För att nå klimatmålen måste användning av fossila bränslen minska. Andra energikällor krävs.
För att vi ska klara det ska vi öka antalet vindkraftsverk.
Vi ska ha fler solpaneler.
Vi ska ha kvar våra vattenkraftverk och helst få ut mer el ur dessa.
Vi ska fortsätta att ersätta fossila bränslen med bränslen från skogen. Även flygbränsle kan produceras av skogsavfall.
Samtidigt anser många miljövänner att:
Vindkraftverk är inte bra. De slår ihjäl fåglar och bullret skrämmer bort alla möjliga djur.
Solpaneler är ok på hustak men om man skulle utöka ytan med solpaneler genom att ställa ut dem i naturen är det inte bra.
Vattenkraftverk bör rivas. De har gjort att tidigare forsar torrlagts och försvårar för fisk att vandra upp i älvar.
Skogsbruk är inte bra. Det minskar mängden kol som finns bunden där och hotar den biologiska mångfalden.
För att få trovärdighet i åtgärder för att bevara en frisk värld måste åtgärder bygga på vetenskaplig grund. Man måste kolla vilka positiva effekter, vilka negativa effekter och vilka kostnader man kan räkna med för att kunna prioritera de bästa åtgärderna och avstå från de sämsta.
Ett exempel är de nya snabbtågen som planeras gå i 300 km/h mellan Stockholm och Göteborg och Stockholm och Malmö i framtiden. Kostnadsberäknad till mellan 200 och 300 miljarder.
Vinsten med detta skulle enligt Trafikverket vara, förutom vinst för miljön, att restiden mellan Stockholm – Göteborg skulle minska från 3 timmar till 2 timmar, och på linjen Stockholm – Malmö från 4,5 till 2,5 timmar vilket skulle minska flygresandet med cirka 2 miljoner enkelresor med flyg per år.
När det gäller restider så tar flygresor om man räknar från dörr till dörr nästan aldrig mindre än 3 timmar medan järnvägsstationer normalt ligger centralt i städer och man kan komma till stationen 5 minuter före avgång så när det gäller resa mellan Stockholm och Göteborg så tar det nu för de flesta i stort sett lika lång tid med tåg som med flyg. När det gäller resor mellan Stockholm och Malmö tar det någon eller några timmar längre tid med tåg.
Miljökonsekvenser. Den mängd extra mängd växthusgaser som bygget skulle tillföra miljön beräknar Trafikverket skulle motsvara 3 – 7 miljoner ton CO2. Stora mängder stål och betong skulle behövas för bygget. Dessutom förbrukar ett tåg som kör i 300 km/h betydligt mer energi än ett likvärdigt som kör i 200 km/h.
Alternativ: Att minska flygets miljöpåverkan. De flesta bedömer att det skulle gå att ersätta 25 % av den mängd flygfotogen som förbrukas av flyget i Sverige med biodrivmedel till 2035. Om biodrivmedlet blandas i bränslet skulle flygresan tur o retur. Stockholm – Malmö kosta cirka 200 kr mer.
Totalt var antal flygresor från och till svenska flygplatser före Covid cirka 40 miljoner. Om man teoretisk tänker att 25 % av dessa utfördes med biodrivmedel och att detta bränsle bara ger ett CO2 bidrag till atmosfären på 30 % av vad flygfotogen ger skulle det innebära att CO2 bidraget med samma antal flygresor som före Covid skulle minska med motsvarande 7 miljoner flygresor. Dessutom skulle det ökade priset för flygresor förhoppningsvis minska lusten att bidra till den globala uppvärmningen med onödiga flygresor.
Sammanfattning: Krav på 25 % biobränsle i allt svenskt flygbränsle skulle ge större bidrag mot global uppvärmning än höghastighetsjärnvägarna utan att kosta vår gemensamma ekonomi något. Negativt med detta alternativ. Att resan Stockholm – Malmö även i fortsättningen kommer att ta 1 – 2 timmar längre tid med tåg än med flyg.
https://blogg.foreca.se/2018/10/klimatpanik/