Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Naturligtvis blir det mindre rekyl ju mindre laddningen är. Roerlig skrev just ett långt inlägg där han utgår från sina sedvanliga teoretiska premisser och sedan "vederlägger" den fågelskrämma han själv byggt upp enkomt för det syftet. Likväl kvarstår faktum, att

(1) de upphittade kulorna vid Palmemordet är Winchester Western 158 grain (10,2 gram) metal piercing;

(2) smällarna av allt att döma var lägre än för sådan ammunition om den är fabriksladdad; samt

(3) avsaknaden av rikoschettering visar att resthastigheterna var betydligt lägre än vad som skulle vara fallet med sådan fabriksladdad ammunition.

Då kan man antingen stå som Roerlig och hytta med näven åt väderkvarnarna eller så kan man ta sin utgångspunkt i ovanstående och sy ihop en modell på basis av det. En sådan modell innefattar med nödvändighet nerladdning av ammunitionen. Detta även om Roerlig tycker att det är så löjligt att han måste sätta citationstecken kring det varje gång för att liksom "förfjanta" det hela. Vid det här laget tror jag att vi alla kan se, att den verklige fjanten i sammanhanget är Roerlig själv.

Nu kollade jag upp .38 Special-varianten på Winchester Westerns metal-piercing ammunition, och fann så att den kulan väger 150 grains (9,7 gram). Det är alltså ett halvt gram mindre än .357-varianten, och då betyder det naturligtvis att de upphittade kulorna verkligen är .357-varianten och inte .38-varianten. Däremot går det naturligtvis fint att flytta en 158-grains kula till en .38-hylsa om man så vill. Alternativt kan man använda .357-hylsan men byta ut krutet till en blandning som brinner något långsammare.

Endera ingreppet verkar alltså ha gjorts inför Palmemordet, även om vi idag inte kan säga vilket av dem – och även om Roerlig tycker att mördaren i så fall är en löjeväckande kuf. Men den verkligt löjeväckande kufen är kanske Roerlig själv. Faktum kvarstår att Olof Palme omgående avled vid första skottet, och då får man ju antingen hävda att det var extrem nybörjartur från en löjeväckande kuf eller så får man medge att mördaren verkar ha vetat precis vad han gjorde. Enligt Morelius uppträdde han ju iskallt, "det var ren slakt" och allt vad det heter. Det stämmer inte så bra in bilden av en löjeväckande kuf med extrem nybörjartur.

Så sent som igår föreslog jag ett möjligt sätt att avgöra om krutet bytts ut. Om det sedan fungerar återstår att se, det finns flera hinder på den hinderbanan. Först och främst måste vi ta reda på om någon kemisk analys gjordes av krutstänken, och i så fall om resultaten finns ordentligt dokumenterade. Om sådan dokumentation finns i arkiven så finns även möjligheten att spektrografiskt testa krutstänkens ämnessammansättning mot nya krutstänk vid nya provskjutningar mot klädesplagg. Med lite tur kanske tyskarna dokumenterade kemin i sina krutstänk när de provsköt för att bestämma skottavstånden. Vi får kolla upp det här, vilket emellertid kommer att ta lite tid.

På det hela taget talar det mesta för att ammunitionen laddats ner, och då tycker i alla fall jag att den mer rimliga varianten är den där man använder samma .357-hylsor men byter ut krutet till en lite långsammare variant. En "kvalitativ" nerladdning med andra ord.

Möjligheten finns även att man gjort åverkan på pipan genom att fila ner räfflorna och på så sätt reducera friktionen i loppet. Även om kulorna då slirar i loppet och får fel spinn (och därmed sämre aerodynamisk stabilitet) så spelar det ju ingen roll när skottavstånden ändå är så korta. Fördelen blir dels att man kan nerladda ännu mer, och dels att avtrycken på kulorna blir svagare.

Det som tappats bort i diskussionen här, tycker jag, är just det där med omöjligheten att ballistiskt binda mordkulorna till något specifikt vapen. Om en "resursstark" grupp skulle använda sig av någonting höggradigt specialiserat som sedan visar sig i ballistiken så betyder det ju att man lämnar en tydlig ledtråd efter sig. Det som utmärker Palmemordet är att inga sådana ledtrådar lämnats, utan dels är vapentypen mycket vanligt förekommande och dessutom kan man inte binda kulorna till något enskilt vapen.

Bättre än så kan man nog inte lägga en ballistisk-forensisk dimridå. Läget är ju totalt hopplöst och har varit det hela tiden – även om man från polisens sida upprätthållit en charad i alla år där man låtit påskina att om man bara fick fatt på vapnet så skulle mordet nog gå att lösa. Så är det inte, och jag skulle tippa att det är där som skon klämmer för Roerlig och kompani, som "satsat gården" på det där med vapnet och sedan dragit en total nitlott. Det är då man börjar låta som han gör, dvs en slags revolverrunkarnas motsvarighet till salig PeoFallmo.

Men kan man inte göra en snabb bedömning med skytteställningen?

Säg att det för 99% av alla skyttar är en smärre omöjlighet att kontrollerat skjuta med en sådan kaliber på ett sådant vis, men att det blir en möjlighet med en underladdning. Då är det ju ett tydligt tecken på att något sådant har skett. Ett resultat vi kan få fram endast genom ett utlåtande från någon kunnig i området.

Jag har försökt hitta någon video på någon som skjuter enhandat på det viset för att se vilka svårigheter det innebär. Men jag hittar bara för mindre kalibrar. Det i sig kanske säger något.

Bara att videogoogla ”357 one handed”.

Jag måste göra nån sammanställning på alla brev jag känt igen o jämfört med mina från Svarten. Jag hoppades ju att ngt bättre skulle hända men ska samla kraft till det. Tänkte just idag att jag skulle fråga Hans Melander om han har förstått det med breven. Jag har ju skickat jämförelser lite då o då.
Undrar om den/de som begärt ut alla anonyma brev till utredningen fått ut dom? Ska fråga på rätt ställe.

Jo, men nu är det inte enbart ett enhandsgrepp som jag undrar över.

Jag tyckte jag skrev rätt tydligt att det rör sig om skjutställningen med böjd arm. Jag har såklart videogooglat "357 one handed". Syrliga kommentarer som grundar sig i att man inte läst vad jag skrivit kan jag vara utan.

GM verkar ju stå med ena handen på axeln på OP och den andra med ordentligt böjd arm för att få mynningen en decimeter eller två från ryggen på honom. Det blir en väldigt komprimerad skjutställning som jag som ej vapenkunnig inte vet hur mycket det påverkar, och nu försöker ta reda på.

Jo det är naturligtvis lättare att skjuta flera skott i snabb följd om man har mindre rekyl att tampas med. Däremot är det nog inte omöjligt att få iväg två skott med ungefär en sekunds mellanrum även om man har ordentlig rekyl. Men visst är det ytterligare ett argument för nerladdningen, att rekylen blir mindre vilket underlättar skjutningen. Det håller jag med om.

Jag håller även med om att det är bättre för hörseln, vilket BarnsligaBengt framförde häromdagen, och då tillade jag att låg resthastighet och avsaknad av rikoschettering också är en fördel. Det är ju inte ovanligt att folk skadar sig genom oförsiktighet med rikoschetter.

Den här killen har för övrigt tagit ett radikalt grepp för att skydda huvudet mot rikoschetter:

https://www.youtube.com/watch?v=uic7QXbz8pE&t=1m37s

Det påverkar nog en hel del. Men nån med praktisk erfarenhet får uttala sig.

Dock kan man påpeka att .38 Spl är fullt potent att ha ihjäl folk med.

Stående enhandsskytte med Magnum double action är en disciplin. Mitt intryck är att det som är svårt att behärska inom den är (av-) trycket. Dvs, man både laddar och skjuter med avtryckaren, vilket kan kräva kraft och gå ut över precisionen. I början kan det kännas omöjligt. Som jag förstår det.

(Double action är den ”moderna” typen av revolver.)

Ang rekyl verkar folk liksom gäller ljudnivå ha en överdriven bild gällande .357. Men det är en faktor inom precisionsskytte med flera skott i rad.

En annan sak man kan erinra om i sammanhanget är ju tyngre kula desto kraftigare rekyl. Kulan i Winchester Metal Piercings 357-variant vägde mer än den i utförande .38 Spl (158 resp 150 gr).

En del sportskyttar föredrar därför lättare kulor.

Hade inte den minsta avsikt att vara ”syrlig”. Går med telefonen och skriver i steget, beklagar.

Är tanken då att GM kan tänkas ha ”underladdat” sin Metal Piercing -patron eftersom han planerat denna armvinkel på förhand?

Nej, det tror jag inte. Det är väl möjligt iofs, men det är inte så jag tänkt.

Det här är ju en härledning från andra hållet. Alltså jag försöker se vad den skjutställningen säger om rekylen. Jag försöker inte hitta på anledningar om varför. Men man får väl anta att GM visste vilka skjutställningar som var fungerande för rekylen och anpassade sig.

Det enda kan fått fram hittills är att jag inte hittar någon som demonstrerar ett skott från en liknande skjutställning. Och att rekylen borde ha varit något kraftigare än ett vanligt skott av en sådan kaliber då kulan är åt det tyngre hållet.

Om det nu är så att GM skjuter med böjd arm och det är svårt att parera rekylen i sådan ställning och därmed behålla full kontroll, så kan det tänkas ha inverkan på utfallet av skott nr. 2?

Det kan absolut tänkas. Men gm verkar ju ha rätt bra koll på det skottet också.

Eller det beror väl på vad man utgår från att han siktade på. Vilket är en spekulation. Jag tänker att det rimligaste antagandet är att han siktade på ryggraden på LP. Vilket han då missade med endast någon centimeter, vilket är rätt imponerande på ett rörligt mål och kort efter att ha skjutit åt ett annat håll.

Men nu vet jag ju inte hur mycket rekylen påverkar under rådande förutsättningar. Det är det jag försöker ta reda på. Det är dåligt med info om det dock då det inte är praxis att skjuta på det sättet med en sådan kaliber. Det finns liksom ingen anledning till det då det inte är ämnat för skott på så nära håll. Närmast jag kommer är quick draw-tävlingar där man skjuter från höften. Men där verkar man använda sig av mindre revolvrar. Och även där anpassar man ju kroppens ställning för att skjuta så. GM däremot gör det ju vad det verkar med en helt improverad skjutställning som mest är utformad efter hur förhållandet råkade bli. Ett förhållningssätt jag sett användas för pistoler, men inte större revolvrar.

Att hinna med att skjuta två skott, med en hand och böjd arm, inom en sekund är inte nåt problem med vare sig .357Mag eller .38Spc. Rekylen är rätt snabb och snärtig och det är förhållandevis snabbt att komma ner med pipan igen efter skott.

Om gärningmannen sköt med böjd arm och i mörker lär han ju i alla fall inte ha kunnat använda använda siktet för att få god precision på skotten. Att komma tillbaka i målet med struket korn och sikte, redo att avfyra igen, är det som brukar ta längst tid.