Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Idag händer märkliga saker.

Jonas Gardell lunchar med och postar en selfie med Marcus Birro. Till många av hans Facebookföljares förtret (vad kommer näst undrar någon? Lunch med NMR?). I en krönika följer Gardell upp:



Sen spretar det åt lite olika håll, och helheten är lite förvirrad med inblandning av Bibel och annat. Men i stora drag: Gardell är kompis med Birro igen trots att Birro fortfarande är brännmärkt som suspekt även efter att han pudlade. Gardell försvarar en av apokalypsens ryttare och ryter ifrån mot en vänsterdebattör.

https://unvis.it/expressen.se/kultur...skyttegravarna




Sedan detta. Jimmie Åkessons hus attackerat med ägg och fyrverkerier. Ingen mindre än Anders Lindberg tycker att det gått för långt i ledaren med rubriken "Attacken på Åkesson skadar vår demokrati".



https://unvis.it/aftonbladet.se/leda...-var-demokrati





Börjar vi se starten på en ny strategi som går ut på att faktiskt tala med varandra, även om man tycker olika? Det skulle vara mycket välkommet för mig. Polariseringen i samhället och ett ständigt uppskruvat tonläge kan aldrig sluta gott för de som inte önskar en våldsam konflikt för det är där det i slutändan landar om man hela tiden ska vara lite värre, lite hårdare, lite mer intolerant mot andra budskap.

Ska vi få se en ompositionering nu där det är dags att börja se nazism för vad det är och kritik mot förd invandringspolitik som något helt väsensskilt som det faktiskt kan finnas ett värde i att tillåta en mer öppen debatt om? Börjar en del blir rädda för att de skapat ett monster som håller på att eskalera bortom deras kontroll? Eller är det bara slump att dessa två tecken på någon slags önskan om att kyla ner tonläget och skilja mellan Ivar Arpi och Jospeh Goebbels och till och med Jimmie Åkesson och Adolf Hitler dyker upp samma dag?

Elementärt.
Det är självklart att man försöker minska spänningarna när man befinner sig på den förlorande sidan i mediekriget. Gardell och Lindberg måste ändå ses av de politiskt intresserade som föredettingar vars stjärnglans är på väg att falna.

Det är däremot ett långt steg till att också lyssna på och reflektera över den andres åsikter.

Tänk er en lyssnande Gardell eller Lindberg.

Nej just det. Det går inte.

Case closed.

Att mångkulturen är en pseudoreligion märks väldigt tydligt genom att människor som motsätter sig den framställs som förhärdade och förstockade medan tidigare troende som upptäckt avigsidorna med den betraktas som avfällingar och förtappade. För postmarxismens skriftlärda (tack Europe för den formuleringen!) är det också viktigt att rituellt ta avstånd från de otrogna. Lex Bokmässan.

Någon som är prenumerant på SvD och kan dela med sig av några citat från Marie Demkers pinfärska understreckare? Jag anar förstås vartåt det lutar när den kristna kommunisten Demker talar i termer av "nättroll" och "förtappelse". Nättrollen är djävulen som frestar Jesus i öknen?

https://www.svd.se/sa-blev-nattrollen-vara-nya-experter

Och nu har den Onde slagit klorna i Gardell också.

Skämt åsido - Gardell växte i mina ögon med sitt ställningstagande och framstår som en mycket mer sympatisk kristen än den bigotta Demker. Som "näthatare" har hon tidigare klassificerat personer som kallat hennes arbetsplats för "fluminstitution" och hennes forskning för "svammel". Tröskeln är rätt låg med andra ord. "Stalinhora" var det visst någon som skrivit också. Det var kanske lite grövre, men ett korn av sanning ligger det allt i det skällsordet. Demkers make Ulf Bjereld var ju länge med i KPML(r).

http://www.gp.se/nöje/kultur/marie-d...nomen-1.468212
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ulf_Bjereld

Edit: Fick loss ett litet citat från Demkers understreckare. Verkar bottna i att hon som experttroll (!) upplever det som att hennes expertroll är hotad av av nättrollen.

Lyssna tror inte jag heller att de kommer att börja göra. Däremot har de kanske insett att nazist-fascist-rasiststämplingen är kontraproduktiv.

Birro får man väl ändå beteckna som mitten-narrativet i mainstream media, han som gick lite för långt en gång i tiden och fördömdes och uteslöts ur den dära mediagemenskapen.
Nu är han bron som är där för att leda de dära medlöparna som inte riktigt vågar att medge att de har haft fel, opportunister, som måste komma över på den rätta sidan för att kunna förtjäna sitt levebröd.
Birro är mellanmjölkspunk,inte uttalat något ,men en lagom överbryggare för ynkryggar som byter sida.
Man får bara hoppas att allt inte blir för utspätt när allt mer av kappvändarna ansluter sig till det nya.

De hoppas väl kunna vinna tillbaka en del förtappade genom att inta en mer försonlig attityd. Den känslige och kärlekstörstande Birro är förstås lättflörtad. Men man kan ju alltid önska att Gardell och de som hyllar honom menar allvar och att debatten blir något mer hyfsad framöver.

Idioterna börjar väl inse att det barkar fullständigt åt helvete & vill inte sitta själv med Svarte Petter när det börjar gå upp för befolkningen vem det är som har pissat bort 200 generationers välståndsbygge på bara ett par decennier.

Gardells två retweets efter luchen med Birro:

Fredrik Virtanen:

Eva Dahlgren om Åkesson:

En man som retweetar en beundran för alla som bojkottar och lämnar direkt när ens åsikter stöter på minsta lilla motstånd är inte någon som kommit till någon form av insikt. Gardell vill som alltid ha uppmärksamhet och likes och hittade ett ämne att skriva om som för studen kunde ge honom lite uppmärksamhet och klappar på axeln.

Vad menar han med att man måste göra allt för att stoppa Åkesson? Inkluderar det hembesök och våldsamheter?

Ja, Gardell är nog en rätt falsk och elak jävel. Fast jag tror ändå att det hela är ett uttryck för en ny strategi: fortsatt hat mot SD men en mer försonlig attityd mot vanligt folk som tänker "fel". Tveksamt om det kommer att fungera dock. Många (de flesta?) som har tagit steget över till SD/annat nationalistiskt alternativ känner sig nog stämplade som avvikare för all framtid.

Det finns INGENTING som gör mig så hjärtattacksrasande som när mångkulturvänsterhögerliberalerna vänder på verkligheten på det där sättet!!

Det är ju dom själva som alltid avfärdar experter och fakta så fort statistik och forskning inte stämmer med deras världsbild! Det är ju bara deras KÄNSLOR som har räknats.
Som Johan Hakelius skrev "den som hänvisar till fakta har redan förlorat debatten" (eller något liknande, minns ej exakta formuleringen.).

Det är först nu efter Brexit när folk i USA, Frankrike äntligen börjar vakna upp som de plötsligt låtsas börjar bekymra sig om sanning och fakta, efter att ha ljugit för folken i alla dessa år!

Alltid detta tvärtomspråk ala 1984!

Gardell och många med honom är en grällt blinkande anslagstavla med den tillfälliga temperaturen angiven. Ur den synvinkeln är varje vädjan om God Ton välkommen av den som längtat efter vårvärmen - men bara som en avspegling av ett redan förändrat klimat. Själva den narcissistiska principlösheten är det som garanterar att siffran stämmer (det är nog fan läge att acceptera människors motstånd), men också att den är nödd och tvungen, reaktiv och svag. Om människor lärt sig att inte ta Gardells bannbullor på allvar, betyder inte heller hans välsignelse annat än kapitulation.

Nej, den lilla ursäkten till Alice T eller Marcus B kommer inte övertyga eller beveka många. För det krävs som sagt den stora ursäkten till alla som utsatts för ord som leder till handling, örd som rasist, fascist, nazist, högerextremist, troll och hatare. Subjektiva gummibegrepp utan varumärkesskydd som missbrukats å det grövsta och riktats mot främst etniska svenskar, med det hatiska syftet att göra dem urarva och osynliga. Tystade.

En kollektiv ursäkt å den plattformsägande klassens vägnar så konsekvent och omsorgsfull att den bland förövarna inkluderar också dem inom SD som använt samma härskartekniker, vilket både är uppfordrande och opportunt på samma gång.

När är det på sin plats att kalla någon dessa epitet inom ramen för en anständig debatt, mot deras nekande? Aldrig. Kan någons åsikter inte göras oaptitliga genom att sakligt, konkret och lågmält beskrivas, är de heller inte det. Om det demoniserande, avmänskliggörande personangreppet å andra sidan någonsin accepteras inom samma politiska ekosystem, så ska man inte bli förvånad när den som lever av att polarisera och skapa splittring själv råkar ut för reaktionen.

Erik Svansbo, fd folkpartist flyttar drottningen på schackbordet.

Han beskriver en överhet med en ovilja mot det traditionellt svenska och hur denna överhet nu samverkar med en invandring vars kulturella bagage utgör ett direkt hot dels vad gäller värderingar, dels i det att den är finansieras av externa aktörer som söker påverka och undergräva vårt land. Den överhet som gång på gång intalat oss att "ursvenskt är bara barbariet" att vår kultur är intet värd vill nu förvandla Sverige till oigenkännlighet:

Han fortsätter:
Oyto:s mantra "ett folk bland andra" ett folk som har ett värde.

Vi står ensamma - vad jag kan utläsa tror inte Erik Svansbo att det finns någon räddning i stat eller traditionella institutioner att finna:

Jag tror inte Erik Svansbo tänkt klart, men han har definitivt flyttat positionerna i det att svensken för en gång skulle ses som ett subjekt.

http://pophoger.blogspot.se/2017/05/...ka-folket.html