Citat:
Ursprungligen postat av
Bjorn-Ola
Nej, så kan man inte uttrycka det. Det är helt fel, och det vet du.
Enligt IPCC är det först efter 1950 som antropogena orsaker är den dominerande faktorn bakom klimatförändringar.
Det innebär att uppvärmningen beror på naturliga och antropogena orsaker, enligt IPCC.
Till antropogena orsaker hör ursläpp av växthusgaser, ändrad markanvändning, urbanisering som påverkar mätstationer m.m. CO2 är endast en av växthusgaserna.
Problemet är att ingen kan ange storleksordningen på de olika orsakerna.
Enligt Lennart Bengtsson har vi redan nått 80% av effekten av en fördubbling av koldioxidhalten, om man räknar om övriga växthusgasutsläpp till koldioxidekvivalenter. Ändå ser vi ingen acceleration av temperaturstegringen. Är inte det lite märkligt, om växthusgasutsläppens påverkan skulle vara dominerande?
Helt fel är det definitivt inte. Det vet du.
Det var slarvigt uttryckt och kan behöva förtydligas, beroende på läsarens kunskaper och uppfattningsförmåga.
Efter 1950 är det
säkerställt att temperaturökningen har antropogena orsaker.
Huvudorsaken till temperaturökningen de senaste 100 åren är AGW. Den stora temperaturökningen har varit de senaste 50 åren, då också CO2-usläppen varit som störst.
Om du enbart tittar på första halvan av 1900-talet så är fördelningen mellan olika orsaker mer osäker.
Kan du redovisa en trovärdig vetenskaplig källa (referentgranskad vetenskaplig tidskrift, t.ex,) till att
"ändrad markanvändning" eller
"urbanisering" påverkar klimatet och hur mycket?
Du har skrivit om detta många gånger i tråden, men jag har aldrig sett någon källa som kan betraktas som trovärdig och som stöder din teori.
När jag i diskussion om AGW skriver CO2 utan att varje gång redovisa övriga växthusgaser och deras betydelse så är det en förenkling. Kanske borde jag alltid skriva "CO2 och övriga växthusgaser" i stället? Eller bara "växthusgaser". Dom är olika, har olika egenskaper och tillförs atmosfären på olika sätt. Ofta är det IMO värdefullt att förenkla genom fokus på den viktigaste växthusgasen, CO2.
Den sammanlagda påverkan på klimatet som CH4, N2O, halokarboner och ozon har, har betydelse, men den är ju klart mindre än den påverkan som CO2 har.
Jag utgår från att vi inte kallar H2O "växthusgas" även om den har påverkan på klimatet.
Där det finns ett etablerat språkbruk kan vi väl försöka följa det.
I sammanhanget tycker jag själv att det i allmänhet framgår vad som menas, men om att läses som fan läser bibeln så kan man säkert missförstå.
Vilka kunskaper har meteorologen Lennart Bengtsson, som bl.a. är känd för att hans arbete om klimat 2014
inte passerade referentgranskning och beskrevs som "ovetenskapligt" (Exakt:
did not meet the requirement to "significantly advance knowledge of the field") när det gäller spektroskopi, bandbreddning och "radiative forcing" hos CO2, som inte forskare inom området har?
Den här bilden:
http://onlinelibrary.wiley.com/store/10.1002/wea.2072/asset/image_n/wea2072-fig-0006.png?v=1&t=iznwxjgf&69df092b
visar att när vi närmar oss 2000 ppm så planar kurvan för sambandet mellan CO2-halt och "radiative forcing" ut, men i t.ex. intervallet 280 ppm till ca 750 ppm är det långt ifrån på väg att plana ut.
Enligt figuren är sambandet nära linjärt mellan ca 380 och ca 780 ppm.
Dessbättre är det väl ingen som önskar en CO2-halt på 2000 ppm? Är du ett undantag?
Du kan väl redovisa hur meteorologen Bengtsson kom fram till sin egen teori om CO2's strålningsegenskaper?
–