Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Helt verklighetsfrånvänt.

Jag kan inte dra mig till minnes ett enda fall där "flyktingar" har krävt "upprättelse, ursäkt och ersättning". Detta är fria fantasier.

Påminner om Peter Gabriels kommentar efter den artistiskt lyckade men kommersiellt misslyckade första WOMAD-festivalen: "When our venture folded all the creditors quickly identified me as the only fat cat worth jumping on in the room."

Och herregud, det låter som ett riktigt skitprogram. BBC World News till exempel hade aldrig släppt igenom något så skevt och packat med osaklig svada.

"Vetenskapsradion" borde äras ett officiellt namnbyte till Värdegrundsradion

Marxism är och förblir pseudovetenskap, även i de förekommande fall då det tillskrivs ett kulturepitet. Dessa självhatande jävla tomtar alltså

Tre forskare med slagsida åt det postmarxistiska får komma till tals i DN kring deras studium av fördomar. De inleder med några självklara sanningar som för att motivera varför forskningen behövs överhuvudtaget.



Men se där! Det är alltså fullt rationellt att, som vi gjort sedan hedenhös, dela in i "vi och dom" samt hysa misstänksamhet mot "dom" i syfte att öka överlevnadschansen för sig själv och den egna gruppen. Men så bra att få detta på svart och vitt. Då är det ju bara att lägga ned hela mångkultursprojektet då detta uppenbarligen strider mot hela vårt nedärvda DNA om nödvändigheten att dela upp i vi och dom. Eller? Mångkulturen har ju inte en sportslig chans att lyckas eftersom den strider mot vår förprogrammerade grundprincip. Nej, riktigt så roligt ska vi inte ha förstås. Istället ska det forskas på diverse vithyade Svennebananer för att se vad som krävs för att bryta detta miljonåriga mönster.


Här kan man ju självfallet tänka sig att vita svenskar får bilder av andra vita svenskar förevisade för sig följt av elchocker för att bryta ned ingruppskänslan. Medan bilder av kulörta personer följs av någon form av positivt stimuli? Gick ju bra i A clockwork orange så varför inte i Sverige?

Artikeln avslutas med diverse knep hur fördomar kan brytas ned.



Fuck logic! Fuck nedärvda grundprinciper! Öppna era hjärtan!

Fake news. Lita alltid på DN. Alla positivia skriverier om mångkulturens förträfflighet kan du lita på. resten skall du vara starkt kritisk till.



Jaså? Det går inte bara att ta random förortsligist från särskilt socioekonomiskt utsatt område och låta hen interagera med Svennebanan? Risken för backlash bedöms tydligen vara påfallande i sådant läge. Istället måste en noggrann selektering ske av representanter för mångkulturen vilka anses lämpliga att visa upp i integrationsprojektet.


Lite Alain Kurdi aktivism kanske? Lite agendasättande journalistik för att påverka opinionen pro massinvandring?


Solskenshistorier om den "gode" undantagsinvandraren har ju alltid sin plats i svensk media samtidigt som den mer stereotypiska berättelsen tonas ner.


Kom ihåg, det är bara outbildat landsortsslödder som är rasister och röstar på SD. Alla som har 8 års eftergymnasial utbildning kan kväva impulsen att följa den förprogrammerade grundinstinkten samt inse mångkulturens inneboende lyckorike.



When all else fails: tvångsintegrering! Här slipper ingen undan minsann!


https://www.dn.se/insidan/fordomar-d...-i-vi-och-dom/

Jag vet nu inte hur halvkvädet Segerfeldts approprierande av detta gamla trådnarrativ med turkars, berbers och arabers historiska skuld för slaveri är - men det låter som det är rätt så halvkvädet. Som en lågmäld bön om historisk nyansering, mer än ett polemiskt slagkraftigt angrepp mot medveten och agendastyrd historieförfalskning.

Det får mig att tänka på det här med alexanderhugg och gordiska knutar och hur de förra ALDRIG verkar används för att lösa de senare i svensk debatt. Inte heller välts några månglares bord överända i temlet, inga columbi ägg balanseras eller skällebrev författas NÅGONSIN av systemkritiska skribenter med tillgång till offentlighetens plattformar. Det bara antecknas i marginalen och funderas på att fundera fritt. Kommentariatets vindflöjlar och badankor beskriver strömningar, sällan mer.

NU känns tydligen tidsandan och opinionen mogen att problematisera narrativet om vit skuld något - eftersom miljoner tweets och poster från osynliga vardagsmänniskor redan gjorts och marken därmed beretts. Men fortfarande inte i klara verba och med en tydligt anklagande udd, fortfarande utan intresseväckande knorr.

Den tafatta "sanningen" att även andra kulturer gjort elaka grejor och alla kulturer är lika goda kålsupare, kan ju Segerfeldt gott behålla. Den riktigt bitande nyanseringen är ju att den vite mannen faktiskt ÄR unik, jämfört med de bruna och gula patriarkaten i det att man använde sin med blod köpta hegemoni att STOPPA slaveriet över hela jorden.

Det var fascistiska italienare som 1930 förbjöd somalierna att äga med bantuslavar, amerikanska marinkåren som med våld på the shores of Tripoli hindrade berber i början av 1800-talet att ta europeiska slavar genom sin sekellånga piratverksamhet och britter som tvingade turkar och araber att ge upp en slavhandel som inte bara var större och pågick längre än den transatlantiska, utan inkluderade systematisk kastrering av slavar med följden att inga levande ättlingar finns att kräva upprättelse.

Jag har ju alltid menat att det är genom det kontraintuitiva, det diametrala, det kategoriska underkännandet som ett korrupt paradigm bäst bekämpas - inte genom det lågmälda marginalantecknandet på motståndarnas egna premisser. Misstänkliggörandet och den reflexmässiga identifikationen som tribalistisk fiende kommer även med undergivna böner om nyansering och hederlig debatt - men det pedagogiskt slagfärdiga budskapet saknas.

Kanske är det omöjligt att vara systemkritisk opinionsBILDARE i svensk media? Kanske hade problematiserande krönikor om Loreens arvsskuld för barbareskpiraterna eller underkännande av somaliern och muslimen Rashid Musas rätt att dra växlar på slavhandeln med subsahariska afrikaner lett till sparken för en Ivar Arpi?

Eller så är han och andra bara dåliga minröjare och försöker tassa runt det som bör sökas upp och sprängas i luften?

Segerfeldt är en äcklig figur, sinnebilden av en liberal fundamentalist som prioriterar sin pseudoreligion före allas överlevnad. Men Arpi, Hakelius och några till är användbara som indikatorer. När åsiktskorridoren rör sig en bit åt höger brukar de följa med och placera sig i den nyöppnade skyttegraven. Man kan alltså titta på var de befinner sig för att få en realistisk bild av hur mediekriget står just nu. De kommer aldrig själva vidga korridoren, det är de för bekväma för, men de har en liten roll som de ändå fyller. Man får acceptera deras begränsning och jobba hårdare själv med grovjobbet.

Men visst är det irriterade, när en sådan som Tucker Carlson i USA, eller Thilo Sarrazin i Tyskland, eller Pascal Bruckner i Frankrike, visar att det är fullt möjligt att arbeta inom etablissemanget och ändå vidga vad som får diskuteras. Allt som behövs är en viss snillrikhet, en viss förmåga att lyfta sig över de vanliga etiketterna med bildning och charm, och lite grundläggande självrespekt, så att folk slutar behandla en som en toffel.

En stor del av problemet bottnar i den dåliga ägarspridningen i svensk media. Bonniers, Schibsted, Stampen, MTG, Wallenberg och några till har sedan länge kontrollerat 98% av de nyhets- och debattmedier som räknas här i landet, dessutom sitter nästan alla universitet och högskolor i knät på staten medan journalistutbildningar och förlag är grundligt infiltrerade av do-gooders, feminister och postkolonialister (och av EXPO) - och sossarna dominerade politiken i sjuttio år. Det här madrasserar fullständigt bort utrymmet för att andra slags åsikter skulle kunna höras med litet eftertryck och tränga igenom. Motspänstiga och envisa tidningar av den art vi båda skulle önska är nästan omöjliga i det samtida Sverige. Eftersom det finns så få starka medieägare och svenska journalister inte är skolade i källkritik, grävande och att ta konflikter så blir det väldigt fesljummet och alla lägger sig där den mediala konjunkturen är.

Bah, svenskarna är klart efter sina internationella kollegor.

Där har man redan forskat fram att Oxytocin kan blockera främlingsfientlighet och öka altruismen.

Tanken är att droga ner vita människor tills de inte längre uppvisar något tecken på fientlig inställning till mångkulturen.

https://www.sciencedaily.com/release...0814162334.htm


Bäva månde alla kritiker.

Tror du är något på spåren:

Höga värden av oxytocin, vasopressin och prolaktin är avgörande för utvecklingen av moderskänslor. Djurförsök har visat att administration av oxytocin och östrogen fungerar ångestdämpande på honor och ökar deras sociala samspel. Honor med större omvårdnad om barn har också visat sig ha ett större antal östrogenberoende oxytocinreceptorer i hjärnan, och detta är ärftligt från moder till dotter. Sådana östrogenberoende oxytocinreceptorer ökar dessutom honornas sexuella mottaglighet. Oxytocin gör människor lyckligare och tillitsfulla. Det ökar viljan till parbildning, och är starkt involverat i sexuell lust. En orsak till detta är att det skänker lugn genom dess påverkan på glatt muskulatur. På grund av dess höga plasmanivåer vid olika former av känslor av kärlek och lust, brukar det kallas "kärlekshormon"

https://sv.wikipedia.org/wiki/Oxytocin

Ensamkommande "barn"..... Moderskärlek och sexuell upphetsning allt i ett paket.

"Six years later it was being produced commercially. The perfect drug."
- Aldous Huxley, Brave New World

Har läst om det där med Oxytocin aka ”love hormone” tidigare. Det finns en intressant aspekt i detta, höga nivåer av oxytocinhormonet i hjärnan resulterar i frigörelse av anandamide - en "endocannabinoid" liknande den psykoaktiva ingrediensen THC i cannabis, och skapar ett liknande rus.

https://www.google.se/amp/s/amp.inde...-34143263.html

Det kanske är därför flera länder börjat legalisera cannabis i allt högre utsträckning? Oxytocin imiterar effekten av cannabis...och vice versa.

Liten avvikelse från ämnet kan tyckas men det skulle iofs förklara väldigt mycket.

–Forskning har nu kunnat visa att litium har betydelse för produktionen av oxytocin. Placebokontrollerade studier har också visat att ett litet tillskott, som är flera hundra gånger lägre än läkemedelsdosen, gör att människor som betecknas som friska helt enkelt mår ännu bättre rent mentalt

https://kurera.se/mineralet-litium-s...lsan-radikalt/

THE idea of putting a mind-altering drug in the drinking water is the stuff of sci-fi, terrorist plots and totalitarian governments. Considering the outcry that occurred when putting fluoride in the water was first proposed, one can only imagine the furor that would ensue if such a thing were ever suggested.

The debate, however, is moot. It’s a done deal. Mother Nature has already put a psychotropic drug in the drinking water, and that drug is lithium.

https://www.nytimes.com/2014/09/14/o...hium.html?_r=0

Stockholms dricksvatten tas från Mälaren som är Sveriges tredje största sjö.

Litium "upptäcktes" på Utö i Stockholms skärgård

Året är 1800. Platsen är Utö i Stockholms skärgård och under några dagar har ön ett långväga besök. Han gör ett fynd som fortfarande har en viktig roll i människors liv.

https://www.vardfokus.se/tidningen/2...iktig-medicin/

Det vill säga att det kanske finns Litium i Mälarens vatten då berggrunden runt Mälaren är lik den på Utö.

Stockholmssyndromet får sin kemiska förklaring?

Mångkulturens högborg beror på hormoner? Är det därför det inte går att resonera sakligt om ämnet?