Dödsstöten för mrkoll,Lexbase och liknade sidor är GDPR

"Ja, jag anser att GDPR även gäller på kreditupplysningar då det innehåller privata och känsliga uppgifter." Om du anser att detta är att undvika din fråga, så ställer jag mig frågandes till din förmåga att uppfatta saker. Tycker inte jag kan bli mer tydlig där.

Ändrade mediegrundlagar godkändes bara i den del där uppgifter om hälsa och ekonomi kan förbjudas genom vanlig lag. Alltså är inte sådana uppgifter sedan 2019 grundlagsskyddade.

Gällande lettiska domen så finns likheter med att pricka en person för vad det än kan vara, vilket är integritetskränkande. Där kommer GDPR in i bilden.

Jag tycker det är lönlöst att fortsätta diskussionen om kreditbolagen. Jag anser att GDPR gäller även där medan du inte tycker det. Upp till EU att bedöma. Jag är övertygad att EU-kommissionen utöver förhandsavgörandet kommer se över hur Sverige hanterar personuppgifter på den breda fronten.

Att GDPR gäller när man behandlar personuppgifter är som sagt inget nytt, men det var inte min fråga. Min fråga var om du anser att GDPR förbjuder kreditupplysningar?




Kan inte minnas att ekonomi ingick där, men instämmer i övrigt.




Artikel 10 gäller specifikt fällande domar i brottmål. Den gäller inte kreditupplysningar.




Nej, det har jag aldrig sagt. Jag anser inte att GDPR förbjuder kreditupplysningar. Jag har flera gånger frågat dig om du anser att GDPR förbjuder kreditupplysningar, men du säger bara att GDPR gäller kreditupplysningar, vilket inte är ett svar på frågan.




Det är möjligt.

Jag ska försöka tolka dig välvilligt här.

Menar du att Sverige hanterar personuppgifter avseende kreditvärdighet på ett sätt som inte är förenligt med GDPR, och att vi gör det tack vare det skydd som utgivningsbevisen ger?

Det kanske stämmer. Speciellt avseende hur informationen delas (som till exempel med Ratsit-katalogen).

Du måste dock förstå att det finns massor av andra författningar som också påverkar. GDPR är inte en allomfattande lag utan den samspelar med andra.

I det här fallet finns till exempel konsumentkreditdirektivet, som kom i en uppdaterad version för bara några månader sen. I det regleras bland annat vilken information som får användas för att räkna ut en persons kreditvärdighet. I senaste versionen tydliggörs till exempel att personuppgifter som omfattas av artikel 9 GDPR inte får behandlas – vilket ju faktiskt delvis ger dig rätt. Men bara delvis.

Det ska också påpekas att det i många fall finns en skyldighet att kreditpröva en konsument innan kredit ges. Skuldsättning är ett ökad problem även i andra EU-länder, och det finns därför krav på kreditprövning som är till för att skydda medborgarna. Det vore ju väldigt konstigt om GDPR då skulle förbjuda det i sin helhet.

Ju mer man fördjupar sig i juridiken, desto mer förstår man vilket intrikat och ibland vackert nät som olika författningar och lagrum utgör. Att försöka avgöra komplicerade frågor genom att endast titta på ett lagrum eller en del av en författning är naivt och leder sällan till något vettigt. Det går inte att bara titta på i GDPR och tro att man kan lösa alla frågor avseende personuppgifter genom det.


Menar du att uppgift först blir en "person"uppgift när den gått via en myndighet?

Eller pratar du specifikt om personuppgifter som behandlas av myndigheter och vars spridning regleras av OSL? I såna fall måste du tydliggöra det.

Jag tror att anledningen varför du missförstås är att du hela tiden gör såna här väldigt svepande uttalanden. Du måste vara specifik för att det ska gå att diskutera.

Mycket bra skrivet.

Detta gäller i stort sett all lagstiftning, på både nationell och internationell nivå. Även om det finns en del absoluta regler (i Sverige så får man aldrig tortera folk eller döma folk till dödsstraff), så är de undantagen.

Även något så enkelt som misshandel har flera undantag. Får man slå någon på käften? Nej, det är misshandel. Okej, men i nödvärn då? Ja, då är det okej. Och en boxningsmatch? Ja, jo, det är ju också okej. Men man får iaf inte sprätta upp någon med en kniv! Jaså, men kirurger då? Ja, i och för sig, de får ju göra det...

Och så vidare. Det är väldigt ofta som det finns undantag, preciseringar, påverkande faktorer, o.s.v. antingen i den författning man läser, eller någon annan.




Bra poäng.

Apropå detta är ett vanligt förekommande missförstånd i denna tråd att Verifiera-domen handlade om att de inte får ha domar med känsliga uppgifter; och att de var tvungna att ta bort alla såna domar.

För det första kan 1 kap 20 § YGL lätt tolkas som att man inte får behandla såna uppgifter, men bara om man inte läser andra stycket. Det anger förenklat att för att första stycket ska gälla så måste de känsliga uppgifterna vara sök- eller sorteringsbara (typ), och de måste ingå i en samling som utgör extra stor hot mot folks integritet.

Verifiera hade ett fritextsök, vilket gjorde att det gick att söka på vissa uppgifter och få ett sökresultat som visade vilka personer som omfattades av sådana.

IMY begärde att Verifiera skulle ta bort sökfunktionen, men inte uppgifterna i sig. Vilket förvaltningsrätten och kammarrätten gav dem rätt i.

Utifrån ovan är det med andra ord helt felaktigt att påstå vad som återkommande görs i tråden, det vill säga att t.ex. Lexbase enligt YGL inte får behandla känsliga personuppgifter.

Ett typiskt exempel på en missuppfattning när man inte fördjupat sig tillräckligt i juridiken.

Jo, man kan alltid argumentera för att det är mer skandalöst att hänga ut vissa än andra, det är en smaksak. Jag tycker principen är viktigast. Ingen ska behöva hängas ut genom att lockas köpa en produkt som vi som skattebetalare redan har betalat för. Desssutom är det tveksamt om domar är en produkt som ska kunna säljas öht. Knäckfrågan är väl om domar kan ses som en journalistisk produkt. Självklart inte, tycker jag.

jag har inte läst allt ni har skrivit om, men Högsta domstolen för Europeiska unionen (CJEU) slog fast att när företag använder automatiserade system för att bedöma om någon är kreditvärdig och kan få lån, så måste de följa GDPR-reglerna.

Enligt GDPR artikel 22 är det inte tillåtet att fatta automatiska beslut som påverkar någons rättigheter, som till exempel att få lån, om inte vissa villkor är uppfyllda.

Det innebär att företagen måste antingen fråga personen om lov först eller uppfylla vissa krav enligt GDPR. Beslutet kom efter klagomål från kunder mot ett tyskt företag som gör kreditvärderingar. Det understryker vikten av att respektera GDPR-reglerna när man behandlar information om folks kreditvärdighet.✍🏾

Det där skar verkligen djupt i mig. Så sant.

Även om man lyckas stänga ner rättsdatabaserna så kommer ärren de orsakat mig finnas kvar. Det är svårt att beskriva den smärta och förnedring som politikerna har låtit pågå under så många år.

Vet någon om Sverige kommer tvingas betala ett saftigt vite om EU anser att rättsdatabaserna inte är förenliga med GDPR? Hoppas.

(Bara för att förtydliga för läsarna: CJEU är det som i vanliga fall kallas för EU-domstolen.)

Som jag sagt upprepade gånger, GDPR gäller förstås även vid kreditupplysningar. Däremot anser jag inte att GDPR förbjuder kreditupplysningar.

Vilken dom är det du talar om här, förresten?




Det förhandsavgörande som Attunda tingsrätt har begärt kan inte leda till några direkta ekonomiska konsekvenser för staten. Det kräver att EU-kommissionen tar initiativ till det (eller att någon stämmer staten i allmän domstol, förstås, som GDPRWarrior redan gjort ).

Gissar på:
C‑634/21 - SCHUFA
Förstår inte riktigt varför det skulle vara så intressant för "oss" med artikel 22.1
"The data subject shall have the right not to be subject to a decision based solely on automated processing, including profiling, which produces legal effects concerning him or her or similarly significantly affects him or her."

Annars så är denna intressant:
C‑26/22 and C‑64/22 - SCHUFA
Där handlade det om kreditvärdighet och uppgifter om skuldsanering som låg kvar i företagets register långt bortom den tid som uppgiften fanns kvar i offentliga register.

Jag hoppas att dessa sidor stängs ner snarast möjligt.

Troligen C‑634/21 Schufa Holding (Scoring).
https://curia.europa.eu/juris/documents.jsf?num=C-634/21

Edit: För sent på bollen! Moderatorn kan med fördel radera.

Edit2: Lexbajs har ju snott min logga!