Givetvis
Jag har försökt att härleda diskussionen enligt nedan.
Jag utvecklar här. Det här har med evolutionen att göra, jag har inte läst in mig på ämnet annat än flyktigt, men hittade den här väldigt enkla videon, det mesta känner du nog igen. Det går lite för snabbt kanske för de som inte är insatta i terminologin, men den är mycket pedagogisk tycker jag, i mitten på empatidelen så blir han ideologisk och inte vetenskaplig, så halva funkar. Viktigt att poängtera är att empati är en skräddarsydd aktiv handling för att lindra bådas lidande. Det är inget hippiefenomen. Han blandar senare ihop det med sympati. Det är den affektiva delen av empati, men det krävs mer. Och han glömmer helt bort empatin med den egna gruppen, vilket var vad han började med. Han tappar bort flockkänslan som vi är "wired" med, och blandar ihop den med en massa andra motiv, men det var svar på din fråga.
Eftersom nästan ingen kommer kolla på filmen så kommenterar jag:
Du ser här att spädbarn föds med empati om en något omogen. Gemensam gråt hos spädbarn tas som exempel. Det vill säga gråter en bebis på BB så gråter alla.
Jag brukar tala om det mest grundläggande psykologiska behovet acceptans. Nästa är belonging som han talar om. Det primära för alla flockdjur är att inte bli utstötta ur flocken, att bli tolererade helt enkelt. Men vi behöver mer, vi behöver en känsla av samhörighet. (höra till belonging) (Bard talar om att hitta sin stam, jag tror han har snott det från Jordan?)
Darwin och Spencers surviving of the fitest missförstås av narcissister till att det skulle handla om den starkare överlevnad - den starkares rätt. Fit betyder lämplig, och det har med omgivningen att göra. Det handlar om anpassning till habitatet, och för flockdjur så handlar det om förmågan till samarbete.
Vilket är något som utvecklats genom evolutionen, men inte likadant överallt, och så finns det som sagt människor med hjärnor som inte är kopplade som de skall. Antisociala har inte en upplyst pannlob, och narcissister har också en defekt hjärna. Liksom borderliners. De första två har inte samma oxytocin utsöndring som alla. Oxytocin är bonding- hormonet nummer 1. Jag kan för lite om borderliners hjärnor, men de kan ha en förstorat limbiskt system beroende på stress. (sorry utvikning)
Angående empati så menar dagens forskning att det har en affektiv(känsla) kognitiv (tanke) komponent, men att det också skall resulterar i en aktiv handling för att lindra bådas upplevda lidande. Bebisarnas skrikande skulle jag inte säga ha en kognitiv komponent, men helt klart hjälper de den nödställde genom att påkalla uppmärksamhet, och de slipper själva den distress som gråtandet innebär för den med spegelneuroner. Spädbarns gråt är deras kommunikationsmedel - kom och hjälp.
Djur har också ett speciellt läte för dessa situationer.
De har också medfödd "empati", lite beroende på art.
Just precis, han tar upp att empati evolutionärt (och utvecklingsmässigt) börjar med medvetandet om en själv, och därefter utvecklas till medvetandet om "den andre" (Här missar både narcissister och antisociala beroende på defekter i deras hjärnor så kan de inte "ta in den andre")
Att vi börjar prata om sånt här är politiskt viktigt. För vi är väldigt fel ute eftersom människor som inte är psykologiskt utvecklade återigen börjar ta makten.
Vi har alltså kommit långt i evolutionen i väst, men det som sker riskerar att knuffa tillbaka oss på apstadiet. Det är en överdrift men om du kollar vad jag har skrivit om rädslo- skam- och skuldkultur på min blogg så ser du att det är exakt vad det är frågan om, och orsaken till att fler och fler kliniska psykologer börjar ta bladet från munnen.
Feminister är outvecklade människor med en skamkultur. Jag pratar ogärna i egen sak, men de rår inte på mig, så de fryser ut mig. Det går tillbaks till Belonging need. Jag är helt ointressant men det är vad de försöker göra med Jordan, och det är därför viktigt att vi pekar på vad de gör, det handlar inte om vem de gör det mot, utan att vi uppmärksammar tekniken och känner igen den nästa gång.
Nu är både jag och Jordan självständiga relativt friska människor så det biter inte, dessutom så har vi andra sammanhang där "vi hör till", så det handlar inte om oss. Det handlar om att sätta ljus på vad som händer rent politiskt, där kritiker blir tystade genom manipulation. Man måste bo under en sten för att inte förstå att det händer hela tiden. Se på vilken makt #metoo har. Det är som under revolutionerna eller häxprocesserna, det är de manipulativa som avgör rätt och fel.
Vår kultur håller på att gå under för postmodernismen har gjort att folk tappat respekten för både kunskap och dess auktoriteter. Det är jättefarligt det som pågår rent generellt politiskt. Jag som anonym och inte kliniskt verksam eller sittande på ett professorskap kan ta ut svängarna mer än Jordan. Nu tror jag han mest fokuserar på den galna ideologin som har lett oss hit, och jag är mest fokuserad på landets framtid. Men det är samma mekanismer som styr alla människor. Vi måste alla raskt bli friskare om vi skall kunna sätta stopp för galenskaperna. Vi måste se vad som pågår med öppna ögon.
Det som kulturmaxismen och postmodernismen ställt till med - är att vi har tappat vår medfödda solidaritet och medkänsla med vår egen flock. (det är hela temat på min blogg) Människor som är felriggade tar avstånd från andra medlemmar i vår flock och pekar ut dem som fienden. (Människor som Besmenov gnuggar händerna) vi splittras då vår samarbetsförmåga erroderar rasande fort. Den minsta sammanhållande enheten är familjen. Familjen behövs för att trygga avkomman, men nu ställs kvinnor mot män, och avkomman glöms bort.
Människor som är defekta är de som idag sätter agendan. Jordan kan inte säga det, jag kan. Jordan ska inte heller säga det, hans uppgift är att hela att läka att få att växa, han sträcker därför ut handen mot Cathy, han är det friska. Jag är dock så luttrad av narcissister och dessutom bara en av en miljon på ett diskussionsforum så jag sätter ord på vad som händer, och vad som har hänt. Kvinnor har tack vare ett felriggat habitat börjat se männen som fienden. De har därför systematiskt avväpnat männen och nu när vi står inför verkliga fiender i form av grov kriminalitet så är männen i landet handfallna. Milo provocerar när han säger att samtliga män behöver en testosteroninjektion. Jag säger att män behöver tillåtelse att vara män, och att de galna kvinnorna måste fösas undan från arenan.
Homo Empaticus var ett bra ord. Han talar om hur vi var på medeltiden. Orsaken till de problem vi har i Sverige idag är att "vi" inte insett vår storhet, vi har tagit för givet att alla är som oss, men vi har släppt in människor som är på en helt annan psykologisk utvecklingsnivå (fortfarande kvar i skamkultur, utan utvecklat jag (skuldkultur) och medvetenhet om den andre) ah han använde det ordet till och med.
Han säger - to empathize is to civilize.
Han har också rätt i att en utvecklad empati omfattar större och större grupper, att gå från tribalism (klankultur) till att enas med religion. Det är väl det Jordan säger.
Däremot så har han fel, det var inte industrialiseringen som enade nationer utan amerikanska frihetskriget och franska revolutionen som ledde till att alla medborgare fick samma rättigheter i en gemensam nation, han har inte läst sin idéhistoria. Och han är inte uppdaterad.
Hans frågeställning är inte fel, det vill säga att empatisera med hela världen men och det här är ett stort men, empati kräver ett element av igenkänning, här blandar han ihop empati med sympati
Sympati kräver inte ett djupare engagemang, det kräver inte kunskap. Och här är vi inne på feminismen igen. Man känner sympati med de könsstympade kvinnorna i Afrika, men ingen empati. Man göringenting för att hjälpa de riktigt utsatta kvinnorna, det man lägger sin tid på är att kontrollera män, genom att skamma och demonisera, allt handlar om kampen om makten över tillgångarna. Problemet med hans resonemang är att det är vansinne att empatisera med människor som ser sig som förmer, då är vi inne på medberoende och inte empati. Jag slutade lyssna på slutet
ttps://www.wimp.com/evolution-of-empathy-and-the-ways-that-its-shaped-our-society/
Förlåt för långt svar
Jag har försökt att härleda diskussionen enligt nedan.
Citat:
Min kommentar - han inte bara tror han är insatt i forskningsläget. Vi är (om vi är mentalt friska) riggade för att värna varandra vi är ju ändå flockdjur. Skall man diskutera moral, så bör man ju definiera begreppet, men en inre vetskap vad som är rätt och fel beteende föds vi alltså med.
Citat:
Jag utvecklar här. Det här har med evolutionen att göra, jag har inte läst in mig på ämnet annat än flyktigt, men hittade den här väldigt enkla videon, det mesta känner du nog igen. Det går lite för snabbt kanske för de som inte är insatta i terminologin, men den är mycket pedagogisk tycker jag, i mitten på empatidelen så blir han ideologisk och inte vetenskaplig, så halva funkar. Viktigt att poängtera är att empati är en skräddarsydd aktiv handling för att lindra bådas lidande. Det är inget hippiefenomen. Han blandar senare ihop det med sympati. Det är den affektiva delen av empati, men det krävs mer. Och han glömmer helt bort empatin med den egna gruppen, vilket var vad han började med. Han tappar bort flockkänslan som vi är "wired" med, och blandar ihop den med en massa andra motiv, men det var svar på din fråga.
Eftersom nästan ingen kommer kolla på filmen så kommenterar jag:
Du ser här att spädbarn föds med empati om en något omogen. Gemensam gråt hos spädbarn tas som exempel. Det vill säga gråter en bebis på BB så gråter alla.
Jag brukar tala om det mest grundläggande psykologiska behovet acceptans. Nästa är belonging som han talar om. Det primära för alla flockdjur är att inte bli utstötta ur flocken, att bli tolererade helt enkelt. Men vi behöver mer, vi behöver en känsla av samhörighet. (höra till belonging) (Bard talar om att hitta sin stam, jag tror han har snott det från Jordan?)
Darwin och Spencers surviving of the fitest missförstås av narcissister till att det skulle handla om den starkare överlevnad - den starkares rätt. Fit betyder lämplig, och det har med omgivningen att göra. Det handlar om anpassning till habitatet, och för flockdjur så handlar det om förmågan till samarbete.
Vilket är något som utvecklats genom evolutionen, men inte likadant överallt, och så finns det som sagt människor med hjärnor som inte är kopplade som de skall. Antisociala har inte en upplyst pannlob, och narcissister har också en defekt hjärna. Liksom borderliners. De första två har inte samma oxytocin utsöndring som alla. Oxytocin är bonding- hormonet nummer 1. Jag kan för lite om borderliners hjärnor, men de kan ha en förstorat limbiskt system beroende på stress. (sorry utvikning)
Angående empati så menar dagens forskning att det har en affektiv(känsla) kognitiv (tanke) komponent, men att det också skall resulterar i en aktiv handling för att lindra bådas upplevda lidande. Bebisarnas skrikande skulle jag inte säga ha en kognitiv komponent, men helt klart hjälper de den nödställde genom att påkalla uppmärksamhet, och de slipper själva den distress som gråtandet innebär för den med spegelneuroner. Spädbarns gråt är deras kommunikationsmedel - kom och hjälp.
Djur har också ett speciellt läte för dessa situationer.
De har också medfödd "empati", lite beroende på art.
Just precis, han tar upp att empati evolutionärt (och utvecklingsmässigt) börjar med medvetandet om en själv, och därefter utvecklas till medvetandet om "den andre" (Här missar både narcissister och antisociala beroende på defekter i deras hjärnor så kan de inte "ta in den andre")
Att vi börjar prata om sånt här är politiskt viktigt. För vi är väldigt fel ute eftersom människor som inte är psykologiskt utvecklade återigen börjar ta makten.
Vi har alltså kommit långt i evolutionen i väst, men det som sker riskerar att knuffa tillbaka oss på apstadiet. Det är en överdrift men om du kollar vad jag har skrivit om rädslo- skam- och skuldkultur på min blogg så ser du att det är exakt vad det är frågan om, och orsaken till att fler och fler kliniska psykologer börjar ta bladet från munnen.
Feminister är outvecklade människor med en skamkultur. Jag pratar ogärna i egen sak, men de rår inte på mig, så de fryser ut mig. Det går tillbaks till Belonging need. Jag är helt ointressant men det är vad de försöker göra med Jordan, och det är därför viktigt att vi pekar på vad de gör, det handlar inte om vem de gör det mot, utan att vi uppmärksammar tekniken och känner igen den nästa gång.
Nu är både jag och Jordan självständiga relativt friska människor så det biter inte, dessutom så har vi andra sammanhang där "vi hör till", så det handlar inte om oss. Det handlar om att sätta ljus på vad som händer rent politiskt, där kritiker blir tystade genom manipulation. Man måste bo under en sten för att inte förstå att det händer hela tiden. Se på vilken makt #metoo har. Det är som under revolutionerna eller häxprocesserna, det är de manipulativa som avgör rätt och fel.
Vår kultur håller på att gå under för postmodernismen har gjort att folk tappat respekten för både kunskap och dess auktoriteter. Det är jättefarligt det som pågår rent generellt politiskt. Jag som anonym och inte kliniskt verksam eller sittande på ett professorskap kan ta ut svängarna mer än Jordan. Nu tror jag han mest fokuserar på den galna ideologin som har lett oss hit, och jag är mest fokuserad på landets framtid. Men det är samma mekanismer som styr alla människor. Vi måste alla raskt bli friskare om vi skall kunna sätta stopp för galenskaperna. Vi måste se vad som pågår med öppna ögon.
Det som kulturmaxismen och postmodernismen ställt till med - är att vi har tappat vår medfödda solidaritet och medkänsla med vår egen flock. (det är hela temat på min blogg) Människor som är felriggade tar avstånd från andra medlemmar i vår flock och pekar ut dem som fienden. (Människor som Besmenov gnuggar händerna) vi splittras då vår samarbetsförmåga erroderar rasande fort. Den minsta sammanhållande enheten är familjen. Familjen behövs för att trygga avkomman, men nu ställs kvinnor mot män, och avkomman glöms bort.
Människor som är defekta är de som idag sätter agendan. Jordan kan inte säga det, jag kan. Jordan ska inte heller säga det, hans uppgift är att hela att läka att få att växa, han sträcker därför ut handen mot Cathy, han är det friska. Jag är dock så luttrad av narcissister och dessutom bara en av en miljon på ett diskussionsforum så jag sätter ord på vad som händer, och vad som har hänt. Kvinnor har tack vare ett felriggat habitat börjat se männen som fienden. De har därför systematiskt avväpnat männen och nu när vi står inför verkliga fiender i form av grov kriminalitet så är männen i landet handfallna. Milo provocerar när han säger att samtliga män behöver en testosteroninjektion. Jag säger att män behöver tillåtelse att vara män, och att de galna kvinnorna måste fösas undan från arenan.
Homo Empaticus var ett bra ord. Han talar om hur vi var på medeltiden. Orsaken till de problem vi har i Sverige idag är att "vi" inte insett vår storhet, vi har tagit för givet att alla är som oss, men vi har släppt in människor som är på en helt annan psykologisk utvecklingsnivå (fortfarande kvar i skamkultur, utan utvecklat jag (skuldkultur) och medvetenhet om den andre) ah han använde det ordet till och med.
Han säger - to empathize is to civilize.
Han har också rätt i att en utvecklad empati omfattar större och större grupper, att gå från tribalism (klankultur) till att enas med religion. Det är väl det Jordan säger.
Däremot så har han fel, det var inte industrialiseringen som enade nationer utan amerikanska frihetskriget och franska revolutionen som ledde till att alla medborgare fick samma rättigheter i en gemensam nation, han har inte läst sin idéhistoria. Och han är inte uppdaterad.
Hans frågeställning är inte fel, det vill säga att empatisera med hela världen men och det här är ett stort men, empati kräver ett element av igenkänning, här blandar han ihop empati med sympati
Sympati kräver inte ett djupare engagemang, det kräver inte kunskap. Och här är vi inne på feminismen igen. Man känner sympati med de könsstympade kvinnorna i Afrika, men ingen empati. Man göringenting för att hjälpa de riktigt utsatta kvinnorna, det man lägger sin tid på är att kontrollera män, genom att skamma och demonisera, allt handlar om kampen om makten över tillgångarna. Problemet med hans resonemang är att det är vansinne att empatisera med människor som ser sig som förmer, då är vi inne på medberoende och inte empati. Jag slutade lyssna på slutet
ttps://www.wimp.com/evolution-of-empathy-and-the-ways-that-its-shaped-our-society/
Förlåt för långt svar
