"Om Gud inte finns så är allt tillåtet"

Fly in i din ensamhet! Du har levt för nära det lilla och det ynkliga. Fly från deras osynliga hämnd! Mot dig har de inget annat än hämnd.

Även när du är mild mot dem, känner de sig fortfarande föraktade av dig; och de vedergälla din välgörenhet med hemlig illvilja.

Din tysta stolthet strider alltid mot deras smak; de gläds om du en gång är ödmjuk nog att vara lättsinnig.

Det vi känner igen hos en människa, framkallar vi också hos honom. Var därför på din vakt mot de små!

I din närvaro känner de sig små, och deras elakhet glimmar och lyser mot dig i osynlig hämnd.

Såg du inte hur ofta de blev stumma när du närmade dig dem, och hur deras energi lämnade dem som röken av en slocknande eld?

Ja, min vän, det dåliga samvetet kommer från dina grannar; ty de äro dig ovärdiga. Därför hatar de dig och vill gärna suga ditt blod.

Dina grannar kommer alltid att vara giftiga flugor; vad som är stort i dig - det måste i sig göra dem giftigare och alltid mer fluglika.

Fly, min vän, in i din ensamhet - och dit, där en hård stark bris blåser. Det är inte din lott att vara en flugsmälla

Det är ju inte direkt rocket science så sluta att spela martyr nu. Här har du receptet eller manualen för vad ett rationellt och logiskt sant argument ska innehålla.

Så ta nu vilket som helst av dina påståenden som du gjort i tråden och applicera följande.

1- Du måste ha sanna och relevanta premisser. Varje premiss i ditt argumentet måste vara sann och baserad på verifierbar information. Premisserna måste också vara relevanta för den slutsats de stödjer.

2 - Det ska följa en giltig och felfri logisk struktur. Ditt argumentet ska ha en logisk struktur där slutsatsen logiskt följer av premisserna, utan att inkludera några logiska felslut (falasier).

3 - Tydliga termer och definitioner. Alla termer som som du använder bör vara klart definierade för att undvika missförstånd eller tvetydigheter. Vi har redan avhandlat 20 sidor i tråden åt Flammrions nonsens där han inte greppade detta.

4 - Gilltighet och styrka. Ditt argument ska inte bara vara giltigt i sin form, utan föra att kunna vara övertygande även vara starkt. Vilket innebär att alla dess premisser både är sanna, men även trovärdiga.

5 - Ta tag i motargument. Ett effektivt och övertygande argument erkänner och adresserar aktivt potentiella motargument. Inte bara att identifiera och förstå motpartens synpunkter. Utan även att man kan argumentera mot dessa på ett logiskt och övertygande sätt. Precis som Stig Helmers test av brödrostar så är det en form av kvallitetsstämpel då det inte bara visar på en bred och djup förståelse för ämnet. Utan även att argumentet har testats och utmanats frpn alternativa synvinklar.

Skriv ut och klistra upp på skrämen. Säg till dig själv ”jag kan flyga, jag är inte rädd” och applicera sedan oralt och skriftlig 10 gånger om dagen. 👍

Det är läskigt att utmana sig själv och att leta efter verklig sanning, men kan jag så kan du! Lycka till!

Det är en respektabel standard av flera. Frågan är vad den har att göra med trådens ämne, det vill säga ämnet vad är moral om Gud inte finns? Din standard ger inte svar på den etiska frågan "vad bör jag göra?"

Om man ska basera sin etik på logik, vilket jag kan sympatisera med, så krävs axiom, som inte har något berättigande utöver att de är lämpliga för ett system som beprövats med nytta. Detta har jag redan framfört i tråden. Du säger själv att man "måste ha sanna och relevanta premisser". Antingen har premisserna då en grund som anses självklar, i vilket fall du har dogmer / axiom, eller så har de inte en grund, i vilket fall man får en oändlig kedja av grundlösa påståenden.

Jag har redan presenterat ett sådant system till skillnad från de andra i tråden, där grunden - dogmen - är överlevnad och reproduktion. Problemet med detta är att det finns en stor mängd strategier som resulterar i överlevnad och produktion, och att en strategis värde starkt beror av omständigheter. Alltså läggs en stor vikt på beräkningskraft av utfall med ett sådant system. För att underlätta beräkningskraften krävs principer, regler eller dygder (distinktioner kan göras) för att kunna ta beslut utan att behöva genomföra alltför krävande beräkningar. Dessa regler, i sin tur, är baserade på hur väl de tenderar att resultera i överlevnad och reproduktion.

Vad är problemet då? Jo, att vårt nuvarande samhälle uppenbarligen inte har "överlevnad och reproduktion" som sin dogm. Istället har vi "allas lika värde" eller andra variationer av egalitarianism som dogm. Dessa dogmer har av religiösa skäl tillskrivits ett värde som, till synes, inte beror av nytta eller bra konsekvenser, utan av att de ger en bra känsla att nervöst repetera för sig själv. De egalitära sekulära människorna har blott omformulerat en abrahamitisk doktrin till en modern sådan, och försökt förklä den i moderna ordalag. Dessutom har de vantolkat den i många steg: "Ett med Jesus" -> "Alla är skapta lika" -> "Alla har lika värde"

Ett motargument mot dogmen "överlevnad och reproduktion" är att den inte nödvändigtvis, och antagligen ganska sällan, uppmanar till altruistiskt beteende. Det motargumentet bygger på antagandet att altruistiskt beteende är något gott. Huruvida det är gott i sig själv eller gott för att det det leder till bra konsekvenser är avgörande för argumentets värde. Låt oss utgå från att det är gott för att det leder till bra konsekvenser.

Egalitarianism är, åtminstone i teorin, starkt kopplat till altruistiskt beteende, eftersom det innebär att den starka måste förminskas och den svage måste förstärkas. Häri ligger problemet: egalitarianism gör faktiskt inte nödvändigtvis heller så att man blir mer altruistisk, utan det gör bara så att man måste måla någon som "stor, stark och ond" för att rättfärdiga hämnd mot denne individ eller grupp. Vad är "stark"? Någon som man upplever har mer resurser, bättre hälsa, eller vilka kvantiteter man nu tar hänsyn till. Om jag vill vara våldsam mot någon med detta system behöver jag bara definiera "stark" på ett sådant sätt att den jag vill vara våldsam mot inberäknas i den kategorin. Vem än som anses stark måste vara osjälvisk, och vem än som anses svag har rätten att vara egoistisk.

Muslimer och judar anspelar ständigt på denna mekanism. Den första gruppen består av 2 miljarder människor och dussintalet stater. Den andra gruppen har enormt ekonomiskt och politiskt inflytande världen över. Dessa grupper kan alltså knappast kallas "svaga". Den första gruppen använder ordet "islamofobi" för att utmåla sig själva som svaga offer, och därmed förtjäna av sympati och resurser. Den andra likaså, men med ordet "antisemitism". Allt detta bottnar i att man till att börja med anser någon vara förtjänt av något gott för att denna person lyckas utmåla sig själv som ett offer.

Altruistiskt beteende kan utnyttjas. Altruism är uppenbarligen nyttigt när det riktas mot ens egna spädbarn, men icke så när det riktas mot en gangsterrappare som sedan våldtar och mördar. Om man observerar djurriket så ser man en tydlig tendens till att altruism riktas mot den egna gruppen. Djur kan inte luras av intellektuella argument som egalitarianism.

Så för att sammanfatta: våra egenskaper har utvecklats av evolutionen, som har ett mått av slump, men som primärt karaktäriserar livet med drivkraften till överlevnad och fortplantning. Altruistiskt beteende finns inom ramen för detta, men på ett sätt som tenderar att vara inom gruppen. Egalitarianism har inget värde i sig, utan dess värde beror av hur väl det gynnar den egna gruppen - och lyckas man utmåla den egna gruppen som svag så gynnas man i ett egalitärt samhälle. Ett egalitärt samhälle motiverar således en tävling om vem som är störst offer - en tävling som jag hoppas vi alla kan enas om är destruktiv och pervers.

Egalitarianism eliminerar inte eliten. Den sätter bara en ny typ av människa i eliten - en människa vars främsta egenskap är hämndlystnad.

Det finns så många problem med att basera etiken på en slags demokratisk majoritet. För det första kan en rationell person inte väntas uppoffra sin egna lycka för majoritetens lycka. För det andra innebär det bara att den som är bäst på att föröka sig är den som får makt. För det tredje innebär det, såtillvida du inte förespråkar etnisk nationalstat, att stora populationer som Indier, Kineser och Muslimer är de grupper som får mest makt över oss alla. Ironiskt nog kan vi nog båda vara ense om att majoriteten är emot majoritetsstyre.

Dessutom kvarstår problemet med "dogmer" som jag tidigare påtalat. Dogmen man väljer att tro på avgörs av ens psykologiska sammansättning, som i sin tur beror av ens genetik. Eftersom alla har olika genetik, om än vi har genetiska klustrer, så kan vi endast sannerligen enas kring dogmer och en etik om vi har en likande genetik. Enligt denna vetenskapliga logik.

Motargumentet är att det utöver genetik finns omgivningsfaktorer som påverkar ens psykologi. Problemet med detta argument är att mottagligheten och anpassningsbarheten hos individer också bestäms av genetiska faktorer. En hund kan till skillnad från en varg tränas till att tolerera att vistas med boskap, men det är just för att hunden till skillnad från vargen har genetiken för lydnad och anpassning till att börja med.

Dessutom finns tvillingstudier som visar att tvillingar, som naturligtvis har likande genetik, får likande psykologi och beteende oavsett om de växer upp i hög klass eller låg klass.

"Pain is in your mind!" 😉

Sgt. Zim, Starship Troopers

Denna vaga beskrivning av moral likställer den med intellekt eller intelligens. Vad är då intelligens? Problemlösningsförmåga. Men hur avgör man om något är ett problem? Med etik och moral. För att ett problem överhuvudtaget ska identifieras behöver man kunna säga att en situation är mindre eller mer bra än en annan. För att kunna göra det krävs etik. Således är ditt argument ett exempel på ett cirkelresonemang.

Dessutom förvarar du politisk korrekthet. Jag har märkt att de som försvarar politisk korrekthet och status quo tenderar att ha sina begär och behov tillfredsställda, medan de som inte gör det inte har det. Så... Vill du att vi andra ska delta i din lilla politiskt korrekta lek så får du se till att inte endast du och din lilla självgoda samling människor gynnas av systemet. Eller menar du att en utfryst individ plötsligt kommer bli förlåten och nöjd efter att han börjat dygdsignalera?

Härskarteknik.

Till mitt försvar så har jag kommit mig lite mer till mina sinnens sans, och mognat. Inte för jag är 'färdig' på något sätt.

Men fint att se Starship Troopers igen.

Nog må det vara i mitt sinne, men det ändrar inte faktumet att det faktiskt är?

Om du kallar det för "härskarteknik" så vill jag gärna veta vad du menar med det eftersom det bara verkar som du inte vet vad begreppet betyder.

Eller det verkar snarare som om du själv försöker att använda "härskarteknik" genom att felaktigt påstå att något som inte är det faktiskt skulle vara det och därigenom "distrahera från den verkliga frågan genom att avleda till något helt irrelevant", vilket faktiskt är ett korrekt exempel på hur man i diskussioner kan använda sig av det som kallas för "härskarteknik".

Eller var det möjligen så att du trodde att formuleringen "Du bygger som vanligt dina argument på överförenkling av långt mer komplexa frågor" skulle vara ett exempel på att nedvärdera någons åsikter eller erfarenheter genom att förlöjliga dem eller göra narr av dem, vilket är ett annat exempel på hur man i diskussioner kan använda sig av "härskarteknik". I så fall får du förklara hur du menar att det skulle vara "nedvärderande av dina åsikter eller erfarenheter" att påpeka att du "överförenklar" mer komplexa frågor när det ju är något som du faktiskt gör. Till och med dina egna ord tyder på det i och med att du börjar en mening med "Låt oss vara ännu mer generella ...". Det är ju tydligt en inledning till en överförenkling av frågan och sedan gick du mycket riktigt in i ad absurdium och reducerade Gud hela vägen ner till enbart en tanke som kan vara bra eller dålig och vidare till att även ordet moral bara är en tanke.

Vad skulle du mena med det? Alla ord är ju bara representationer av tankar. Så om Gud bara är en tanke så finns inte Gud säger du, men enligt samma resonemang så skulle då inte moral finnas heller, eller ärlighet, eller rättvisa eftersom de också bara är tankar. Då har du reducerat för långt och argumentet blir meningslöst.

Jag har reducerat för långt enligt er. Det är en härskarteknik eftersom ni anser att er subjektiva kategorisering av "Gud", "ärlighet" eller "rättvisa" ska ta prioritet över min. Att argumentera utan härskarteknik skulle vara att enas kring begreppens grundläggande definitioner, vilket mina motståndare återkommande har undvikit. Istället har de kritiserat mina definitioner igen och återigen. Det här är ett exempel på skepticism och en slags nihilism. "Om du tycker något är meningsfullt, så kommer vi attackera det". Det är ett sätt att angripa motståndares psyke, att ta sig in i hans huvud... Det löser inga frågor och adderar inga svar utan kan endast tjäna retoriska syften.

Exempelvis, om vi skulle argumentera för vad som är "rätt" så skulle vi först enas kring grundläggande begreppet rätt. Jag föreslog "överlevnad och fortplanting" och gav en förklaring. Motståndaren kallade det överförenkling och gav inget eget alternativ förutom "altruism". Jag gav då en förklaring om hur altruism finns inom ramen för överlevnad och fortplantning, vilket från min sida är ett försök till samarbete. Men motståndaren drivs av ett bittert egalitärt hat, en vilja till att hugga alla som inte är bittra nihilister i ryggen...

Den andra typen av motståndare är religiös. Han har en definition, men han kan tyvärr sällan göra den praktiskt förankrad, utan förankrar den i andra abstrakta ord som "tro" eller "grace" eller "salvation". Därför är det svårare att enas om en definition. Men han argumenterar mer hederligt än den nihilistiska motståndaren ovan.

.