Citat:
Ursprungligen postat av
whiskeyroy
Följande frågor infinner sig:
1. Varför görs ett förhör med Göran Israelsson 2 år efter det första förhöret? Det första förhöret sa absolut ingenting som borde föranleda polisen till att göra ett kompletterande förhör med honom. Troligen måste det vara hans dåliga samvete över att han inte berättat vad han verkligen upplevde på mordplatsen, som gjorde att han tog kontakt med polisen igen för ett kompletterande förhör. Och varför var det så viktigt att Israelsson skulle säga exakt samma som Glantz 860306?
Det har ju av andra deltagare här i tråden hävdats att Israelsson var så kraftigt berusad att han inte kände igen sin kompis Glantz på mordplatsen och därför benämner honom som killen istället.
Jag undrar var uppgifterna om hans alkoholintag under kvällen finns redovisade? När det gäller vittnet AB och vittnet LJ, så vet vi deras alkoholintag, men jag kan inte hitta uppgift på Israelssons.
Vi vet att dom var på väg till dansrestaurangen Albatross och att dom varit och ätit på restaurang Lilla Köpenhamn (Lena Bäsen). Och vi vet att dom fortsatte kvällen på Albatross efter stoppet på Tunnelgatan.
Dansrestaurangen Albatross, som även jag frekventerade under mitt singelliv på 80-talet, hade vissa restriktioner för att bli insläppt. Du fick inte vara berusad och du fick inte bära jeans om skulle beviljas inträde. Och jag kan bekräfta att vakterna där var mycket noggranna.
Så hur kan ynglingen, som Anna Hage beskriver med jeans, kunna vara Stefan Glantz?
Finns det någon bild på Glantz tagen på mordplatsen?
Alla dina frågor och iakttagelser är mycket bra. Jag håller med om att förhöret med Göran Israelsson två år efter mordet är förbryllande för att inte säga störande. Ändå tycker jag att det måste till lite "reality check" för att hålla den här frågan på rätt nivå och inte rusa iväg med den och på så vis fantisera ihop ännu en myt om Palmemordet. Det finns ju redan ganska gott om sådana, och när de väl "fått ben" så springer de av sig själva och blir väldigt svåra att få stopp på.
Varför får man överhuvudtaget för sig att höra Israelsson vid den tiden, två år efter mordet? Du har föreslagit att Israelsson själv ringt polisen därför att han fått dåligt samvete över något som han sett men inte berättat om. Det är i och för sig inte omöjligt men låter ändå konstigt. Under sådana förhållanden talar man gärna om "uppgiftslämnaren" och inte sällan nämner man även om denne hört av sig själv. Något sådant finns inte i det här förhöret med Israelsson.
Vid tiden för det här förhöret, i februari 1988, är Christer Pettersson redan på gång fast då fortfarande bakom fasaden. Det är Ingvar Kjellvås som hör Israelsson och samme Kjellvås är vid den här tiden involverad med Thure Nässén i att höra Sigges passagerare på färden från Oxen till bostaden, Reine Jansson, om bilstångningen uppe i backen på Luntmakargatan men framför allt om den man som de såg springa norrut längs Luntmakargatan när de just parkerat uppe vid Tegnérgatan.
Thure Nässén har av goda skäl blivit förknippad med "ditsättningen" av Christer Pettersson, och det är han som "hör sönder" Sigge Cedergren. Ingvar Kjellvås har däremot hamnat under radarn, men han är då den polis som "kan Reine", för det var han som hörde Jansson i början, alltså i april 1986. Därför blir han nu indragen i Nässéns häxjakt på Pettersson, om än mest bara lite på ett hörn.
Därför kan det även vara så, att förhöret med Israelsson har något med det vid den tiden begynnande Christer Pettersson-spåret att göra. Kanske kan det röra sig om en uppföljning man gjort därför att man sett att förhören från den bilen (Hans Johanssons passagerare) lämnat en del i övrigt att önska. Då plockar man en kille ur den bilen för att höra efter om det går att få loss mer information, och Israelsson blir då den killen. I och med att han inte varit aktiv i livräddningsförsöken så har han så att säga varit ledig på mordplatsen och fritt kunnat göra iakttagelser där.
Om alkoholintaget är jag agnostisk. Vi vet inte hur mycket de druckit och det du säger om Albatross och dess dörrvakter verkar vettigt. Berusningsgraden heter då måttlig i den bilen, och då tycker man att Israelsson borde ha känt igen kompisen Glantz, som han dessutom bor granne med i Åkersberga. Det störande med förhöret är just att det framstår som om Israelsson inte känt igen Glantz utan han omtalas som "killen som var blodig i ansiktet" och som "tydligen gjort upplivningsförsök". Det är ju oerhört egendomligt om Israelsson inte skulle känna igen Glantz, även om denne nu blivit blodig i ansiktet vid upplivningsförsöken.
Antingen är killen med blod i ansiktet någon annan än Glantz, eller så får man söka någon annan förklaring. Av de två alternativen lutar jag mot annan förklaring, och det gör jag därför att det är logistiskt omöjligt att få in en oidentifierad extra kille på scenen och sedan även få honom därifrån utan att ta till magi. Jeppsson finns ju där bakom barackerna och har uppsikt över det området, och han säger att inte en kotte fanns där. Det finns heller ingen som ser någon komma rusande från det hållet (inifrån Tunnelgatan) fram till Palme, vilket man tycker borde vara fallet med tanke på att ganska många ögon riktas mot scenen efter att skotten avlossats. Det finns inte många obevakade ögonblick när en andre kille – eller "yngling" som det ju heter nu – skulle ha kunnat slinka in och slinka ut.
Det just sagda föranleder då min djupa skepsis mot den här storyn om en oidentifierad "yngling" som skulle ha rusat fram till Palme, vänt honom på rygg, inlett mun-mot-munmetoden, sedan avbrutit det och överlåtit till Glantz att fortsätta med samma sak. Det blir lite för mycket för mig att svälja, och därför menar jag att "killen med blod i ansiktet" i förhöret med Israelsson likväl är Glantz.
Antingen har det uppstått något missförstånd, till exempel att Kjellvås inte förstått – eller inte kommit ihåg när det blev dags att skriva ut förhöret – vem Israelsson talade om. Eller så har Israelsson själv av någon anledning undvikit att förknippa killen med blod i ansiktet med Glantz. Man kan även tänka sig en kombination av båda varianterna, även om jag kanske tycker att det blir lite långsökt. Och även om Kjellvås kanske inte framstår som petnoga med att få detaljerna rätt i sina förhör så tycker jag nog ändå att det här misstaget känns lite väl stort. Därför lutar jag mot att Israelsson av någon anledning döljer att killen med blod i ansiktet är Glantz.
Man kan bara spekulera i varför han gjort så, men hela den här frågan om "ynglingen" handlar ju ändå inte om något annat än ren spekulation, och då måste ju båda sidor kunna få spekulera. En möjlighet som jag redan fört på tal är att det kan finnas något i relationen mellan Israelsson och Glantz som gör att Israelsson inte vill benämna "killen med blod i ansiktet" som Glantz. Jag pekade då på relationen mellan Leif Ljungqvist och Jan Andersson som ett exempel på hur Palmemordet rivit upp tidigare goda relationer så att vännerna och grannarna inte längre talar med varandra. Något sådant kan ju tänkas finnas med i bilden mellan Israelsson och Glantz.
En variation på samma tema kunde vara, att Glantz och Israelsson fortfarande är goda grannar och goda vänner vid tiden för det här förhöret, och när Israelsson blir kontaktad av polisen så berättar han det för Glantz. Då har det gått två år sedan mordet och Glantz har hela tiden hållit låg profil och ställt sig utanför hela mediacirkusen. Efter två år har han även sett hur pass illa det kan bli för dem som blir indragna i cirkusen, både i polisiär och medial bemärkelse. Därför är det inte svårt att tänka sig att det sista Glantz vill är att bli inkallad på nya förhör som sedan läcks till medierna så att han har ett drev med murvlar som kliver runt i trädgården eller bultar på dörren och ropar i brevinkastet.
Den här "lugn tillvaro"-hypotesen tycker jag är den mest tilltalande, och den innebär då att när Israelsson berättar för Glantz att han ska in på förhör så säger Glantz till på skarpen att han ska hålla honom utanför det här. På så sätt kan man tänka sig att Israelsson gör vännen Glantz en tjänst genom att omnämna honom som "killen med blod i ansiktet" istället för med namn. Om det var så det gick till kan vi dessutom konstatera att finten funkade, för efter förhöret med Israelsson ger man tydligen upp på den bilen och varken Glantz, Ersson eller Bäsen blir kontaktade för att höras igen.
Ungefär så ser jag på den här saken. Det är visserligen en bortförklaring, men bortförklaringen har sin grund i sagda "reality check" som påvisar orimligheten – ja omöjligheten rentav – i att en andre "yngling" skulle ha varit fram till Palme, vänt på honom, inlett konstgjord andning och sedan lämnat över men ändå hängt kvar med blodigt ansikte. Det sistnämnda stämmer ju heller inte med vad "ynglingen Robert" påstår att han gjorde, utan enligt hans egen story stack han väl raskt därifrån vad jag kan minnas. Jag nämner det därför att vi har två olika mutationer även på "ynglingen", nämligen Israelssons yngling och ynglingen Robert. Då är det min uppfattning att ingendera funnits vid mordplatsen i verkligheten – annat än Stefan Glantz då, som är verklighetens "yngling" tillika verklighetens kille med blod i ansiktet.