempel är hur media jagar migrationsminister Johan Forssell för att ställa honom till svars för en utvisning av en familj från Pakistan, där en son i familjen är förståndshandikappad och multisjuk. Familjen hade sökt asyl i Sverige, då vården av förståndshandikappade och multisjuka har högre kvalitet i Sverige, och fått avslag på sin asylansökan.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a...vacker-kanslor

Det är en helhetlig politisk linje. Samma människor sätter agendan för både Mellanösternpolitiken och migrationspolitiken.

Vill man se en förändring måste man bekämpa dem som en helhet, med en kombination av invandringskritik och antisionism.

Regimen älskar en dikotomi där Israelkritik ska kombineras med folkutbytesvurm och invandringskritik med knäfallande filosemitism. Det resulterar i att invandringskritiker luras till att bekämpa Israelkritiker och vice versa, och ingen åstadkommer något vettigt. Regimkritiker med olika temperament lägger krokben för varandra och skurkarna kan fokusera på sitt.

Om din karakteristik av araber stämmer måste slutsatsen vara att allt tal om civilisation och demokrati som motiv för någon politik i Mellanöstern är lögn. Att stödja civilisation och demokrati i en region som är inkompatibel med sådana saker är att skapa kaos och elände. Det finns inget positivt med det. Den som tillgriper såna ord som argument avslöjar sig i bästa som fall okunnig om antropologi. Den som gör det och samtidigt beskriver araber som du gör har en agenda som är direkt skadlig för såväl araberna som det Väst som finns i närområdet.

För Västvärlden bör prioriteten vara att skapa stabilitet genom att stödja krafter som arbetar för att hålla kvar mellanösternfolk i Mellanöstern - palestinier i Palestina, libaneser i Libanon, syrier i Syrien - dvs stabiliserande, auktoritära stater och faktioner. Det sämsta man kan göra är att stödja allt som leder till krig, vare sig det är lögner om demokratispridning eller israelisk etnocentriskhet.

En fungerande mångkulturskritik från Väst måste involvera stöd åt dem som vill att araberna ska bo kvar i Levanten, och delegitimisering av dem som vill döda dem eller förskingra dem någon annanstans.

Tycker Israelkritik är ordet snarare än antisionism. Antisionism blir så laddat, det innebär ju i princip att Israel ska upphöra att existera,vilket inte jag står bakom. Nej, saklig kritik om Västbanken osv och eventuell handelsbojkott är bättre. Dock är inte allt svartvitt om Israel lyckas, med USAs hjälp få bort Irans regim så skulle de också ha en stabiliserande effekt på regionen. Ledmotiven tycker jag ska vara europeisk självständig utrikespolitik och att som du säger stötta balans i regionen och på detta en Ungersk-liknande migrationspolitik.

Jag är osäker på om det går att formulera det här på ett sätt som du inte kommer låtsas missförstå. Om jag ska tolka dig generöst är formen du vänder dig mot "Jag skadar mig själv om du inte gör som jag vill!" En manipulation av någons altruism och pliktkänsla. Alltså en manipulativ form i allmänhet, oavsett om det är en arab eller svensk eller jude som brukar den och inte en rasistisk attityd mot t ex muslimer och afrikaner. Om det var en norrman som medvetet kastade sig i vattnet för att bli räddad, skulle du känna samma känsla av orättvisa?

Om du är seriös borde det då utgöra en förkastlig form av samma beteende av Israel att ständigt anfalla sina grannar och aldrig visa god vilja gentemot palestinierna - och sedan kräva att Väst ska backa upp dem inför hotet av deras förintelse? Israel har försatt sig i en drunkningssituation i förvissningen att Västs omsorg ska vara en livboj av oändligt militärt stöd.

Tycker Israel har mycket politik som går på tvärs mot europeiska intressen, men tycker du förenklar lite när du säger att de anfaller sina grannar hela tiden. Israel har mäklat fred med Egypten och Jordanien och höll på att göra det med diverse gulfländer via Abraham Accords, även Marocko erkände Israel för något år sedan. Tycker att mycket tyder på att Iran och Hamas inte gillade utvecklingen och det låg till grund för deras attack 7 oktober. Sedan tycker jag å andra sidan att Europa borde pressa Israel mycket mer och ställa ultimatum.Följer de inte våra riktilinjer så bör vi lämna dem till vargarna..

Poängen är att Israel inte agerar på ett ansvarsfullt sätt med avseende på sin säkerhet, vilket väl är det Meiji retar sig på när det handlar om människor som försätter sig i sjönöd mm. Om man nu ska tolka honom generöst är detta ju formen han finner orättvis.

Det Israel kunde och borde gjort är ju att låta palestinier, syrier och libaneser vara ifred; i palestiniernas fall måste man ju vara störd i sin rättvisekänsla för att inte tycka att Västbanken+Gaza (1967 års gränser) är ett absolut minimum av land. Om man låtit bli fortsatt landstöld via illegala bosättningar och inte begått krigshandlingen att blockera Gaza/valt att stötta Hamas för att splittra palestinierna - så hade många historiska sår hunnit läka vid det här laget.

Iran hade dessutom balanserats av starka sekulära stater som Irak och Syrien, om sionistisk lobby inte jobbat för amerikansk intervention på samma sätt som man nu gör med Iran. Den nya maktbalansen är den direkta följden av sionistisk gränslöshet, en sjönöd sionisterna själva försatt sig i genom de falska löftena om ett fredligare Mellanöstern bara "destabiliserande terrorsponsorn" Saddam störtades.

Problemet är att Israel vill expandera långt utanför sina gränser såväl som inom sina gränser på palestiniernas bekostnad; det dök nyss upp en intervju där den israeliske ministerna Smotrich med lysande ögon talade om att expandera Israel till Damaskus per enligt religiöst mandat (vad jag förstår symboliserar de blå banden på Israels flagga Nilen och Eufrat, floderna mellan vilka religiösa fanatiker inbillar sig Gud lovat judiskt herravälde). Palestinierna hade enligt honom att välja mellan att leva kvar utan rösträtt, deporteras eller dö.

Detta är Israels krav: absolut dominans av Mellanöstern utan respekt för andra folks säkerhetsbehov och mänskliga rättigheter. Att ha regionens starkaste militär, atomvapen och USA i ryggen räcker inte och allt annat än total underkastelse är oacceptabelt.

Frågan blir då varför Meiji tycker att Väst är skyldigt att kapitulera inför dessa Israels krav, med motiveringen att Israel annars riskerar förintas?

Håller med dig i det mesta du säger gällande Israel förutom att jag inte riktigt tror på snacket om ett Stor-Israel. Däremot vill ju Netanyahu ha Västbanken, det gjorde han klart redan på en presskonferens på 70-talet och bara det är ju över gränsen. Hur vill du att Israel ska hanteras då föresten? Personligen tycker jag EU ska sätta vissa riktlinjer och krav som de måste följa, annars klipper vi banden.

Det är genomgående i svensk media sedan rätt många år nu: nostalgi ska motarbetas. Det gamla lugnet (som det ju var) beskrivs som tråkigt. Ändå är det just det som lockat många invandrare, enligt egen utsago är det åtskilliga som uppskattat stillheten. Tills de blev för många.

Svenska journalister och tyckare specificerar heller aldrig vad det är som blivit roligt egentligen.
Är det Özz Nujen? Soran Ismail? Maten? (Hur många taco-bringande mexikaner har vi i Sverige nu igen?) Ett allmänt myller?

Det Väst måste göra är att återvinna politisk suveränitet. Om Sverige t ex är en amerikansk lydstat och USA styrs av sionister (oavsett parti vid makten), finns ju inte ens möjligheten att samordna nödvändiga sanktioner mot Israel. Israels viktigaste front är Västfronten eftersom det bara är med Västs resurser man kan kosta på sig pågående gränslösa beteende.

Vad gäller Stor-Israel så var det som sagt en sittande israelisk minister som talade om att utsträcka väldet till Damaskus. Drivkraften är densamma som bosättningsrörelsens bibliskt motiverade expansionism, alltså religiös fanatism. Menar du att sådana fanatiker skulle tycka att inkorporerandet av Västbanken var "lagom"? Så funkar det nog inte med inbillade påbud och löften från Gud - dessa är inte underställda reson och måttlighet. Fanns en sådan inomvärldslig pragmatism hade ju förnuftet dikterat att inte fortsätta stjäla mark på Västbanken, utan nöja sig med 80% av Israel/Palestina. Som det är nu förväntar sig tongivande krafter i Israel 100% av det de inbillar sig vara Guds löfte inom och utom landets gränser, inte en promille mindre.

Senast var det ju Trump som bad vid någon judisk rabbis grav, en rabbi som tydligen av somliga anses vara Messias själv. Vad jag förstår håller hans administration redan på att selekteras av religiöst motiverade donatorer. Antingen spelar Trump någon slag 5D-schack eller så väntar krig med Iran som det sista stadiet i den neokonservativa planen som redan kostat många miljoner liv och skapat tiotals miljoner flyktingar.

För att inte tala om att frireligiösa SD-riksdagsmän talar om koshernationalism och bokstavligen knäböjer för flinande israeler. Kontentan är att det är irrationellt att tro att Israel eller sionismen är rationellt kalkylerande aktörer: om något bör man nog se anklagelser om Iran som motiverat av domedagsfanatism som projektioner av de egna bevekelsegrunderna.

Denna så kallade suveräntitet återvinns endast genom att ni vinner nästa val. Enligt nuvarande opinionsläge ser det bra ut för er. Jag tror inte att det kommer att hålla hela vägen. Det krävs fler länder. Det räcker inte med Sverige, Norge, Irland och Spanien. Men vem vet... kanske kommer det en vänstervåg.

Vad gäller "stöd" till Israel är det USA som håller på med det. Kanske Storbritannien. Sverige däremot har stött Hamas och det länge. Till och med nuvarande regering stödde Hamas ovillkorligt i ett år. Efter attacken 7:e oktober förra året har det börjat tvekas lite men jag tror att vi fortfarande stödjer dem.

Vi stödjer och har stött Hamas sedan organisationen grundades. Vi har inte stött Israel.

Såsom jag förstår så menar man att Israels (judarnas) och USA:s agenda är att starta krig i Arabvärlden och Afrika så att dess befolkningar flyr till Västeuropa. Om vi i Väst då får 200 till 300 miljoner araber kommer den demografiska förändringen att få så stort inflytande i Väst att Israel angrips mångdubbelt den vägen. Israel bör naturligtvis inse det. Därför tror jag inte på att Israel bedriver krig mot sina grannar av den anledningen.

De som flyr till Europa är unga män i vapenför ålder som hade kunnat stanna kvar på plats och krigat mot Israel. Kvar blir kvinnor, barn och åldringar som inte utgör nåt hot mot judarna.