Citat:
Ursprungligen postat av
csvens
Du skriver så här att jag vill: "Skapa förvirring om tiderna överlag hos andra läsare som inte satt sig in i detaljerna". "I själva verket är det ju syftet med ditt tillvägagångssätt, vilket har sin grund i att du söker förvirra istället för att klargöra tidsfrågan".
Det enda jag har gjort är att jag ödmjukt bevisat sanningen, dvs att utifrån det material som finns i bloggen, så kan inte bankomattiderna i sig bestämma mordtiden. GRK har rätt helt enkelt och bloggen fel. Det finns inget i GRKs resonemang kring bankomaterna och larmdatorn som
omöjliggör en mordtid på 23.19.00 eller en på
23.21.30. Den är obestämbar utifrån uppgifterna helt enkelt.
Med det avslutar jag vår diskussion med omedelbar verkan. Case closed. Stort tack för din medverkan.
https://ar2valtonen.blogspot.com/2020/08/bankomat-tiden-som-blev-otjanlig-da.html
Det är ingen här som hävdat att Artos analys med de "90 sekunderna" är riktig, utan tvärtom har jag i tidigare inlägg – och även nu igen – visat att hans resonemang bygger på två antaganden varav det ena är felaktigt. Det här känner han även själv till sedan ett par år, för det har jag påpekat för honom. Varför han sedan inte fixat det i artikeln kan jag varken svara på eller ansvara för, utan det får du ta med Arto i så fall.
Däremot menar jag – och det är därför jag svarar nu fastän du nu "slängt på luren" – att Artos artikel är mycket värdefull i det att den redovisar allt väsentligt material i den här frågan. Då har jag understrukit att Arto gjort oss alla en stor tjänst genom att beställa ut materialet och lägga ut det jämte artikeln så att vi alla på så vis fått tillgång till den informationen.
För det förtjänar Arto en stor éloge, detta även om hans egen analysmodell visar sig bristfällig i vissa avseenden. Man måste ju titta både på förtjänsterna och bristerna, menar jag, och inte bara skälla på felen som du gör. Det är orättvist mot Arto, och din kritik av bankomattiderna är dessutom inte riktig. Det du nu säger om att Granskningskommissionen minsann hade rätt i sak stämmer inte, utan den utredning som kommissionen gjorde kan endast karakteriseras som ett tillräggalättande och mörkläggning. Att du nu försvarar kommissionens förvanskning av saken får stå för dig.
För egen del menar jag att den är en skandal som närmast är att betrakta som rent brottslig. Det är därför som jag inte har någon särskilt aktning för kommissionens ledamöter, med "fröken skinn på näsan" Inga-Britt Ahlenius i spetsen. Skinnet på näsan har här använts till att skydda underrättelsetjänstens manipulation av mordtiden, vilken utgör kärnan i mörkläggningen av Palmemordet. Det är alltså ingen skitsak i marginalen vi talar om här, utan vi talar om pudelns kärna.
Varje förloppsbevisning måste bygga på vissa modellantaganden, som man använder för att rekonstruera förloppen. Utan dem skulle några förloppsrekonstruktioner överhuvudtaget inte vara möjliga, och då skulle inget gå att bevisa. När man angriper själva grundprinciperna bakom sådana rekonstruktioner, vilket du gjort med kontrollapplikationen på bankomatcentralen, så är man inte ute i hederligt syfte utan då handlar det om att lägga rökridåer och mörklägga.
Att en sådan kontrollapplikation överhuvudtaget existerade säger i sig att det fanns ett "klockproblem" med bankomaterna, som applikationen hade till syfte att hantera om inte lösa. När bankomaterna introducerades, i ganska snabb takt, på slutet av 1970-talet och in på 1980-talets första år, så var teknologin dels primitiv med dagens mått mätt men även stadd i rask utveckling. Nya årsmodeller på maskinerna försågs med nya och bättre processorer, på samma sätt som skedde med persondatorerna när de väl kom något år senare.
Från det sammanhanget förstår vi, att de klockor som byggts in i maskinerna inte alltid var tillförlitliga. Även om vi inte känner till alla detaljer så är det inte orimligt att utgå från att de äldre maskinerna hade större problem än de nyare. Under alla förhållanden fanns problem och för att hantera dem använde man sig av kontrollapplikationen som automatiskt ringde runt till maskinerna och frågade om tiden, och varnade på en datalista om klockan halkat efter (eller sprungit före) med minst två minuter.
Den felmarginalen definierades relativt kontrollapplikationens egna inbyggda klocka. På den tiden fanns ingen direkt och automatisk mekanism för att ställa applikationens klocka mot något atomur eller "Fröken Ur" som vi ju brukar kalla korrekt realtid i det här sammanhanget. Det problem vi tampas med handlar i grund och botten inte alls om bankomaterna utan just om Fröken Ur, fast då den inspelning av Fröken Ur som fanns på särskild kanal på LAC-bandet. Det är den inspelningen som vi kan bevisa att inte stämmer med verklighetens Fröken Ur, utan LAC-bandets Fröken Ur ligger cirka 2.30 minuter före korrekt realtid.
Men åter till bankomatcentralen. I och med att ingen automatisk tidsinställning gjordes mot Fröken Ur så finns naturligtvis möjligheten att kontrollapplikationens klocka gått fel relativt korrekt realtid. I ett av dina svar här låter du påskina att den felvisningen mycket väl kunde ligga i samma storleksordning som Artos "90 sekunder". Det menar jag är så osannolikt att det måste avvisas som en rökridå i sig.
Själva poängen med att ha en felapplikation var ju att se till att bankomaterna runtom landet går någorlunda rätt, med vilket menas att de inte går mer än högst cirka två minuter fel i endera riktningen. Om man då låter kontrollapplikationens klocka gå fel så har ju hela den här ordningen med att ha en central tidskontroll av samtliga bankomater runtom stan och rentav i landsorten därmed kollapsat.
Att man på bankomatcentralen skulle vara så vårdslösa med hanteringen av tiden på kontrollapplikationens klocka förefaller mig fullständig osannolikt, utan det är ett påstående som du – jämte dina meningsfränder Jörgen Almblad, Inga-Britt Ahlenius och kompani – gör i syfte att mörklägga det bevisbara faktum att den officiella mordtiden manipulerats av underrättelsetjänsten.
Det jag just sagt är vad det här handlar om, och det är därför som jag är så pass ettrig om det. Kanske har du, Almblad, Ahlenius och kompani lallat in i det här utan att tänka efter vad det innebär, och i så fall blir ni ju underrättelsetjänstens "nyttiga idioter". Men av sammanhanget begriper man att det mycket väl kan vara värre än så, i alla fall vad Almblad, Ahlenius med flera beträffar. Vad dig beträffar menar jag att du fått för dig att du ska "sitta och jäklas" om tiderna, men knappast för att du vill springa underrättelsetjänstens ärenden. Utan här handlar det om något annat, av mer psykologisk natur.
I alla fall vore det vid en förloppsanalys helt befängt att utgå från att kontrollapplikationen går fel, utan tvärtom ligger det i applikationens själva natur att man noggrannt ser till att den går rätt, eller i alla fall någorlunda rätt. Systemet med uttagskvitton hade ju ändå bara minutprecision och då är det rimligt att utgå från att man försökte hålla kontrollapplikationen inom (säg) plus/minus 30 sekunder från korrekt realtid enligt Fröken Ur. På så vis får man visserligen lite större felmarginaler på bankomattiderna, men de ligger ändå inom två och en halv minuter från korrekt realtid.
Att jag överhuvudtaget tar upp det här är för att visa hur man går tillväga vid en förloppsanalys, där man börjar med ett rimligt antagande – i detta fall att kontrollapplikationen i normalfallet gick rätt – och sedan lägger till felmarginaler på det med en slags klockformad "normalfördelning" (eller liknande) i bakhuvudet, så att stora avvikelse från normalfallet är mindre sannolika än små, och mycket stora avvikelser blir extremt osannolika.
Så går man tillväga, och när man sammanfogar ett sådant här delförlopp i ett större sammanhang med flera andra förlopp så kan man konsistenspröva delförloppet mot de andra förloppen och då modifiera sannolikheterna för avvikelser från normalfallet i ljuset av den prövningen. Det är i ett sådant större sammanhang som bankomaternas klockor och tider kan infogas, och när man gör det så blir resultatet av analysen att bankomaternas klockor gick "i stort sett rätt" på mordnatten.
I ett tidigare skede av min analys av tiderna såg det ut som att bankomattiderna låg helt rätt, men vid närmare utvärdering kunde jag ändå bestämma dem till cirka 15 sekunder efter korrekt realtid. Det är förstås småpotatis jämfört med de 2.30 minuter som LAC-bandets Fröken Ur-inspelning går före korrekt realtid, och för de flesta syften kan man helt enkelt utgå direkt från bankomattiderna utan någon 15-sekunders justering. Men när man möter mer grannlaga problem där 15 sekunder kan göra skillnad så rekommenderar jag alltså att man lägger till 15 sekunder på bankomattiderna.
Avslutningsvis noterar jag, apropå Artos "90 sekunder", att skillnaden mellan tiden enligt LAC-bandets Fröken Ur-inspelning och tiden enligt bankomaterna ändå ligger ganska nära tre minuter jämnt. Även om jag inte diskuterat det specifikt med Arto så tycker jag det ser ut som om han utgått från tre minuter och kluvit det i två bitar på 90 sekunder vardera. På så vis plockar han fram en "kompromisskandidat" där mordtiden ligger ungefär halvvägs mellan bankomaterna och LAC-bandet. Så enkelt tror jag att det har gått till inne i Artos huvudknopp.
I efterhand har Arto sedan fått höra från mig, och ett antal gånger rentav, att det där inte håller utan vi lever i en svartvit värld, där LAC-bandet antingen går rätt eller så går det fel. Och om det går fel så blir det i praktiken bankomattiderna som gäller, för de stämmer överens med alla andra tidskällor i materialet (vilket LAC-bandet absolut inte gör). Så enkelt kan man sammanfatta situationen, och då åker Artos "90 sekunder" ut genom fönstret medan mina "15 sekunder" blir finlir vid särskilda tillämpningar.