Citat:
Ursprungligen postat av
Pulitzer
Det kommer inte att bli ett kort svar, men jag ska göra mitt bästa.
Jag placerar mig inte i något fack eller under en viss etikett. Jag ser vettiga resonemang inom olika teoribildningar och försöker bilda en egen uppfattning utgående från detta.
"Patriarkat" anser jag är ett ganska trist begrepp med passerat bäst före-datum. Jag undviker att använda det så långt som möjligt.
Jag menar att de flesta hierarkier (alltså typer av hierarkier, inte konceptet hierarki som Peterson humrar om) i våra samhällen är sociokulturellt skapade.
Jag har redan gett några väldigt simpla och extrema exempel, som kastväsende och hederskulturer.
Ett intressantare exempel är det vi varit inne på med Gertrud1.
Män har under hela historiens gång varit i toppen av de flesta hierarkier. Män har byggt de flesta maktbärande strukturerna på samhällsnivå.
Det innebär att strukturerna är byggda enligt manliga normer och premierar manliga egenskaper när det gäller t.ex avancemang inom dessa strukturers hierarkier. Visst, man kan påstå att det enda som premieras är kompetens, men det hjälper inte mycket om manliga normer definierat vad som ska betraktas som kompetens.
Jag anser inte att detta är postmodernistiskt flum eller marxistiska konspirationsteorier, utan en ganska naturlig följd av historien.
Förklara löneskillnaderna mellan könen klart och kort? Väntar du dig att jag ska kamma hem Nobelpriset i ekonomi också? Okej: Som redan humrarna visade för 350 miljoner år sedan så är det naturligt att männen är på topp och belönas med följdriktig serotoninförhöjning, och i dag använder vi därutöver pengar som belöning.
Nej det är naturligtvis en kombination av många faktorer.
Enligt logiken manliga egenskaper värderas och premieras högre har vi en faktor där.
Biologi (jag förnekar inte kategoriskt att den har betydelse) kan vara en faktor när det gäller kvinnors val av yrken inom t.ex vård och omsorg. Och då får man givetvis fråga sig varför dessa yrken är så lågavlönade (undantaget läkare som tidigare var ett nästan uteslutande manligt yrke).
En viktig faktor är ideologi och socialisering anser jag. Jag anser inte att kön är en helt och hållet social konstruktion, men jag ser en poäng i att särskilja kön och genus.
Det finns genusroller som vi fostras in i på många olika plan
Det kan gälla nåt så praktiskt som att män (generellt) kan jobba mer/vara borta längre eftersom ansvar för hushåll och barn oftare faller på kvinnor (fast det här har ju luckrats upp allt mer). Eller det kan gälla hur kvinnor förväntas förhålla sig i sociala kontexter, exempelvis i relation till arbetskamrater eller till chefen vid löneförhandlingen.
Gör detta kvinnor till offer? Nej, offer är bara en tacksam och lagom nedsättande, men intetsägande, etikett för antifeminister att limma på alla som nämner ordet "struktur". Det är nämligen väldigt enkelt att tala om offerkoftor, att allt kommer an på individen eller att skylla på postmodernister, marxister eller 70-talets franska filosofer (som Peterson). Det är när man tror på, eller bara använder, såna här förklaringsmodeller som man slipper ta ansvar själv för sin snäva samhällssyn och istället kan slänga fram en enkel förklaring med ett par färdigtuggade begrepp på några korta meningar.
Att verkligen försöka förstå och förklara de otroligt komplexa samband, strukturer och sociala interaktioner som tillvaron och vårt samhälle består av ur något slags helhetsperspektiv är däremot oerhört svårt.
Ja det var bland det mest intetsägande svar jag någonsin läst.
Kanske det är värt ett Nobel pris att kunna skapa en formel som gör att vanliga människor framför allt män begriper vad vänstern/ feminister menar , är ja eller nej =?, eller om de tycker o hummer eller inte, vem vet ?.
Ingen idag vet i alla fall vilka regler som gäller för oss män för att inte bli metooad, om vi tar det så, helt klart värt ett Nobel pris om någon kunde få feministerna att sätta upp tydliga regler och gränsdragningar som alla fattar, eller varför inte uppfinnandet en makalös manick som talar om för mannen på förhand om kvinnan kommer bli kränkt av ett närmande eller inte.
Det enda slutsatser jag drar är att i de allra flesta fall mynnar feminismen ut i någon form av ogillande av män.
Man polerar till ord som kommunism, patriarkat o.s.v. och paketerar in det i mer socialt accepterade termer.
Vi ser detta hela tiden.
Brynsten blir hen, Kommunisterna byter namn till V och mer extrema varianter till FI, patriarkat blir mans normer och manliga hierarkier o.s.v. som du nu beskriver fast om vi använder oss av gamla (förra årets namn) så hänvisar du till att det är patriarkatet.
Men I slutändan en hund är alltid en hund och oavsett hur man kammar till dess yttre kommer det aldrig bli en katt.
Nåväl, vi kan val kanske vara överens om en sak, vi har inget annat att jämföra med, det finns inget historik som skulle kunna jämföras med detta när det gäller kvinnor.
Slutsatsen av det måste då vara att, det var vad som funkade bäst då, för om det funnits annat så skulle nog det växt fram naturligt, men så har inte skett.
I dag blir således tolkningen att allt är på något vis mäns fel, för vi har inget annat att jämföra med, allt gott o ont kommer av mäns skapande en gång i tiden, kvinnor har inte historiskt bidragit med något som vi i dag kan använda som jämförelse.
Det som gör mig fundersam/skrämd är att feminismen i dag drivs av en manlig ideologi som bragt livet av så många milj att det inte är sant, och man gör det helt utan eftertanke på att det kanske är fel.
Var inte så svår fråga jag ställde men istället för att svara rakt av ja eller nej och förklara det så kom en tillkammad variant som jag tolkar, tja Gudrun S i ett nötskal, en massa pladder men ingen fattar vad hon menar eller vad hon står för..
Det skapar liksom en känsla av damege controll, JP förnedrar en feminist och här är du för att släta över så mycket som går utan att ta ställning till något.
