Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

Oj, det var en stor kursändring!

Intressant motivation, dock, det där med kammarrättens dom. Okej, men det var ju uppenbarligen inget hinder att ingripa mot LPT-domarna trots utgivningsbevis, så... ?

Apropå detta är ett vanligt förekommande missförstånd i denna tråd att Verifiera-domen handlade om att de inte får ha domar med känsliga uppgifter; och att de var tvungna att ta bort alla såna domar.

För det första kan 1 kap 20 § YGL lätt tolkas som att man inte får behandla såna uppgifter, men bara om man inte läser andra stycket. Det anger förenklat att för att första stycket ska gälla så måste de känsliga uppgifterna vara sök- eller sorteringsbara (typ), och de måste ingå i en samling som utgör extra stor hot mot folks integritet.

Verifiera hade ett fritextsök, vilket gjorde att det gick att söka på vissa uppgifter och få ett sökresultat som visade vilka personer som omfattades av sådana.

IMY begärde att Verifiera skulle ta bort sökfunktionen, men inte uppgifterna i sig. Vilket förvaltningsrätten och kammarrätten gav dem rätt i.

Utifrån ovan är det med andra ord helt felaktigt att påstå vad som återkommande görs i tråden, det vill säga att t.ex. Lexbase enligt YGL inte får behandla känsliga personuppgifter.

Ett typiskt exempel på en missuppfattning när man inte fördjupat sig tillräckligt i juridiken.

Et tu, Kallebrogen?

Hänvisar till mitt tidigare inlägg:

Nu är jag inte riktigt säker på vad din poäng är här?

Verifiera hade fritextsök och innefattades därför av undantaget i 1 kap 20 § YGL.

För det var väl Verifiera-caset du hänvisade till när du nämnde LPT-domarna?



Edit: Mitt "Et tu, Kallebrogen?" var mest att jag tidigare hyllat dig som den enda med tillräcklig koll...

Tack för den halva, tidsmässigt begränsade komplimangen.

Min poäng var att om IMY kunde ingripa mot LPT-domarna, så borde de också kunnat ingripa mot brottmålsdomar. Många, även om inte alla, brottmålsdomar innehåller den sortens uppgifter som nämns i första stycket.

IMY har dock kategoriskt inte agerat i såna ärenden med hänvisning till utgivningsbevis, när det egentligen inte var relevant om det fanns utgivningsbevis eller ej.

Våra största "demokratikämpar", Gunnar Axén och Ratsit-VD:n Anders Johansson:
"Kreativ, orädd, driven, outtröttlig, snabb, målinriktad. Startar, bygger och driver det jag skapar. Verkar för att stärka demokratin genom tillgängliggörande av offentlig information."

https://www.linkedin.com/in/anders-johansson-73383b52/?originalSubdomain=se

Såhär säger också Gunnar



Han är inte orolig för verksamheten? Vet han något som vi inte vet eller spelar han ett spel för galleriet?

Tack för den halva, tidsmässigt begränsade komplimangen.

Min poäng var att om IMY kunde ingripa mot LPT-domarna, så borde de också kunnat ingripa mot brottmålsdomar. Många, även om inte alla, brottmålsdomar innehåller den sortens uppgifter som nämns i första stycket.

IMY har dock kategoriskt inte agerat i såna ärenden med hänvisning till utgivningsbevis, när det egentligen inte var relevant om det fanns utgivningsbevis eller ej.

Men utgivningsbeviset var relevant!

Det är bara det att Verifiera omfattades av ett undantag i YGL som gjorde att utgivningsbeviset inte "gällde" längre.

Lexbase, Mrkoll, med flera omfattas inte av undantaget.

Och de ingrep inte mot LPT-domarna. De ingrep mot att Verifiera gjort det "möjligt att söka efter eller
sammanställa dessa" och ålade dem att upphöra med detta. De ålade dem inte att radera domarna i sig.

Fast jag anser att vissa domar omfattas av undantaget. Precis som jag skrev innan: inte alla brottmålsdomar, men många, innehåller den sorts information som står i undantaget.

Ja, och såna domar omfattas av första stycket 1 kap 20 § YGL. Men Lexbase, Mrkoll med flera uppfyller inte rekvisiten i andra stycket första punkten:

20 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot
offentliggörande av personuppgifter
1. som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, politiska åsikter, religiös eller
filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening,
2. om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning, eller
3. som består av genetiska uppgifter eller biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person.

Vad som anges i första stycket gäller endast om
1. personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller
sammanställa dessa, och
2. det med hänsyn till verksamheten och de former under vilka uppgiftssamlingen hålls tillgänglig finns
särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet. Lag (2022:1525).

Fast det gör de ju. Det är enkelt att söka upp dessa uppgifter om folk (i den mån de finns, förstås - finns de inte så gäller ju inte undantaget).