Citat:
Varför välja en VC längre bort än i Märsta? Jag har tre alternativ.Partykungen(bästa!)råkar ha det perfekta plagget för Anna
https://i.postimg.cc/tCnMQ4K2/5-E8-F...E440-EF7-A.png
Först 1994 infördes spanska som c-språk i grundskolans läroplan, fanns dock på vissa skolor även innan det.
Anna var och fotade utanför ”Sigtuna Läkarhus” för sin Story för några timmar sen. Ingen förklaring förstås, let the guessing begin
https://i.postimg.cc/tCnMQ4K2/5-E8-F...E440-EF7-A.png
Först 1994 infördes spanska som c-språk i grundskolans läroplan, fanns dock på vissa skolor även innan det.
Anna var och fotade utanför ”Sigtuna Läkarhus” för sin Story för några timmar sen. Ingen förklaring förstås, let the guessing begin
1. Ligger 10 meter från systembolaget.
2. Större chans att läkaren pratar svenska så man förstår.
3. Passa på att gama till sig en gratis måltid på Cicciotto i samma veva.
F.ö. är Läkarhuset sämst av Sigtunas tre VC.
Citat:
Varför välja en VC längre bort än i Märsta? Jag har tre alternativ.
1. Ligger 10 meter från systembolaget.
2. Större chans att läkaren pratar svenska så man förstår.
3. Passa på att gama till sig en gratis måltid på Cicciotto i samma veva.
F.ö. är Läkarhuset sämst av Sigtunas tre VC.
1. Ligger 10 meter från systembolaget.
2. Större chans att läkaren pratar svenska så man förstår.
3. Passa på att gama till sig en gratis måltid på Cicciotto i samma veva.
F.ö. är Läkarhuset sämst av Sigtunas tre VC.
Citat:
Det kommer sen. "Jag har fått så många frågor på DM och har inte tid att svara alla så jag skriver här". Och så var det kanske nåt så simpelt som ett stick i fingret men hennes blodkärl sprack så hon svimmade.
Partykungen(bästa!)råkar ha det perfekta plagget för Anna
https://i.postimg.cc/tCnMQ4K2/5-E8-F...E440-EF7-A.png
Först 1994 infördes spanska som c-språk i grundskolans läroplan, fanns dock på vissa skolor även innan det.
Anna var och fotade utanför ”Sigtuna Läkarhus” för sin Story för några timmar sen. Ingen förklaring förstås, let the guessing begin
https://i.postimg.cc/tCnMQ4K2/5-E8-F...E440-EF7-A.png
Först 1994 infördes spanska som c-språk i grundskolans läroplan, fanns dock på vissa skolor även innan det.
Anna var och fotade utanför ”Sigtuna Läkarhus” för sin Story för några timmar sen. Ingen förklaring förstås, let the guessing begin
Citat:
Som ett blygsamt tack för alla fina inlägg i tråden bidrar jag med ett litet utdrag från den podden. Onödigt att fler ska behöva lyssna på det där 
B Hur blir man? 15 år gammal, och hela Sverige ropar ens namn?
A Nämen alltså... de som känner mig väl och som har känt mig ända sen jag varit liten bebis, och liksom kom till världen, de säger ju att jag inte har förändrats nånting. De tycker att jag är en väldigt jordnära person, och min mamma lärde mig alltid att liksom när man kommer till ett ställe, och man är på en nattklubb och ska uppträda, då går man ju ofta in bakvägen, dvs man går igenom köket, och man träffar serveringspersonal och kocken och de som står och diskar. Och min mamma lärde mig alltid: Du hälsar på alla! Du säger hej. Du säger tack, och du uppmuntrar folk och säger gud vad ni sliter här i köket och ååå vad du är duktig som står här i disken, och det har jag fått med mig hemifrån. Att jag alltid liksom applåderar, och när jag gjorde Biggest Loser nu och visst det är skitjobbigt, man ska göra såna här synkar - du vet de här småintervjuerna man sitter i hela tiden... och det är klart att man som deltagare ibland känner att - jaha - är det synk nu igen, och de tar ganska lång tid, och så där. Så det är klart att man gnäller ibland, det gör vi ju alla lite till mans. Men jag var nog den som gnällde minst, och också faktiskt var - enligt de bakom kamerorna - väldigt duktig på att liksom erkänna ljudkillen, se kameramannen, tacka inslagsproducenten för vettiga frågor. Att liksom säga så här: Fan vad duktig du är Bathina liksom. Du rattar det här samtidigt som du läser papper och frågor, och jag ser att du planerar, men du är ändå med mig i samtalet här. Och det är så viktigt för mig att lyfta dem som jag är tillsammans med, som jag jobbar med här och nu. Och det har jag fått med mig från min mamma liksom.
B Jag tänkte på... du var ju mycket mycket smalare när du var yngre, och sen hände nånting, du gick upp väldigt mycket i vikt. Under vilken period gjorde du det?
A Det var efter att jag fick mitt första barn, Felicia.
B Och har du försökt att kämpa med att banta då hela tiden efter det?
A Ja precis.
B För du har ju genomgått operationer, eller hur? Det har du ju pratat öppet om. Och krympt magsäcken, och sen varit med i Biggest Loser.
A Ja... för det som hände var, när jag fick göra en så medicinsk utredning, så många år efter att Felicia föddes - sju år efter - att Felicia föddes - så fick jag gå på en kvinnoklinik och fick reda på att jag har PCOS - och det är liksom...
B Vad är det?
A Det är en hormonsjukdom, som gör att det... ämnesomsättningen - i mitt fall då liksom - är obefintlig. Och förödande med det typ av ätbeteende som jag hade - dvs typ äta en kanske två gånger om dan. Och då krympte jag ju min magsäck redan där, så att ja, mitt problem har aldrig varit att jag har varit en storätare, men mitt problem har varit att jag har inte ätit tillräckligt regelbundet, för att få igång min ämnesomsättning, jag har inte rört på mig tillräckligt, och jag har inte ätit näringsrik mat. Jag har inte ätit tillräckligt näringsrikt. Och då blir det problem när man har PCOS. Så att det har ju varit väldigt många svängar och konstiga diagnoser hit och dit och jag har inte trott på hälften och hade jag gjort det så vet jag inte vart jag hade varit idag. Men summa summarum var att det absolut bästa beslutet jag gjorde för mig själv det var ju att lyssna på min familj och att lyssna på en producent som jag har väldigt stort förtroende för, och jag förstod att när han tittade mig rakt in i ögonen och sa: Det här kommer bli bra för dig. Så jag är väldigt glad att jag litade på det, och att jag också slutade att ljuga för mig själv. För det har alltid varit så att jag har haft min PCOS lite som en ursäkt. För att... och det är ju för att jag har blivit matad med den informationen. Så att man kan ju inte liksom... du rappar nån liksom... med en piska... då kommer ju den personen att va strykrädd för piskan om du viftar med den. Så är det ju, men...
B Men innan det var du ju ändå med i Let's dance.
A Ja.
B Och där måste du ha gått ned en massa kilo?
A Ja det är ju... ba... jag gick ned elva kilo, men hade jag varit frisk på den tiden, och hade jag ätit... haft bra ätbeteende och så där, då hade jag säkert gått ned liksom det tredubbla. Men men så att det krävdes väldigt mycket att så här ok träffa en läkare som lägger alla korten på bordet, som Stefan Brandt gjorde när vi gjorde Biggest Loser, och så sluta upp att ljuga för mig själv. Jag har ju varit väldigt väldigt ärlig med alla andra människor, men inte alls lika ärlig med mig själv. Och då kan man ju faktiskt också - känner jag personligen - att man kan ifrågasätta en människas ärlighet. Idag är jag ju 100% ärlig med att hitta liksom inte ursäkter, men ibland om jag märker att jag så här tänker: Nä, nu börjar det... så det har blivit mycket bättre att prata med mig själv.
B Det där vanebeteendet, du har verkligen klippt med det.
A Ja, det gör jag. Och det är ju en kamp, för det där lurar, och det kommer när man minst anar det att man får så här känslor och...
B Ja, det blir som en sjukdom i huvudet.
A Ja.
B Det är som att sluta röka, eller vad som helst.
A Ja, absolut.
B Och så vill man bara efter ciggen eller bara... Jag förstår dig. Jag tycker det är fantastiskt att du klarar av det.
B Hur blir man? 15 år gammal, och hela Sverige ropar ens namn?
A Nämen alltså... de som känner mig väl och som har känt mig ända sen jag varit liten bebis, och liksom kom till världen, de säger ju att jag inte har förändrats nånting. De tycker att jag är en väldigt jordnära person, och min mamma lärde mig alltid att liksom när man kommer till ett ställe, och man är på en nattklubb och ska uppträda, då går man ju ofta in bakvägen, dvs man går igenom köket, och man träffar serveringspersonal och kocken och de som står och diskar. Och min mamma lärde mig alltid: Du hälsar på alla! Du säger hej. Du säger tack, och du uppmuntrar folk och säger gud vad ni sliter här i köket och ååå vad du är duktig som står här i disken, och det har jag fått med mig hemifrån. Att jag alltid liksom applåderar, och när jag gjorde Biggest Loser nu och visst det är skitjobbigt, man ska göra såna här synkar - du vet de här småintervjuerna man sitter i hela tiden... och det är klart att man som deltagare ibland känner att - jaha - är det synk nu igen, och de tar ganska lång tid, och så där. Så det är klart att man gnäller ibland, det gör vi ju alla lite till mans. Men jag var nog den som gnällde minst, och också faktiskt var - enligt de bakom kamerorna - väldigt duktig på att liksom erkänna ljudkillen, se kameramannen, tacka inslagsproducenten för vettiga frågor. Att liksom säga så här: Fan vad duktig du är Bathina liksom. Du rattar det här samtidigt som du läser papper och frågor, och jag ser att du planerar, men du är ändå med mig i samtalet här. Och det är så viktigt för mig att lyfta dem som jag är tillsammans med, som jag jobbar med här och nu. Och det har jag fått med mig från min mamma liksom.
B Jag tänkte på... du var ju mycket mycket smalare när du var yngre, och sen hände nånting, du gick upp väldigt mycket i vikt. Under vilken period gjorde du det?
A Det var efter att jag fick mitt första barn, Felicia.
B Och har du försökt att kämpa med att banta då hela tiden efter det?
A Ja precis.
B För du har ju genomgått operationer, eller hur? Det har du ju pratat öppet om. Och krympt magsäcken, och sen varit med i Biggest Loser.
A Ja... för det som hände var, när jag fick göra en så medicinsk utredning, så många år efter att Felicia föddes - sju år efter - att Felicia föddes - så fick jag gå på en kvinnoklinik och fick reda på att jag har PCOS - och det är liksom...
B Vad är det?
A Det är en hormonsjukdom, som gör att det... ämnesomsättningen - i mitt fall då liksom - är obefintlig. Och förödande med det typ av ätbeteende som jag hade - dvs typ äta en kanske två gånger om dan. Och då krympte jag ju min magsäck redan där, så att ja, mitt problem har aldrig varit att jag har varit en storätare, men mitt problem har varit att jag har inte ätit tillräckligt regelbundet, för att få igång min ämnesomsättning, jag har inte rört på mig tillräckligt, och jag har inte ätit näringsrik mat. Jag har inte ätit tillräckligt näringsrikt. Och då blir det problem när man har PCOS. Så att det har ju varit väldigt många svängar och konstiga diagnoser hit och dit och jag har inte trott på hälften och hade jag gjort det så vet jag inte vart jag hade varit idag. Men summa summarum var att det absolut bästa beslutet jag gjorde för mig själv det var ju att lyssna på min familj och att lyssna på en producent som jag har väldigt stort förtroende för, och jag förstod att när han tittade mig rakt in i ögonen och sa: Det här kommer bli bra för dig. Så jag är väldigt glad att jag litade på det, och att jag också slutade att ljuga för mig själv. För det har alltid varit så att jag har haft min PCOS lite som en ursäkt. För att... och det är ju för att jag har blivit matad med den informationen. Så att man kan ju inte liksom... du rappar nån liksom... med en piska... då kommer ju den personen att va strykrädd för piskan om du viftar med den. Så är det ju, men...
B Men innan det var du ju ändå med i Let's dance.
A Ja.
B Och där måste du ha gått ned en massa kilo?
A Ja det är ju... ba... jag gick ned elva kilo, men hade jag varit frisk på den tiden, och hade jag ätit... haft bra ätbeteende och så där, då hade jag säkert gått ned liksom det tredubbla. Men men så att det krävdes väldigt mycket att så här ok träffa en läkare som lägger alla korten på bordet, som Stefan Brandt gjorde när vi gjorde Biggest Loser, och så sluta upp att ljuga för mig själv. Jag har ju varit väldigt väldigt ärlig med alla andra människor, men inte alls lika ärlig med mig själv. Och då kan man ju faktiskt också - känner jag personligen - att man kan ifrågasätta en människas ärlighet. Idag är jag ju 100% ärlig med att hitta liksom inte ursäkter, men ibland om jag märker att jag så här tänker: Nä, nu börjar det... så det har blivit mycket bättre att prata med mig själv.
B Det där vanebeteendet, du har verkligen klippt med det.
A Ja, det gör jag. Och det är ju en kamp, för det där lurar, och det kommer när man minst anar det att man får så här känslor och...
B Ja, det blir som en sjukdom i huvudet.
A Ja.
B Det är som att sluta röka, eller vad som helst.
A Ja, absolut.
B Och så vill man bara efter ciggen eller bara... Jag förstår dig. Jag tycker det är fantastiskt att du klarar av det.
Förstår hon inte själv att B är fullkomligt och totalt ironisk med sina frågor ? 😄
En annan sak ! Halmpyntet ! Man äter inte middag kl.22 om man är född och uppvuxen (av spanska päron iof) på Östermalm !
Dom som bor i Spanien gör det, p.g.a. Siesta när det är som varmast på dagen !
Anna, man kallar sig inte Medelhavsmänniska om man är 1 vecka om året i svärfars lägenhet 😅
Lägg ner dina kanaler, alla driver om dig p.g.a dina löjliga inlägg..t.o.m kända Poddare
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Brunt_fett
Nu var det ju inte just detta som avsågs i det här fallet tydligen
Citat:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Brunt_fett
Nu var det ju inte just detta som avsågs i det här fallet tydligen
Nu var det ju inte just detta som avsågs i det här fallet tydligen
Nä brunt fett är en annan historia
Brunfett är bruna puffpåssr under ögonen
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
