Citat:
Ursprungligen postat av
GreffueAnthonius
Det låter som raka motsatsen till utopister, raka motsatsen till svartvittänkande. Inkluderande, i ordets rätta bemärkelse. Uppbyggligt, inte bara till slutresultatet, utan också till att skapa förtroende, relationer och kitt mellan människor.
Men, sådana människor du beskriver lär sig väldigt snabbt att inte delta i något offentligt samtal, utan "låta de döda begrava sina döda". Och odla sin trädgård.
Jag ser det förstås som en samhällsbyggnadsfråga/designproblem att underlätta för den sortens människor att delta i samtalet, och införa filter som håller utopister borta från maktpositioner. Där tror jag att Karl Popper hade en del att säga om hur politik skall bedrivas: I små steg, och alltid med en möjlighet att gå tillbaka, om det blev fel. Inga stora språng mot utopistiska lyckoriken. De viktigaste frågorna till någon med (storvulna) politiska förslag:
* Kan man enkelt/billigt göra det du vill genomföra ogjort, gå tillbaka?
* Hur påverkas tilliten mellan främlingar av ditt förslag?
* Varför framför du inte det här anonymt, så att sakfrågan står i fokus, utan gör det offentligt, så att du själv står i fokus?
Utopism måste inte vara motsatsen till pragmatism. "Realism" måste vara
funktionell för att inte bli en verklighetsflykt i sig.
Det som tycks försvinna i analysen är det partiska och pragmatiska. Det förutsätts att där finns ett "vi" som har "allmänintresset" som överordnad målbild.
I den verklighet vi bebor kommer det framgent handla om att verka för ett särintresse eller göra sig hjälplös och irrelevant i praktiken, menar jag. Alltså att vara
partisk, på samma sätt som politiska partier i en fungerande demokrati förutsätts företräda delarna av det hela. Vidare om att vara
pragmatisk och rationell, i meningen att använda sig av de verktyg som visat sig fungera och kan tänkas göra det.
Citat:
Ursprungligen postat av
experten10
Jag har skrivit ett flertal inlägg om vad jag anser om detta och vad som bör sägas och göras. Dessa idéer kunde du kritisera om du hade velat men det vill du inte göra. Varför inte? Svaret ter sig uppenbart. I stället låtsas du att jag sagt något helt annat. På ett forum går det utmärkt att göra så, i verkligheten funkar det inte lika bra -- det är mitt expertomdöme.
Du har försökt göra gällande att ord förstärks i sin innebörd och skadlighet om vi använder dem. Om nationalstaternas fiender haft den impotenta attityden hade samhället fortfarande varit intakt. Ord som
folkhem, demokrati, nation, etnicitet, folkrätt, patriotism, manlighet hade fortfarande haft sina tidigare eller ursprungliga valörer. De hade inte kritiserats, nyanserats, inverterats.
Om jag låter min motståndare äga sina ord i fred, medan han konsekvent angriper och omtolkar mina - hamnar jag i underläge. Om jag istället använder alla hans ord och metoder att normkritisera och dekonstruera hans normkritik och dekonstruktion, så försvinner faktiskt förbistringen och verkligheten blir synlig:
Allt handlar om makt och partiskhet. Om vän och ovän. Om omsorg och illasinne.
Citat:
Ursprungligen postat av
Ottokar
Det vi ser i arbete är ett system utformat av experter på språk- och ideologiproduktion. Men det är inte lokala experter som skapat systemet utan det är en gedigen import av ett komplett operativsystem som i huvudsak är en produkt som är made in USA. Ett komplett system som skapats för att bryta med homogena samhällen och där endast lokala anpassningar gjorts. Systemet är förfinat under många år för att köras på det kristna psyket i protestantiska samhällen.
Hela USA och Nordeuropa är i princip angripet.
Jag syftade på "experter", i den sarkastiska meningen fantasilösa pedanter som inte tror att något kan "fungera", trots att snart sagt varenda värdering och självklarhet vänds på sitt huvud runtom dem i svindlande hastighet, men det förstod du nog.
Men visst är det fråga om en internationell agenda eller tendens. Reflexer som bör noteras och dissekeras. Jag tror att Yoram Hazony har en poäng när han hävdar att varje imperium har en eller fler centralt placerade nationer som agerar efter sitt egenintresse. Även om hans hypotes om hegelianska tyskar som bovarna i det occidentala världsdramat, känns - otillräckligt.