Den stora tråden om Civilekonom- och Ekonom-utbildningar: Före, under och efter!

Vilken är er rangordning av ekonomiutbildningar i Sverige? Exempelvis, hur jämför ni Kandidatprogrammet i företagsekonomi vid Stockholms universitet med Ekonomie kandidatprogrammet vid Uppsala universitet? Sätter högskoleprovsresultatet rimligtvis tonen för utbildningens kvalitet och dess koppling till arbetsmöjligheterna efter examen?

Enligt min förståelse är det vanligt att universitet rankas utifrån olika discipliner med hjälp av h-index och mängden citationer från forskningen vid respektive universitet. Dock är jag osäker på hur arbetsgivare bedömer examensbevis från de olika universiteten. Vilka aspekter tror ni att arbetsgivare värdesätter mest när de granskar examensbevis från ekonomiutbildningar, och hur påverkar detta ens chanser till anställning? Det verkar som att de som examinerats från Handelshögskolan har goda möjligheter till anställning då företagen aktivt söker efter dem.

Många som kör inriktning ekonomi- och verksamhetsstyrning blir controller. Finns faktiskt en egen tråd om detta: (FB) Fråga en controller (styrekonom)

Antar dock att du syftar på att bli revisor - i det läget är redovisning/revision mer relevant att inrikta sig mot, även om de två inriktningarna delvis överlappar.

Visst, många banker, stora industriföretag med mera kräver ofta minst en ettårig master för vissa positioner. Det går att diskutera om det är ett skallkrav eller börkrav i rekryteringens kravspecifikation. Om man tittar på den svenska arbetsmarknaden skulle jag nog säga att det är lite mindre än det du beskriver från den anglo-amerikanska arbetsmarknaden. Här i Sverige skulle man snarare tjäna på att först ta en ekonomie kandidat för att ha en stabil grund att stå på. Sedan läsa en ettårig master bestående antingen av fristående kurser där man plockar ihop ett paket av saker man är intresserad av eller läser en ettårig master inom ett närliggande och komplementerande ämne inom den biten av ekonomi man är intresserad av att jobba inom.


Alla dessa rangordningar syftar till en enda sak. Ska du bli managementkonsult, jobba på en bank i ett högbetalt jobb eller göra karriär i ett storföretag? (och skatta bort halva lönen när lönen överstiger brytpunkten).

Ifall det är vad du är nyfiken på ligger väl HHS högst upp, sedan UU, LU, GU, SU med vissa program på LiU som bubblare.

För att vända lite på perspektivet och titta på detta från ett annorlunda håll (du kan slänga snack om hirschindex rätt ut genom fönstret för det är inte så det funkar inom ekonomi) borde vi istället titta på ekonomiutbildningen i vårt land idag med ett enda ledord, eller slogan. Cash is king.

Man kan bli entreprenör, företagare utan att ha koll på företagsekonomi eller något alls. Man bara har en idé och lejer bort allt på andra (som kostar pengar och ibland är rätt dyrt om det ska bli rätt gjort). Många läser ekonomprogrammet eller fristående kurser för att de vill starta ett företag även om man hade kunnat göra det efter bara en termin FEK egentligen. Sedan kanske det är som befolkningen i allmänhet att de som studerat FEK kanske inte startar företag det första de gör efter examen. Men är du inne på ett sådant spår skulle jag säga att då spelar det mindre roll var du tar din examen och mer roll vad du faktiskt lärt dig. Samtidigt som nätverkandet är nästan det viktigaste idag för att det öppnar upp enorma möjligheter med rätt socialt nätverk och förmåga att bli omtyckt, sedd som kompetent inom det nätverket.

Ifall man undersöker mer speciella eller udda ekonomitjänster spelar det egentligen ingen som helst roll vilken skola du gått på. Du skulle kunna jobba heltid i teorin och ta din examen online från Högskolan i Gävle. Förutsatt att du parar ihop din examen med något som utstrålar en viss kompetens och härdning. Jag hade placerat någon som tagit sig genom en treårig online ekonomi kandidat parat med 90 hp statistik som en betydligt starkare kandidat än någon som bara har en ekonomie kand från till exempel SU.

Personen med profilen ovan, en ekonomie kand från skitskola plus 90 hp statistik skriker dessutom näringslivet efter. För den är verkligen inte vanlig och du kan få riktigt spännande jobb efteråt. Då har du å andra sidan gått ett annat spår i din utbildning än bara att du går på renommé och tradition. Du har uppvisat kompetens, färdighet och avlagt ditt mästarprov så att säga inför marknaden.

Sedan måste det inte vara 90 hp statistik, det kan lika gärna vara en magister i affärsjuridik eller skattejuridik.

Det kanske inte är svaret du ville ha, men jag försöker ändå vidga perspektivet lite. För det kanske är viktigt för dig personligen vilket studentliv du har under tiden du studerar, möjligheter till extrakurser som inte blir för jobbiga att springa på föreläsningar med mera. Då är Uppsala ett riktigt bra alternativ, eller Lund. Men det är verkligen inte hela världen om du tagit en ekonomie kand + boosterkurser i Växjö. Det som spelar roll är vad du vill göra och hur du hade tänkt att ta dig dit.

Någon som har koll på undervisningskvaliten i UU, starka samarbetsspartners, utbildning nära till närings liv osv?

Har någon i Lund tagit kandidatkursen och skrivit sitt examensarbete från kursen business and data analytics? Tycker den verkar spännande. Står mellan den eller redovisning, vilket känns som en bredare examen men också tråkigare. Står man ut mer med den förstnämnda?

Helt ärligt kan du gå bägge. De kommer göra att du kommer närmare arbetsmarknaden. Det som är bra med business and data analytics är att du har endast en tentamen och resten är case där du sitter och jobbar längre med ett ekonomiskt problem utifrån givna data. Vissa lärosäten har kandidatkursen ofta två tentor plus flera case eller liknande vilket gör kandidatkurserna något mindre roliga.

Jag får inget grepp om vilken programvara eller programspråk de använder. Har du otur använder de bara excel eller stata vilket inte är jättebra ifall du ska ut i näringslivet. Du får göra dig beredd på att söker du dig till dataanalysens förlovade land måste du kunna R, Python eller liknande för att tas seriöst av de som kan något. Du måste inte vara expert på det utan räcker att du haft det i någon 7.5hp kurs till att börja med, så du inte sitter som ett fån som bara stirrar in i skärmen.

När du tar dig längre in i karriären kommer du vara något mellanting mellan programmerare, statistiker och ekonom. En ganska unik kombination i näringslivet och de brukar tjäna riktigt bra med pengar för att det är ingen som är intresserad av alla tre. Något jag kan uppleva som ett problem är att du behöver bara 15hp statistik för att kunna söka den här kursen. Den känns inte vidare "tung" på det sättet som krävs kan jag personligen tycka. Sedan kanske det räcker för många kontor att ha någon som kan på ett ungefär och inte exakt. För mycket av det man behöver kunna kommer finnas i organisationen du ska jobba hos efter examen.

Ja du nämner flera viktiga saker. Jag tror inte att denna kandiatkurs är speciellt tung, dels bara 15hp statistik som i princip vem som helst kan läsa och att den verkas mest bygga upp via cases (vilket iofs är positivt). Jag tror dock att denna inriktning kan vara väldigt positiv och man står möjligtvis ut lite mer i jämförelse med redovisning. Men jag vet inte hur stor roll det har egentligen, möjligtvis att jag kommer finna denna termin lite roligare än om jag väljer redovisning. Men karriärmässigt vet jag inte om det påverkar så mycket. Och som du säger, vet inte ens om de fokuserar på något särskilt programspråk. Så mycket möjligt att det mest är excel. Det finns ju inte förkunskapskrav inom programmering heller...

Det är trots allt en C-kurs. Spännande att Lund vågar gå på tvären mot övriga ekonomprogram i Sverige. Det får man trots allt ge skolan. Nu kanske jag är lite småkär i redovisningsämnet men jag tycker nog ändå att ska man titulera sig ekonomie kandidat i FEK kanske man bör ha koll på koncernredovisning och lite mer avancerad externredovisning som IFRS, IASBs regelverk med mera. Detta är en högst personlig åsikt och många håller nog inte med mig. Vilket jag kan köpa. Så vill du optimera din utbildning kanske du ska ta någon småkurs här och var på kandidatnivå i redovisning också utan att skriva uppsatsen. Ska du behandla företagsekonomisk data kommer du också förstå varför du måste kunna redovisning på kandidatnivå för att bli en riktigt bra ekonom.

En annan sak som jag tror är lite farlig och jag vet att studenter pratar om nu är att man måste hela tiden fortsätta ta någon kurs här och någon kurs där. För att fortbilda sig och hänga med när nya verktyg kommer. Ett stående kulturellt exempel från boomergenerationen för mycket konst, litteratur och film från 2000-talet är hur de blir ersatta av yngre, maskiner eller digitalisering. Låt det inte hända dig!

Menar du att denna C-kurs skulle vara exempelvis svårare än en kandidatkurs i Redovisning? Det har jag svårt att tro. Vad menar du med att Lund "vågar på tvären"? Pga att de har denna C-kurs? De erbjuder ju också de vanliga kandidatkurserna som redovisning, marknadsföring, finans etc.
Men det som är roligt med denna C-kurs är ju att man möjligtvis blir lite mer nischad och baserat på beskrivningen av kursen verkar det vara något som man kan ha nytta av i arbetslivet senare.

Självklart är redovisning otroligt viktigt att ha med sig i arbetslivet. Och det är väl därför de flesta väljer redovisning som C-kurs, då den är bred. Jag är väl mest inne på redovisning men blev lite intresserad av denna C-kurs då den är lite mer unik. Jag tar ju två redovisningskurser innan, i T1 och T2. Sedan är ju inte det samma sak som att ta en examen i redovisningen men man får ju med sig grunderna iallafall.

Nej, jag tror du har feltolkat mig lite. Kursen är inte svårare, utan den är bara väldigt annorlunda jämfört med andra ekonomikurser på samma nivå om jag fattat innehållet rätt. Exempelvis är en kandidatkurs i marknadsföring helt kvalitativ oftast, medan denna kursen är helt kvantitativ. Du kommer alltså bli en sifferapa efter du gått den här. Så att du är beredd på att du bara kommer räkna, räkna, räkna hela dagarna.

Lunds universitet är mig veterligen den första som erbjuder detta inom sitt ekonomiprogram. Den här avslutningen finns på lite bättre universitet i USA. Kul att de vågar, för det är vad det innebär att gå först ändå är, eller hur?

Frågar du mig räcker det inte med kurserna i T1 och T2 om du inte jobbat med det rent praktiskt. Men du gör som du vill. Märk väl att du bör hela tiden upskilla dig själv genom att ta någon distanskurs då och då.

Ja alltså den verkar onekligen vara intressant. Men den verkar inte vara så populär när jag tittar på tidigare års antagna, men den kanske är ny och kanske inte så många som har koll på den ännu. Det är liksom 18 st (!) som blev antagna till denna höst. Alla som sökte kom in. Jämför detta med typ Redovisning C-kurs som kanske har 100 antagna. Man blir ju lite fundersam när man ser det.
Man står ju dock ut mer med en sådan här examen än en "vanlig" marknadsföring, finans etc.
Som du säger, Lund är nog den enda skolan i Sverige som erbjuder detta C-kurs alternativ.

Men vad skulle du rekommendera? Vad jag förstår så verkar du också föredra redovisning på C-kurs nivå? Samtidigt som du även gillar detta alternativ? Jag har inget emot redovisning så utan tycker det är helt ok, och jag vet hur viktigt det är att kunna det. Men känns som att det är flera tusen varje år (av god anledning) som tar examen i Redovisning så känns som att jag kan stå ut mycket mer med Business och Data.

Tittar man på Lunds hemsida ser man att den troligtvis leder till en ekonomie kand. Men utan att ha speciellt beräkningstunga kurser förutom i själva kandidatkursen som fördjupning. Den går även bara på höstterminen så vill du gå den är det nog nästa år som gäller för din del.

Du har egentligen två val om du går den här. Antingen kör du en double down och läser en master i samma ämne, vilket kan behövas för att demonstrera expertis (ett av få fält du faktiskt har nytta av en master). Eller så får du börja jobba på ett företag som är villiga att lära upp dig vilket inte är helt osannolikt för kompetensen ekonomi (alt företagsekonomi), programmering och beräkning är ganska sällsynt. De flesta väljer som du säger Redovisning eller någon av de mer traditionella avslutningarna.

Om du väljer att gå in i dataanlytikerns förlovade land måste du utan tvekan hålla dig ajour med hur det utvecklar sig, lära dig multipla programmeringsspråk alternativt flera olika teknologier i ett modulärt språk som kan på ett ungefär ersätta olika språk. Plus att du kommer behöva bli kompis eller riktigt jävla duktig på minst ett BI verktyg.

För att bara gå en kurs, köra lite excel eller stata och tro att du kan räkna på saker är faktiskt trams. Fördelen med redovisningsämnet är att det inte förändrar sig lika snabbt som dataanalys gör. Det kanske räcker att du kan dina Baskonton på fem fingrar inom revision/redovisning men det är verkligen inte samma sak i det andra fältet.

Ska du bli en riktig dataanalytiker måste du verkligen kunna mer statistik än 15 hp. De som kommer från en mer matematiktung utbildning kommer bara dribbla runt dig annars och du kommer inte fatta ett skit när de förklarar för dig vad du ska göra.