Gissa Bokcitatet

Alright, tackar, då kommer ett nytt citat pronto, där vi söker författare och verk:



Nu är sommar
Högt rider fursten
Grässparf kvittra
Svala hvissla
Högt rider fursten
Eldar brinna
Trummor trumma
Högt rider fursten

Hästar kommer
med tarmarna efter
Dem bär vi och tvättar
i de mörka karen
Och sedan gör vi korvar
Hundarna flyga
högt över himlen
Och rävarna pinkar
dem i nosen
Jungfrun är koppärrig
Storken laxerar
Pelikanen slå åder
Konungen dricker sitt eget blod

De som vill hem
Hänga och dingla
i Stockholmstjära.

Fint, har ingen aning vad det är men diggar det!
Det första intrycket är att det är uråldrigt, men "rävarna pinkar" osv visar att det måste vara något slags kärleksfull pastisch.
Har ingen aning men drar till med Erik Beckman för att säga något. (Han har precis varit på tapeten så det är säkert inte han men ändå)

Gissade rätt angående vem det är som skrivit, men googlade för att ta reda på verket, så ger fan i att svara. 🙃

Vilken härlig ärlighet! Det betyder att du får en önskning beviljad!

Vet ingenting om Erik Beckman så jag kan inte säga om det är nära eller långt ifrån.

Här är i alla fall ett citat till ur samma verk:


Där jag dör finns jag icke mer
Allting förgår av det som sker
I afton ser jag dig igen
Du glänser så fruktansvärt där du står
Ett rågbröd bryter du djupt för mig.

Wow.
Har inga gissningar, måste handla om någon jag inte läst.

Måste vara något ganska nytt. Någon som vill försöka skriva låtsas-ålderdomlig svenska men inte klarar av att kongruensböja verben korrekt (svalor hvissla, men svala hvisslar, för i helvete!) har inte gått i den gamla skolan. Förf. torde inte vara född före 1960. Men vem fan vill skriva sån här pastisch utan att ha koll på reglemanget? Malte Persson kan bättre än såhär, och rimligtvis Eva-Stina Byggmästar också. Nä, jag har inga förslag.

Författaren är inte bildad, ur en intervju: "Jag gick i skolan till 15-16 sen har jag skrivit hela tiden".

Om vi tar något från en annan avdelning i den tunna volymen;

En mor till mig
Barnslig och tvätterska som de andra
Dog sinnesförvirrad och öppen i mig
Som i en soffa
Med varm hand
Med ögonens stilla andetag
När det som hände
Visade sina blad -
Som ett ljus
Överröstar ett annat ljus.

Lars Norén, Viltspeglar (1972)

Ja, det tog över ett år men nu kom chansen :-)
Visst är det farbror Lars! Och den lilla volymen Viltspeglar som kom på författarförlaget.
Ska vi tro Magmunnen kommer vi snart att få höra mycket om den här svenske författaren som var lovande runt decennieskiftet 60-70-tal.

Över till HuldumeyStone!

Mest av allt saknar vi att finnas till. Vi har inte glömt bort hur det var att ha livsgnistan i bröstet. Det är den största förundran vi någonsin varit med om, varifrån kommer den kraften, det skräckinjagande ljuset? Stjärnor som glimmar ovanför oss, fåglar som flyger rakt igenom oss, och nu har vi berättat hela historien. Vi hämtade upp ord ur dödens djup, ur livets alla riktningar, hjärtan slog, sår öppnades, vi drog oss till minnes hur det gick med allt, eller inte gick, vi begav oss iväg så långt bort efter orden att det egentligen inte finns någonting kvar av oss - nu är vi nästan tystnad. Ingen berättelse blir dock fullständig, eller vad ska man säga:

Pär Lagerkvist?