Citat:
Ursprungligen postat av
Kinuski
Ett ännu större problem blir det om det vid ett regeringsskifte blir så att den vänsterblivna djupa staten följer sin egen aktivistiska agenda.
Reinfeldt som ersatte Persson och Löfven som sedan ersatte Reinfeldt visar att problemet funnits i Sverige sedan länge och att den djupa staten rotat sig djupare i folkets jord val efter val eller år för år.
Reinfeldt/Borg (dennes
Sommar häromveckan gav besked om att Borgs uppträde i skärgården förr eller senare måste komma sedan grabben förlorat makten) skiljde sig från godsherren i Sörmland genom jobbskatteavdragen och vinstintressen i välfärd/skola som ökade samhällsklyftorna och cementerade parallellsamhället i det gränslösa oansvaret genom enligt Reinfeldt mångkulturens överlägsenhet.
Men Göran Persson öppnade slussen genom att vika sig för lille Gollum som sedan dess haft sista ordet i flyktingpolitikens utformning.
Pä vilket vis skiljer sig Löfvens politik från Reinfeldts? Jobbskatteavdragen vågar han inte röra liksom "valfriheten" i vård och skola. En extra skattebetald veckas ledighet för var det nyblivna föräldrar, är det allt?
Men den utagerande flyktingpolitken tog extra skjuts genom inkompetensen, den
svenska inkompetensen = den grå mumlande fackbossen utan all politisk erfarenhet.
Löfven var näst intill lika oduglig inom Metall som han är som statsminister - han frodades i fackvärlden på sin obeslutsamhet och sina oavslutade meningar och sina veliga och grå kompromisser för att inte stöta sig med vänners bekanta, där med.
Den djupa staten genom bl a Advokatsamfundet, Kyrkan, LO, aktivister inom intresseorganisationer över hela skalan bortsett de som övergår i brunt, Svenskt Näringsliv, Myndigheterna samt att Bonnier/Schibsted/Public service drog nytta av förvirringen i Sverige som det av allt utom makten ointresserade SAP och dessförinnan Reinfeldts klassamhälle sörjt för, gav att alla dessa institutioner och särintressen (två utmärkande såna privata är Jan Emanuel och Bert Karlsson och flera tusen till mindre namnkunniga) kunde fortsätta rota sina tentakler djupare i samhället.
Gällande mediernas positionering för Det nya Sverige kan den enligt Alexanderhugget förklaras med ett enkelt svar: därifrån framhållandet av förebildig överlägsen etik (och hycklande empati).
Varken Bonnier eller Schibsted vinner något att tala om med flyktingpolitiken för sina
produkter men tidningshusen vill hålla högern borta och SAP kvar vid makten.
I detta sammanhang ter sig
Public service beteende och agerande följdriktligt eftersom de också bland personalens dominerande vänsterfolk och Mp:are inom bolaget ser sig som etiska uppfostrare av svenska folket
Politiker/byråkrater/tjänstepersonal i stat, regioner och kommuner hjälper oavbrutet till att spada. Gäller att slå vakt om status quo och sina anställningar
Det kan inte bli någon förändring i Sverige även om M, KD och SD får majoritet i nästa val utan en jordskredsförändring i hela satans förvaltningsapparaten som växt som en Hydra av strategiska skäl - att garantera odugliga politikers/ämbetsmäns m fl grepp över de demokratiska värden som fanns i Sverige fram till början av 1990-talet, innan Bildt/Westerberg började dränera grunden att all makt utgår från folket.
Vidhåller att Ingvar Carlsson var den siste statsministern i Sverige. Med ett penndrag startade Westerberg 1992 invasionen av Sverige som olika institutioners och organisationers ledningar och anställda och medlemmar sedemera kom att finna vara en lönsam eller jobbgaranterande affär för dem.
Stenström skriver allför lättsamt och ytligt säger någon härinne åberopande ovan länk, men det pedagogiska och lätt igenkännbara och relevanta i hennes text säger mer än faktatung mumbojumbo i etablerade medier som emellanåt fragmentariskt kan beröra Stenströms varningar. Hennes text slutar också ödesmättat med att om att detta får fortsätta så kan vad som helst hända i Sverige.
Det var befriande att läsa henne även om det hon säger är känt sedan länge.