Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Att hinna med att skjuta två skott, med en hand och böjd arm, inom en sekund är inte nåt problem med vare sig .357Mag eller .38Spc. Rekylen är rätt snabb och snärtig och det är förhållandevis snabbt att komma ner med pipan igen efter skott.

Om gärningmannen sköt med böjd arm och i mörker lär han ju i alla fall inte ha kunnat använda använda siktet för att få god precision på skotten. Att komma tillbaka i målet med struket korn och sikte, redo att avfyra igen, är det som brukar ta längst tid.

Lite orelaterat, men får jag fråga hur du tolkar det andra skottet? Vissa menar ju att det kan ha varit avsett för OP men att GM blev så bländad av mynningsflamman att han inte märkte att OP fallit till marken. Verkar det realistiskt tycker du?

Kan skottet rent av ha avlossats av misstag av ren nervositet? Varför sköt han inte igen om han ville eliminera Lisbeth?

Det är väl inga svar man kan begära av dig, men eftersom du ändå har erfarenhet av rätt sorts vapen vore det intressant att höra dina tankar.

Det kan absolut tänkas. Men gm verkar ju ha rätt bra koll på det skottet också.

Eller det beror väl på vad man utgår från att han siktade på. Vilket är en spekulation. Jag tänker att det rimligaste antagandet är att han siktade på ryggraden på LP. Vilket han då missade med endast någon centimeter, vilket är rätt imponerande på ett rörligt mål och kort efter att ha skjutit åt ett annat håll.

Men nu vet jag ju inte hur mycket rekylen påverkar under rådande förutsättningar. Det är det jag försöker ta reda på. Det är dåligt med info om det dock då det inte är praxis att skjuta på det sättet med en sådan kaliber. Det finns liksom ingen anledning till det då det inte är ämnat för skott på så nära håll. Närmast jag kommer är quick draw-tävlingar där man skjuter från höften. Men där verkar man använda sig av mindre revolvrar. Och även där anpassar man ju kroppens ställning för att skjuta så. GM däremot gör det ju vad det verkar med en helt improverad skjutställning som mest är utformad efter hur förhållandet råkade bli. Ett förhållningssätt jag sett användas för pistoler, men inte större revolvrar.

Lite orelaterat, men får jag fråga hur du tolkar det andra skottet? Vissa menar ju att det kan ha varit avsett för OP men att GM blev så bländad av mynningsflamman att han inte märkte att OP fallit till marken. Verkar det realistiskt tycker du?

Kan skottet rent av ha avlossats av misstag av ren nervositet? Varför sköt han inte igen om han ville eliminera Lisbeth?

Det är väl inga svar man kan begära av dig, men eftersom du ändå har erfarenhet av rätt sorts vapen vore det intressant att höra dina tankar.

Att hinna med att skjuta två skott, med en hand och böjd arm, inom en sekund är inte nåt problem med vare sig .357Mag eller .38Spc. Rekylen är rätt snabb och snärtig och det är förhållandevis snabbt att komma ner med pipan igen efter skott.

Om gärningmannen sköt med böjd arm och i mörker lär han ju i alla fall inte ha kunnat använda använda siktet för att få god precision på skotten. Att komma tillbaka i målet med struket korn och sikte, redo att avfyra igen, är det som brukar ta längst tid.

Att det blir som det blir i skottögonblicket eftersom det råkar bli så håller jag med om framstår som troligt. Det ligger inga närmare överväganden bakom hur det blev.

Jag tror inte att Lisbeth-skottet (eller vad det var) kan berätta någonting om GM. Mycket annat kan det, men inte den saken. Det kan ha avskjutits av vilken typ av GM som helst. Det kan ha varit klanteri, misstag, nervositet, otur, egentligen skickligt, stolligt, oavsiktligt, ämnat för Olof - vadsomhelst.

Går ej att utröna.

Men, ja, mest troligt är ändå att GM siktade mitt i ryggen även på henne.

Att GM i sådana fall skulle vara nära att träffa som avsett då kulan stryker längsmed hennes rygg från sidan håller jag nog inte med om. Att skjuta igenom kroppen från sidan innebär en helt annan träff. Och sådan träff en cm in innebär nog ingen större skada. "Nära" kan skottet möjligen bli om man tolkar ögonblicket som att Lisbeth vrider sig när GM avfyrar det.

Att hinna med var väl inte problemet jag undrade över iofs. Det var att hantera rekylen i en sådan dålig skjutställning.

Men har du alltså skjutit under liknande förhållande och vet att det inte är några särskilda problem med det?

Att skjuta genom ryggraden från sidan innebör ingen större skada?

Jag tror man dör rätt snabbt av det.

Men jag håller med om att man inte kan utröna något särskilt ur det

Att det blir som det blir i skottögonblicket eftersom det råkar bli så håller jag med om framstår som troligt. Det ligger inga närmare överväganden bakom hur det blev.

Jag tror inte att Lisbeth-skottet (eller vad det var) kan berätta någonting om GM. Mycket annat kan det, men inte den saken. Det kan ha avskjutits av vilken typ av GM som helst. Det kan ha varit klanteri, misstag, nervositet, otur, egentligen skickligt, stolligt, oavsiktligt, ämnat för Olof - vadsomhelst.

Går ej att utröna.

Men, ja, mest troligt är ändå att GM siktade mitt i ryggen även på henne.

Att GM i sådana fall skulle vara nära att träffa som avsett då kulan stryker längsmed hennes rygg från sidan håller jag nog inte med om. Att skjuta igenom kroppen från sidan innebär en helt annan träff. Och sådan träff en cm in innebär nog ingen större skada. "Nära" kan skottet möjligen bli om man tolkar ögonblicket som att Lisbeth vrider sig när GM avfyrar det.

Att träffa en centimeter in från sidan innebär en skada på kotan, men förhoppningsvis inte att spinalkanalen fördärvas?

Men om nu skottet träffat tillräckligt långt in för att skjuta av ryggraden från sidan, så får det betraktas som tur och inte som en knapp "träff" om GM siktat mitt i ryggraden bakifrån?

Gällande att skjuta sönder en kota och igenom spinalkanalen, så behöver man inte tro så mycket om konsekvenser av det. Träffas ingen annan vital struktur så är den kalamiteten fullt förenligt med livets fortbestånd, för att använda rättsläkarnas nomenklatur.

Ett fortbestånd i rullstol.

Att det blir som det blir i skottögonblicket eftersom det råkar bli så håller jag med om framstår som troligt. Det ligger inga närmare överväganden bakom hur det blev.

Jag tror inte att Lisbeth-skottet (eller vad det var) kan berätta någonting om GM. Mycket annat kan det, men inte den saken. Det kan ha avskjutits av vilken typ av GM som helst. Det kan ha varit klanteri, misstag, nervositet, otur, egentligen skickligt, stolligt, oavsiktligt, ämnat för Olof - vadsomhelst.

Går ej att utröna.

Men, ja, mest troligt är ändå att GM siktade mitt i ryggen även på henne.

Att GM i sådana fall skulle vara nära att träffa som avsett då kulan stryker längsmed hennes rygg från sidan håller jag nog inte med om. Att skjuta igenom kroppen från sidan innebär en helt annan träff. Och sådan träff en cm in innebär nog ingen större skada. "Nära" kan skottet möjligen bli om man tolkar ögonblicket som att Lisbeth vrider sig när GM avfyrar det.