Citat:
Ursprungligen postat av
Edgerton
Det där är väldigt vanligt i arbetslivet. Det blåser oftast mycket på toppen men innan toppen åker så sparkar de ut mellancheferna. Idag är det rätt svårt att behålla ett kvalificerat jobb i stat, kommun och landsting om du kan tänka självständigt. Du kommer längst genom att hålla en låg profil. Här kommer dock ett problem. För att göra karriär måste du inte bara vara intelligent och kan tänka abstrakt utan också försiktig. Du skall undvika allting som är politiskt laddat och klimatförändringar är laddade. Många gör misstag på sina arbetsplatser – även de socialt kompetenta. Det lättaste är bara att vara glad och icke-besvärlig och hålla sig på sin kant. Jag träffade på en f.d. lokaltidningsjournalist på en middag för ett par månader sedan. Sedan ett två år tillbaka är hon obehörig lärare. Hur som helst.
Vi pratade EU-valet och jag råkade säga ett och annat om Dagen Nyheter. Jag har alltid läst den även fast jag är uppvuxen i Göteborg eftersom morsan var stockholmare. Tidningen är som sagt helt bedrövlig, dålig analyser och partisk och detta tog jag upp samt hänvisade till Hakelius skriverier och hävdade att journalistiken borde hålla en högre kvalitet. Den f.d. journalisten menade då att media inte kunde gör fel och att det var ”illvilliga krafter” som kritiserade dem. Jag med min utbildningsbakgrund (rätt omfattande) och (trista) jobb borde veta bättre menade hon. Jag kontrade då men att om media nu alltid är opartisk – är då Fox News opartisk? Nej, det var annorlunda. Sedan avslutades den diskussionen. Man vill inte skapa dålig stämning. Hur som helst. Jag tänkte på det där. Om jag är varslad journalist och jobbar ett skitjobb som obehörig lärare på halvtid– varför är jag då fortfarande så positiv? Hon har ingen ”stake” i media längre. Hon är en 39 årig (eller vad hon är) mamma med två ungar, studieskulder upp till öronen och lever på sin man, en kommunal miljöinspektör. Hon kommer få en skitpension av allt att döma. Varför i ett privat sammanhang försvara dem? Tja, kvinnan ha inte lämnat sin identitet som journalist och talar fortfarande som hon är en del av ”gänget”. Det finns en del studier som pekar på att college utbildade, även om de står och svarvar hamburgare på McDonalds håller sig med politiska uppfattningar som står närmare dem ur medelklassen, trots att de inte är en del av dem. Även en del undersökningar från Kina har pekat på samma sak. Högre utbildning är på det sättet ett effektivt sätt att institutionalisera politiska åsikter. Jag tror att detta är en bidragande orsak till varför massutbildningen får fortgå.
Det finns inte så mycket jobb att erbjuda dem. Det finns inte så mycket jobb att erbjuda dem som du kanske har märkt. Faktum är ingen erbjuds jobb utan du måste söka dem. De flesta invandrare hamnar i enkla jobb. Städare, vårdjobb (undersköterska är vanligt), snabbmatsindustrin, restaurang, buss och taxichaufför osv. Detta gäller oavsett tidigare meriter från hemlandet. Som du vet brukar social klass ärvas – invandrarna är idag en permanent underklass och det kommer inte förändras. Visst, samhället sparkar ned arbetarklassen och medelklassen kontinuerligt i fattigdom och skickar upp invandrare men eftersom invandrarna blir fler och fler så spelar det inte så stor roll. De invandrarna på aggregerad nivå kommer varken assimileras eller integreras ekonomiskt. Jag undrar litet när de skall börja bedriva sin egen klasskamp.
Att Sverige stuckit ut så mycket är ju den latenta skräcken för att Sverige (vad man anser inom ledande kretsar) glesa (under stormaktstiden en vanlig uppfattning, då kronan behövde kanonmat) befolkning skulle bli ännu mindre. En lösning (som vem som helst med lite historiekunskaper lätt hade kunnat punktera) blev att bjuda in Mellanösterns folk hit (och var man socialdemokrat fanns ju även det där med väljare med, som extra bonus). Det informella samhällskontraktet man trodde sig ha med invandrare (dvs mellanösternfolk) och svenskar, var att de skulle göra skitjobben, och vara allmänt tacksamma och nöjda. Detta gjorde att även högern till slut applåderade denna lösning på ett (fabricerat icke-)problem (kris i befolkningsfrågan). Och man trodde på allvar att de nervösa folkgrupper man importerat skulle nöja sig med att arbeta i sitt anletes svett för att möjligen skörda frukterna om några generationer eller så. Så var och planen, tror jag. Föga verkade man inom ledande kretsar ha någon kunskap inom fält som historia, politik, ekonomi, psykologi eller någon annan vetenskap, eller humanism, överhuvudtaget. Man chansade helt enkelt. Så länge att det man skapat blev han bli en levande organism som rörde sig framåt (eller bakåt, beroende på hur man ser på det) av egen kraft, fullständigt okontrollerat.
Nu har vi alltså alltså en j-vla massa utomvästliga invandrare (mer än någon kunde drömma om), många som inte bara vill ha städjobb, utan även en hel del mer eller mindre utbildade, som vill smaka svenskarnas kaka. Det fält där utbildade invandrare främst anställs är inom den offentliga sektorn. Vi kan alltså förvänta oss (eller sker väl redan förmodligen) att den aktivism inom den djupa staten som tidigare har sköts av vänsteraktivister och extremliberaler, kommer att fortsätta att hanteras av aktivister, dock med en ny touch, det etniska/religiösa, dvs etniska vänsteraktivister (kanske mer etniska och religiösa, än vänster, om saken ställs på sin spets). Så det blir "intressant" (om det verkligen är/blir som jag beskrivit) vad dessa två strömningar ger för resultat, (och möjligen, motrörelser) på samhällsutvecklingen, och hur det kommer uppfattas av den nettoinbetalande sektorn.
Med pågående Almedalen i minne, moderaterna försöker nu tackla de uppkomna problemen (om man själv varit mycket delaktig i att skapa) genom att angripa problemen från intäkts- och utgiftssidan, på typiskt moderat maner. Detta är ju dock, med största sannolikhet, lika lönlöst som sossarnas ge-dem-bröd (oändliga kravlösa bidrag)-så-håller-de-sig-lugna policy och ge-dem-tid-att-låta-svensken-inom-dem-komma-ut. Vi kommer nog inte komma längre i den offentliga debatten än så. Till den ekonomiska krisen slår till.