Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Generation Villebråd är en potent tankefigur som verkar ha slagit rot i opinionsmedvetandet, åtminstone vad beträffar opinionsjournalistikens högra flank. Begreppet behöver inte ens användas, fenomenet i sig är trigger happy så det räcker. Nu så pass etablerat att orsakssambandet mellan "generös migrationspolitik" och barnrån kan börja dryftas offentligt i koshermedia. Här DI:s PM Nilsson.

[...]

Och kan det hända välordnade unga i ett välordnat övre medelklassområde kan det hända i alla. Om orsaken är relaterad till välståndsklyftor kan förstås inte övre medelklassegmentet vänta sig att vinna gehör för önskan om bättre skydd för sig själva och sin privilegierade avkomma. Svaret från det PK-marinerade vänsteretablissemanget blir då bara att den ordinerade medicineringen är mer socioekonomisk friktion på alla plan för alla. Detta är givetvis inget den övre medelklassen - skuldsatt över öronen som den är genom investering i relativ trygghet genom bostadsinförskaffande i områden med gynnsam segregationsprofil - kan godta. När det kommer till det egna skinnet och de egna barnens säkerhet upphör svårigheten att se den uppsminkade mångkulturella suggan för vad den är. Det är inte klassklyftor som får de mångkulturella att angripa svenska medelklassbarn, det är det faktum att den invandrade mångkulturen har rubbat maktbalansen från det svenskas fördel till det mångkulturellas. Skulle det nu ändå visa sig att det finns socioekonomiska klassfaktorer med i spelet så kommer de sig av att invandringen av kulturavlägsna folk varit alldeles för stor. Den groteska invandringen medför "migrationsstress" i systemen och skapar fattigdom och utanförskap för invandrarpopulationen.

[...]

https://www.di.se/ledare/ranen-mot-u...&loggedin=true

Se där, där kom skolan också in i den dystra ekvationen. Kring skolan kommer antagligen nästa stora ideologiska slagfält formera sig. Inte nog med att de progressiva krafterna nu mobiliserar för att omintetgöra ansvarstagande föräldrars värnande av de egna barnens någorlunda trygga uppväxt, nu ska anrättningen även kryddas med jokrar i form av jihadbarn som när som helst kan dyka upp i den mest dyrköpta idyll. Snart släpps kanske rent av behovet av mångkultur som ideologiskmoraliskt fikonlöv då det torde vara uppenbart för alla att de obehag som förknippas med det mångkulturella samhället egentligen handlar om islam och muslimers krav på tillrättalägganden av den svenska vardagen.

De som mest högljutt propagerat för mångkultur och öppenhet lär få det tufft framöver, men vem är det som ska döma dem, och för vad? De har tyvärr inte gjort något i nuvarande mening kriminellt. Om vi ändrar våra lagar eller tolkar dem drakoniskt för att kunna sätta dit t.ex. Reinfeldt för landsförräderi tror jag inte att det s.k. världssamfundet lär se på alldeles stillatigande. Jag tänker inte försvara de svin som satt oss i klistret, men jag funderar på vilka realistiska möjligheter som finns att utkräva hämnd retroaktivt. Att stifta nya lagar som förhindrar att det händer igen, ja, men att döma den som agerat i enlighet med tidigare förefintliga lagar, inom lagens råmärken, det blir nog svårt. Partiledningen i Tredje riket fattade beslut som stred mot internationell rätt och rörde sig på det stora hela i en juridisk gråzon när det som utspelade sig inte skedde i hemlighet. Nürnberglagarna, "förefintliga lagar", javisst. Men det finns ingenting motsvarande i dagens Sverige. Vilken blir rubriceringen för den samhällsförstörande verksamhet som bl.a. DN ägnar sig åt? Eller räcker det med att tidningen försvinner och att PK-apologeter i alla sammanhang får leva med ett livslångt stigma?

En kopia av Nürnberg i Finspång skulle inte gynna någon. Det var heller inte Nürnberg som stoppade nazismen. Jag tror dessutom vi kan vara överens om att Nürnberg hade obefintligt inflytande över nazismens popularitet under återstoden av 1900-talet.

Säger egentligen inte emot i det ovanstående. Men om jag lånar terminologin om syndabockar och ansvar ett tag och dryftar vad detta leder in mina tankar på: vem som kommer utkräva ansvar, och vad som kommer utlösa det utkrävandet.
Jag har uppfattat mången trådskribent här på flashback som att de drivs av en motivation av att diskutera detta ur perspektivet "omtanke om samhällskontraktet", eller med andra ord, man har klarat att göra systemanalysen att mycket av den förda politiken inte är hållbar (även om man personligen inte är bland de hårdast drabbade). Att det inte är hållbart trots alla positiva tillrop, medmänskliga tankemodeller och ibland också rena falsarier som "bevis". Bland dessa trådskribenter har polletten redan trillat ned, men de utgör sannolikt en så liten del av befolkningen så att den praktiska effekten är begränsad.
Så vad är nästa steg/moment i vektorn "uppvaknande"? Är det kommuninvånare i Filipstad och liknande kommuner i landsorten? Men vad har de stackarna för reell påverkan i rikspolitiken?
Är det enstaka politiska vildar som hoppar av moderpartiet? Men då dröjer det till nästa val innan deras lagbyte har effekt.
Personligen tror jag det handlar om Stockholms medelklass, tjänstemännen.
När det inte längre finns resurser kvar att omfördela från äldrevård, penssionssystemet och skola (ni vet de klassiska områdena man kan dra ner på utan att de direkt berörda kan klaga) behöver resurserna tas från annat håll.
SKLs uttalanden om behov av rejäla skattehöjningar börjar kanske tränga igenom livspusseldimman? Orostankarna går till de indragna livskvalitélkomponenterna (weekendresor, vinterstuga, shopping, dinner out, märkeskläder till ungarna etc.) som utgjort basen i den urbana livsstilen (med en självbild av att vara kosmopolit, och därmed har de röstat "anständigt").
Men den riktigt stora katalysatorn i denna systemdynamik stavas räntehöjning, men den skjuts konstant på framtiden. Och ur perspektivet "social oro" kanske det är bra.

Jag tror dessutom vi kan vara överens om att Nürnberg hade obefintligt inflytande över nazismens popularitet under återstoden av 1900-talet.

Kan lägga till att "Finspång" i det här sammanhanget representerar ett reellt och faktiskt avslut. En central tidpunkt där det gamla avslutats för gott och ett avstamp framåt för förändring och ening.

Huruvida det handlar om galgar eller en offentlig ansvarskommitté som föreslagits av andra är en värdslig sak. Men ett definitivt avslut som ett "Finspång" eller Nürnberg innebär ser jag som absolut nödvändigt för att kunna gå vidare.

Dagens industri har i deras tv-program intervjuat Alice Teodorescu om moderaternas nya idéprogram. På frågan varför ett sådant program behövs säger hon att det beror på att samhället förändras. Idéprogrammet tar upp invandringens problem som hon menar beror på att invandrarna nu är en sorts egen etnisk underklass där man är fast i denna oavsett vad invandraren gör. Såsom brukligt jämför hon med sig själv att hon lyckades och moderaterna ska nu försöka driva Sverige så att dagens invandrare har samma förutsättningar. Hon himlar med ögonen och påpekar att Sverige utbildade och fick upp den svenska etniska underklassen för hundra år sedan och vi kan göra det igen med den nya underklassen.
https://www.di.se/ditv/ekonomistudio...cu-forandra-m/

Inte ett enda jävla ord om volymer. Alltså den svenska underklassen var en nettovinst och en förutsättning för att samhället alls fungerade på alla nivåer. Alla arbetade samt att de inte på något sätt behövde integreras, typ så banala saker som att kunna "bo rätt". Det var inte så att det var den övre medelklassen och däröver som gjorde att underklassen reste sig utan det var underklassen själva som gjorde det. Helt enkelt för att Sverige i många avseenden var den klassen. Att jämföra det tidiga 1900-talets svenskar med dagens invandrare från kaoskulturer är ett stort hån. Det här visar bara att man fortsätter i samma spår som förut. Förklaringen är givetvis att man inte har en känsla för nationen.

Inte ett enda jävla ord om volymer. Alltså den svenska underklassen var en nettovinst och en förutsättning för att samhället alls fungerade på alla nivåer. Alla arbetade samt att de inte på något sätt behövde integreras, typ så banala saker som att kunna "bo rätt". Det var inte så att det var den övre medelklassen och däröver som gjorde att underklassen reste sig utan det var underklassen själva som gjorde det. Helt enkelt för att Sverige i många avseenden var den klassen. Att jämföra det tidiga 1900-talets svenskar med dagens invandrare från kaoskulturer är ett stort hån. Det här visar bara att man fortsätter i samma spår som förut. Förklaringen är givetvis att man inte har en känsla för nationen.

Dagens industri har i deras tv-program intervjuat Alice Teodorescu om moderaternas nya idéprogram. På frågan varför ett sådant program behövs säger hon att det beror på att samhället förändras. Idéprogrammet tar upp invandringens problem som hon menar beror på att invandrarna nu är en sorts egen etnisk underklass där man är fast i denna oavsett vad invandraren gör. Såsom brukligt jämför hon med sig själv att hon lyckades och moderaterna ska nu försöka driva Sverige så att dagens invandrare har samma förutsättningar. Hon himlar med ögonen och påpekar att Sverige utbildade och fick upp den svenska etniska underklassen för hundra år sedan och vi kan göra det igen med den nya underklassen.
https://www.di.se/ditv/ekonomistudio...cu-forandra-m/

Inte ett enda jävla ord om volymer. Alltså den svenska underklassen var en nettovinst och en förutsättning för att samhället alls fungerade på alla nivåer. Alla arbetade samt att de inte på något sätt behövde integreras, typ så banala saker som att kunna "bo rätt". Det var inte så att det var den övre medelklassen och däröver som gjorde att underklassen reste sig utan det var underklassen själva som gjorde det. Helt enkelt för att Sverige i många avseenden var den klassen. Att jämföra det tidiga 1900-talets svenskar med dagens invandrare från kaoskulturer är ett stort hån. Det här visar bara att man fortsätter i samma spår som förut. Förklaringen är givetvis att man inte har en känsla för nationen.

Stockholms ”medelklass”/tjänstemännen är djävligt medvetna om deras roll som profitörer och totalt onödiga roll som mellanhänder i den här kostsamma sociala ingenjörskonsten.

De är själva grundstommen i myndighetsvänstern som håller liv i bland annat den förda politiken genom att tillstå pengar för diverse aktivism och att finansiera MSM/PK land och rike runt.

Att inbilla sig ”uppvaknandet” till slut infinner sig hemma hos potemkinfabrikörerna är inget annat än världsfrånvända villfarelser.