Tråden om Christer Andersson

Du uteslöt ju också det i ditt exempel. Det var det som gjorde det helt ologiskt.

Det har jag låst mig vid för att det inte går ens nästan tidsmässigt.

Men om du vill diskutera SE får jag upprepa uppmaningen om att skriva i den rätta tråden för det. Man går in här för att läsa om det dykt upp något nytt om CA. De flesta vill inte behöva sortera ut en massa sidor för att det handlar om något som inte har med saken att göra.

Jag skriver här för att visa tydligt att tillfälligheterna med CA och Engström är märkliga..

Eftersom vi vet att Engström befann sig på Sveavägen så måste CA tyvärr bort .


Engström slår alltså ut CA just pga CA måste vara Grandmannen som GM och då gäller keps med knäppe och stålbågade glasögon...Om någon annan är GM så kan mössa eller barhuvad gälla..!

Men om CA är GM så blir tillfällighetera större än random GM...För då gäller Grandmannen och Tensonmannen

Diskussionen hölls klart och tydligt utifrån antagandet att SE inte befann sig vid Grand.

SE som grandman slänger du in nu och det är en helt annan diskussion. Den saken är givetvis inte rimligen tänkbar (vilket är något annat än det populära "kan inte uteslutas") och dess implikationer är därmed inte särskilt meningsfulla att diskutera.

Ja, det finns goda skäl till att misstro det CA uppger om sin vapenförvaring.

Hade man möjlighet till reglementsenlig och tillfredställande förvaring i bostaden så fanns det knappast anledning att periodvis deponera vapen i bankfack. Hade man det inte, var man illa tvungen att alltid förvara sina vapen i bankfack eller liknande.

Förutom att detta framstår som rimligt, så var det också faktisk praktik såvitt jag förstått det. Innehavare som inte kunde förvara vapen säkert i hemmet förvarade dem alltid i bankfack eller liknande. Detta är åtminstone vad några skyttar som var med vid tiden har berättat för mig. Säsongsförvaring känner ingen jag pratat med till och man frågar sig vad det skulle ha funnits för poäng med ett sådant förfarande.

Man kan även notera att Leif GW i sin vapenutredning från slutet av åttiotalet nämner förvaring i bankfack eller liknande som ett möjligt alternativ för den som inte kan uppfylla kraven i bostaden.

Så länge ingen annan information framkommer, så får den vapenförvaring CA berättar om anses vara en avvikande och poänglös praktik.

Man kan apropå den övernitiska säkerheten vid förvaringen påminna om att CA förfarit med sitt vapen så att ett skarpt skott råkat avlossas inne i bostaden, samt att han erkänt ett grovt vapenbrott.

Ja, det är rimliga synpunkter.

Mitt resonemang bygger på regeln att om en strafflag ändras, så ska den nya bestämmelsen tillämpas om den innebär ett lindrigare straff.

Och straffskalan för vapenbrott sänks från två till ett år när grovt vapenbrott införs. Då borde preskriptionstiden följa med och baseras på den sänkta straffskalan.

Nu spelar ju detta ingen större roll för någonting.

Ibland om tillfälligheterna blir för stora så måste man öppna upp det...

Om man inte kan det så blir man enögd

Om man till att börja med kan slutföra aktuell diskussion utan att slänga in ändrade förutsättningar eller pila iväg till annat:

Formulera en precisering av på vilket sätt det innebär en grad av tillfällighet som är svår att köpa om signalementet som gäller GM = grandmannen i någon mån träffar individer omkring mordplatsen och som inte uppehållit sig vid biografen?

Inte uppehållit sig vid biografen ?

Då blir det enbart tillfälligheter som blir viktlösa...

Du blir enögd för om tillfälligheterna blir för stora så får man glänta på dörren att personen vid mordplatsen kanske trots dina tankar ändå befann sig där!

23:15 har inte grafikern ett alibi på Skandia

Diskussionen rörde vad som var tänkbart givet vissa förutsättningar. Då kan man väl avsluta den innan man springer till nästa sak eller blandar in andra förutsättningar.

Det låter som att enögdhet i detta sammanhang innebär en dygd.

En mycket vanlig MOPsk tankedefekt är att hålla öppet för allt som är fysiskt möjligt och sådant som (triumfatoriskt utropat) inte går att "motbevisa".

Jag förespråkar istället enögt resonerade. Det vill (tydligen) säga, hålla sig till det som framstår som rimligen tänkbart.

Samt att man inte bör anta mer om tillvaron än nödvändigt för att förklara något förhållande. Inom MOP råder ju allmänhetens fria åkning även där.

Genom att ålägga sig sådana enkla tankerestriktioner så faller möjligheter likt en Stig som kutar fram och tillbaka på Sveavägen och ut och in genom bakdörrar osv i praktiken bort.

Rätta mig om jag har fel, men om jag förstått dina tidigare uppgifter rörande lagändringarna så ska det brott som CA erkände sig skyldig till inte rubriceras som "grovt" vapenbrott utan som vapenbrott av normalgraden. Vid tiden för erkännandet hade det brottet redan preskriberats – detta till följd av den sänkning av maxstraffet för vapenbrott av normalgraden som gjordes i samband med införandet av "grovt" vapenbrott som en särskild rubricering. Preskriptionstiden som tidigare varit fem år krympte då till bara två år just genom straffsänkningen. Så har jag förstått saken utifrån vad du själv skrivit i tidigare inlägg. Om jag fått det här om bakfoten vore det bra om du kunde reda ut begreppen.

Om man däremot skulle tänka sig ett hypotetiskt erkännande av samma vapenbrott som CA erkände, fast med färskare datum – alltså efter att lagändringen trätt i kraft – så skulle rubriceringen ha blivit grovt vapenbrott, och då talar vi istället om längre preskriptionstid. De frågor jag har om det är när exakt lagändringen trädde i kraft och hur lång preskriptionstiden då blev. Räcker det med fem år som tidigare eller gick den upp till hela tio år?

Som tidigare sagt här i tråden så är det här en smått fascinerande historia även för oss som är "CA-skeptiker" med avseende på Palmemordet. Antingen har han ju haft en otrolig tur eller så har han hållit så pass noggrann koll på lagstiftningen att han kunnat hitta det här kryphålet och då passat på att lägga in den här rövarhistorien om hur han sålt vapnet till en anonym skummis på stan för att helt enkelt få vapnet att försvinna ur rullorna utan att för den skull själv bli åtalad för vapenbrott. Den manövern är ju ändå ganska slug!

Dessutom undrar man om brodern KA kanske också är med på upplägget när han i förhör påstår att han sett CA:s revolver i dennes vapenskåp cirka 1990. Ingen annan verkar ju ha sett den efter mordet, men för CA:s rövarstory om hur han krängt den på stan så kommer det ju lägligt med en uppgift att han haft revolvern flera år efter Palmemordet och ganska kort före den påstådda försäljningen.

Jag skrev att om tillfälligheter som blir för stora så måste man öppna dörren för andra omständigheter

I klartext...

Om GM är klädd i keps med knäppe och stålbågade glasögon samt liten väska så har troligen Engström även varit vid Grand..

Att du då påstår att det borde vara omöjligt så slår signalementen din åsikt om att Engström inte borde hunnit vara på Grand

A. Mårten 860301: På sin väg omedelbart norr om nämnd bokhandel lägger Mårten Palme märke till en man som står och tittar i ett skyltfönster men i samma ögonblick som Mårten Palme passerar så börjar denne man gå efter makarna Palme.
...
Mårten Palme är helt säker på att mannen följde efter hans föräldrar men tänkte inte då närmare på detta skeende.

B. Mårten 860416: Då Mårten vänder sig om för att gå mot Odenplan upptäcker han att mannen fortfarande står kvar vid skyltfönstret och då han och fästmön passerar börjar mannen även röra sig i riktning mot Hötorget.

C. Mårten 860417: Då Mårten sedan vänder sig om för att tillsammans med fästmön gå mot Odenplan, får han åter syn på mannen.
Då han passerar mannen börjar denne röra sig i riktning mot Kammakargatan och har blicken riktad mot föräldrarna.

D. Mårten 880817: ... och sen när vi skildes åt så gick .. jag gick ner mot, andra hållet på Sveavägen så tittar den här mannen upp och följde efter och jag lämnade ett vittnesmål redan första, bara några timmar efter och på natten då...

Mårten är alltså konsekvent med att han ser mannen gå efter makarna Palme. Att han under ed 1989 inte kan säga att mannen gick efter dem håller inte som motargument. Han stöttar det till och med på en händelse - sin egen avgång.

Den man LJ ser stämmer 100% in på Mårtens man. En man som Mårten konsekvent säger går efter LOP. Där har vi mördaren .