Citat:
Ursprungligen postat av
-a-l-e-x-i-a-
Fetat 1:
Kan vi då sträcka oss till att påstå att personer med vissa specifika egenskaper/karaktärsdrag, genererar fler produkter/högre avkastning/bättre resultat inom vissa yrken/på vissa plattformar, än personer som inte innehar dessa egenskaper...?
Och att egenskaper/karaktärsdrag varierar något mellan könen?
Fetat 2:
Kan det vara den större benägenheten hos oss kvinnor att vara mer agreeable (trevliga/angenäma), som gör att hot om uppsägning om löneförhöjning uteblir, att ultimatum samt stenhårda förhandlingar inte förekommer i samma grad när kvinnor förhandlar, som när män gör det? Och att detta i viss mån skapar löneskillnaderna?
(Agreeableness - samma egenskap som till viss del håller kvinnor borta ifrån att slå varandra på käften och att hamna i mer extrema situationer överlag. = Det rimligt orimliga genetiska lotteriets för- och nackdelar?)
Citat:
Ursprungligen postat av
Pulitzer
Så kan man nog säga.
Ja så kan det vara. I vilken mån agreeableness är genetiskt eller socialt nedärvd kan man förstås diskutera, antagligen är det en kombination.
Okej, så: Om det stämmer, det jag har ponerat i mitt tidigare inlägg under
1 och
2, skulle branschers strukturer vara naturliga uttryck för 1 + 2. Och likaså utgöra naturliga samband/förhållanden som svårligen skulle kunna rubbas utan exempelvis styrning, extrema metoder och/eller tvång. För jag antar att du förstår att man nästan omöjligen förändrar samband som är grundade i naturliga processer. Och till naturliga processer räknas biologiska och sociala processer.
Tankeexperiment 1: Året är 1703 och vädret är förfärligt i den småländska byn Kristdala. Snön vräker ner och någon måste klyva de frusna kubbarna till splintved så att man kan elda och få upp värmen i familjens lilla stuga. Alla fryser, ingen vill gå ut och klyva veden. Det är ett drygt, kallt och väldigt tungt jobb. Det är dessutom så att bara en person i gruppen kan göra jobbet - den vuxne mannen - eftersom mycket råstyrka krävs. Därmed faller det på mannens lott att utföra uppgiften som i sig är fundamental, eftersom den i förlängningen håller gruppen vid liv och skapar trygghet. Sammantaget gör mannens egenskaper honom oumbärlig. Det gör också att hans status - utan att han har bett om det eller kan rå för det - höjs.
Bredvid mannen finns en kvinna. De lever sida vid sida och uträttar sysslor som de i regel är mest passade att utföra - och överlag känner störst intresse för. Många gånger kan kvinnorna inte utföra de arbeten som männen gör, många gånger är de inte heller intresserade. Och omvänt.
Positionerna har etablerats och fortsätter att etableras. Det är naturligt.
Tankexperiment 2: Året är 2018. På vårdavdelningen Liljan i Skellefteå är 10/10 anställda kvinnor. Varför det är så, vet man inte riktigt. Nu har man dock bestämt att man i den kommande anställningsprocessen (eftersom en kvinna ska sluta) ska ta extra hänsyn till de män som söker jobbet på Liljan. Varför, vet man återigen inte riktigt. Kanske är det för att påbörja en utjämning av fördelningen kvinnor/män. Antagningsperioden löper så ut och det visar sig att endast en man har skickat in CV och personligt brev. Han har ingen arbetslivserfarenhet inom vårdsektorn men säger sig ha lätt att lära. Däremot verkar hans intresse för arbetsuppgifterna vara svalt och han påtalar även att det känns obehagligt att hjälpa en äldre person med dennas/dennes intimhygien, blöjbyte och toalettbestyr. Han anställs - man hoppas att han ska kunna hantera sina obehagskänslor, man hopas att han ska passa för yrkesrollen.
Bortvalda i processen är fem kvinnor med arbetslivserfarenhet från vården. Dessa sade sig även tycka om att hjälpa och vårda.
Efter ett halvår jobbar mannen kvar. Det har dock blivit tydligt att vårdkvaliteten på Liljan har försämrats sedan mannen (eller, den oerfarne personen utan yrkeskompetens, lust och noggrannhet) anställdes. En tiondel (1/10) av vårdpersonalen håller inte måttet. Tre vårdtagare har fått sår till följd av mannens slarviga blöjbyten - han har avstått ifrån momenten dusch och noggrann rengöring/smörjning. Detta har lett till fysiska besvär (sår, sveda) samt psykisk stress för vårdtagarna, samt merkostnader och besvär för avdelningen/kommunen/samhället. De äldres anhöriga är besvikna, deras gamla föräldrar har behövt lida. Vårdkvaliteten som våra skattemedel finansierar har försämrats.
Slutsats:
I förlängningen av tankeexperiment 1 och 2, hamnar rätt person (bäst skickad, skapande störst lönsamhet) på rätt plats. Strukturerna utkristalliserar sig naturligt: Samhällsstrukturer är naturligt grundlagda (biologiskt/socialt).
Tankexperimenten ovan skulle självklart kunna inkludera andra människor - människor av andra kön, med andra erfarenheter, andra drivkrafter, intressen, egenskaper. Utfallen hade dock varit desamma - utifrån de förutsättningar vi har (styrkor, egenskaper, intressen, kön o.s.v.) samt de strukturer som vi placerar oss i eller blir placerade i, formar vi vår historia. Ansvaret/skulden bär vi alla - oavsett kön, ålder, egenskaper osv.
Är enhetsansvarig på Liljan to blame för att de väljer att kvotera in mannen och försämra vården? Är mannen med yxan/råstyrkan to blame för att han genomför de uppdrag han är bäst skickad att genomföra samt känner mest intresse för, samt får status för? Är en inkvoterad kvinna to blame för att hon utmanövrerar en person som är bättre skickad att utföra arbetet, samt försämrar företagets kvalitet?
Sånt här kan man fundera över en februarisöndag.
Hopas du får nya perspektiv eller förändrar din point of departure framöver.