Citat:
Ursprungligen postat av
Merapi
[i]"
Alla vetenskapliga grenar inom humaniora där man "tänker" sig fram till resultaten är lika vetenskapliga som de där man "mäter" sig fram till resultaten.
bara olika vetenskapliga metoder. Accepterar man humaniorans metoder då det kommer till era egna åsikter så får man fan acceptera samma hos sin motståndarsidas.
Annars är man en liten klenpannad tönt..
Skitsnack. Den vetenskapliga metoden handlar om att nå fram till resultat som är absolut sanning från vilken vinkel du än ser det. Vidare så tänker sig fysiker också sig fram till olika teorier, men dessa teorier är falsifierbara och kan därmed styrkas till att vara en objektiv sanning som klarar att stå emot kritiker från alla möjliga vinklar.
Humaniora handlar om interpretation av Världen, och nästan alltid icke-falsifierbar sådan, för samhället är ett laboratorium med tusentals variabler och därmed kan man alltid skylla ifrån sig när sociala ingenjörer misslyckas fatalt med tillämpning av en teori.
Ta marxism som exempel, kollektivisering har misslyckats om och om igen i alla delar av Världen, ändå fortsätter det tillämpas i tex Venezuela och ändå så finns det akademiker som står bakom sådan typ av politik.
Humaniora är ideologisk färgad tyckande om Världen som aldrig kan bekräftas objektivt, och där nästan ingen någonsin ändrar åsikt med facit i hand efter olika samhällsexperiment. Du kan tillexempel interpretation av en text på 1000 olika sätt, liksom du kan komma med interpretation av samhällsförändringar på 1000 olika sätt.
Nu är en människas hjärna liksom en roman något som kan tolkas på 1000 olika sätt, och på många sätt en svart låda som aldrig fullt ut kan bli 100% tolkad genom objektiv vetenskaplig metod. Jordan Peterson försöker nu likväl verkligen argumentera för sin interpretation av människan och Världen, för det finns ju ingen som påstår att subjektiva tolkningar av Världen inte behövs, bara för att det inte kan räknas som absolut objektiv vetenskap. Man ser dock att Jordan Peterson låter data från objektiv vetenskap som biologi och neurologi guida hans mer subjektiva jungianska/nietzscheanska tolning av psykologiska fenomen, liksom det som formar hans ideal (som aldrig kan räknas som del av objektiva sanningar). Han erkänner till och med att han försöker sälja idealen genom att berätta en "bättre historia" än andra sidan, och han talar om darwinistiska sanningar som är subjektiva sanningar och måste vinnas genom en kamp om att inspirera andra. Olikt "Newtonian truths" så är dessa "darwinian truths" något som inte har självklar rot i något annat än åsikter, men det betyder inte att alla åsikter är lika bra (som postmodernister ofta intalar sig), han försöker bevisa att just hans Världsbild för samhällen har varit mer funktionell än motståndarsidans Världsbild och han gör ett jävligt bra jobb på att sälja hans idevärld, om än den givetvis inte är objektiv vetenskap.
En annan sak som är värt att tänka på är att fysiker och medicin och ingenjörer inte behöver stjäla folks skattepengar för att tillämpa deras objektiva sanningar, inte ens psykologer med mer mix av subjektiva/objektiva sanningar behöver leva på staten. Det är just de sociala ingenjörerna och kulturmänniskor (inte talangfulla sådana) som inte har någon efterfrågan av deras tjänster. Det enda sätt som sociologer kan få makt är igenom stor stat och alltså ta människors pengar med statens våldkapital för att genomföra olika samhällsexperiment utan empirisk stöd.
Pedagogik är exempel på sådan subjektiv vetenskap som är absolut otroligt viktigt för samhället, men vem utvärderar att dagens pedagoger har slagkraftig "darwinian truth", då de har makt över alla svenska skolors läroplan? Då svensk skola dalat till botten i PISA för Västvärlden, fanns det någon institut som kritsikt kunde ifrågasätta vad akademiker gjort med svenska skolan? Nope. Ett misslyckat experiment kan ju alltid skyllas ifrån med typ friskolor (trots att bara 12% av barn i Sverige går där) eller liknande. Det som en akademiker försöker göra är alltså att behålla sin makt, och inte att komma till roten kring objektiv sanning. Pedagogik i Östasien som är Världens bästa har tex mest rot i traditioner och inte postmoderna teorier, den skulle darwinistiskt ha besegrat våra akademikers sanning om pedagogik ifall inte akademikerna var allierade med staten och media som stoppar fri tävling mellan olika subjektiva ideal. Därmed att vi kan ha Västvärldens sämsta skola och ändå ge mer och mer makt till pedagogernas misslyckade experiment, våra barn får räknas som försökskaniner i experiment som sedan tidigare misslyckats, ungefär som ukrainska bönder fick dö i miljontals i akademikers ideer om kollektivisering, något som trots misslyckandet repeterades i Maos Kina, i Mugabes Zimbawe, i Polpots Kambodja, i Maduros Venezuela, etc.
Eftersom sociologer aldrig räknar in sig själva i sina "maktanalys" så är det klart att de aldrig analyserar hur deras åsikter har rot i självintresse, och de är givetvis alltid vänster just för att det är sättet för de att få mest makt, i alla fall ifall vi går efter deras egna marxistiska materialistiska dialektik.
Åsikter som har sin rot i självintresse kan aldrig räknas som vetenskapliga till sin natur, research bias är ju annars något som färgar hela sociologin och du kan aldrig komma över det. Ifall man ska tro på deras egna marxistiska axiom så skulle de vara motiverade av mer makt och inte sökandet efter sanningen (att "veta sakernas natur" skulle kunna likställas med ordet "vetenskap").