Citat:
Dina föräldrar har uppenbarligen inte klarat av uppdraget att göra dig självständig, men det betyder inte att du fortsättningsvis ska skylla ifrån dig på att du inte kan eller inte lärt dig. Nu lär du dig! Du kommer själv få vara aktiv och be dina föräldrar hjälpa dig lära dig både det ena och det andra framöver, för dom tar ju fan inga initiativ själva.
Jag ska be dem om det, men de har faktiskt tagit en del initiativ själva.
Citat:
Det bästa är egentligen att inte ta hjälp av dom alls fortsättningsvis, utan t ex be din kusin (som är din nuvarande kontaktperson om jag förstått saken rätt) och din framtida boendestödjare att hjälpa dig lära dig allt från att betala räkningar själv till att putsa fönster.
Varför skulle jag göra det? Det är mycket bättre om mina föräldrar lär mig.
Citat:
För dina föräldrars motivation att göra dig självständig är obefintlig. Jag tror dom trivs ganska bra med att ha gjort dig beroende av dom. Det får dom att känna sig behövda och den där rädslan för förändringar som dom uppenbarligen också lider av, förstår jag nu var du fått ifrån.
Försök inte leka amatörpsykolog. Du vet ingenting om mina föräldrar eller vad som motiverar dem. Okej?
Citat:
Nu vet jag inte exakt i vilket sammanhang dom sa det, så det är svårt för mig att kommentera det närmare.
När vi bråkade. Det gör vi ganska ofta nu för tiden, p.g.a. min depression.
Citat:
Svar ja.
Jag har beställt den.
Citat:
Det har du visst det. När du hör ordet "vän", vad tänker du då?
Jag orkar inte prata om såna saker.
Citat:
Bra att det äntligen börjar hända något. Men du, det är inte dina föräldrar som ska ringa dom samtalet, utan det är du!
Nej, det är det inte. Jag vet ingenting om sånt.
Citat:
Det är något som du kommer förstå bättre om du tar upp det med din psykolog. Det finns inget enkelt svar och jag sitter inte inne på något facit på varför dina föräldrar är som dom är. Men en psykolog kan åtminstone hjälpa dig hantera känslorna kring detta.
Vad exakt är det jag ska fråga min psykolog angående det?
Citat:
Du vet vad möbler är? Då vet du vad ett köksbord, köksstolar, en soffa och en säng är. Det kommer du långt med. Sen tar du med dig det du vill ha från ditt pojkrum. Det är klart som fan att du kan inreda den själv! Det behöver inte bli snyggt, men du har haft ett hem i 25 år hittills och inte varit hemlös och borde rimligtvis känna till grunderna kring vad som ingår i ett hem. Åk till IKEA och köpt ett sånt där "flytta hemifrån"-kit med köksgrejer, ta med dom möblerna du kan från föräldrahemmet och köp till det som behövs. Sen kan du ändra om allteftersom. Men "kan inte", duger inte som svar här. Du kan till och med betala IKEA för hemleverans och att dom skruvar ihop möblerna åt dig.
Det jag ska göra är att ta alla mina möbler och saker från den här lägenheten och med mina föräldrars hjälp installera dem i den nya lägenheten.
Citat:
Okej, eftersom du skriker så ska jag också sänka mig till din nivå och svara med versaler: DU STÄDAR JU FÖR I HELVETE BARA DITT RUM VARANNAN GÅNG!!! Din mamma ska inte städa ditt rum alls! Basta! Jag skiter i ert städschema vad gäller ditt rum. Ditt rum ska du städa själv helt och hållet. Du är för fan 25 år gammal. Jag hade till och med hellre anställt städhjälp i så fall än låtit min gamla pensionär till morsa städa mitt rum!
Hur fan skulle jag kunna veta att det var fel när det var min mamma som bestämde att vi skulle göra så?
Citat:
Okej, hädanefter så låter vi dina föräldrar fortsätta göra allt åt dig eftersom du "inte kan". Känns det bra? Då får du din vilja fram och förblir den jättebebisen som du innerst inne vill vara.
Snälla, sluta leka amatörpsykolog, för helvete.
Citat:
Hör av dig till dom igen om du inte hört något innan Lucia. Sen ringer du dit en gång i veckan och tjatar tills det händer något.
Okej, det ska jag göra.
Citat:
Din mamma ska inte godkänna ett skit i klädväg du köper. Du är 25 år gammal! Du bestämmer själv vad fan du vill ha på dig.
Ta det lugnt, jag har bestämt mig för att behålla dem nu.
Citat:
Genom att fråga!
När ska jag fråga det? Hur då? Blir det inte jävligt pinsamt oss emellan om jag frågar det.
Citat:
Jag ser att du redan har en profil, men radera den (det här med baksidan av att använda samma användarnamn överallt på nätet har vi diskuterat tidigare...) och skaffa en ny, under ett nytt användarnamn som inte kan kopplas till den här tråden eller någon av dina andra avtryck på nätet. Använd en av dina nya bilder (t ex en av dom där du står på balkongen) och viktigast av allt: skriv en inbjudande presentationstext!
Jag har raderat min gamla profil men inte skapat nån ny. Vad ska jag skriva i stället i presentationstexten? Dessutom tycker jag att den sajten verkar ganska kass; det finns liksom ingenting.
Citat:
Du får ett uppdrag av mig nu:
1. Radera din gamla profil
2. Skapa en ny (med ett nytt användarnamn)
3. Skriv en ny presentationstext
4. Svara på minst en annons i Uppsala/Stockholm
5. Publicera en egen annons där du efterlyser sällskap för någon specifik aktivitet. Det kan t ex vara att dra ihop ett gäng för att bowla.
1. Radera din gamla profil
2. Skapa en ny (med ett nytt användarnamn)
3. Skriv en ny presentationstext
4. Svara på minst en annons i Uppsala/Stockholm
5. Publicera en egen annons där du efterlyser sällskap för någon specifik aktivitet. Det kan t ex vara att dra ihop ett gäng för att bowla.
Jag har gjort nummer ett. Behöver dock hjälp med nummer två t.o.m. fem.
Citat:
Dels så kommer det bli lättare att jobba på varje enskild gren. Och dels så kommer du förstå att du är så mycket mer än bara din diagnos och svårigheterna som kommer med den! Du har så många andra grenar på det trädet som inte har med någon diagnos att göra.
Jag vet inte riktigt hur jag ska se mig själv på det här sättet... Hur kan jag göra det?
Citat:
Skitbra, verkligen svinbra. Det är med den här inställningen du kommer framåt! Vi är alla skitstolta över dig!

Citat:
Nej, det är jättebra. Alla steg räknas. Oavsett hur små eller stora de är. Mitt förslag nu Markunator, är att du använder denna tråd till att få feedback på dina sociala möten, på ex studentnationerna och språkcafét/träffarna. Det spelar ingen roll om det är killar eller tjejer du pratar med. Försök lägga märke till om du får motfrågor eller om det bara är du som pratar på eller ställer frågor. Vilka ämnen ni pratar om, längd på samtalet och vad du fick ut av det (ny vän på facebook, nytt intresse etc) är också bra för oss att veta om vi ska kunna hjälpa dig bli bättre på detta område.
Vi kommer naturligtvis vara lidande av att inte kunna se dig in action och kan därför inte rycka in om du misstolkar någons signaler eller liknande. Men som sagt, jag tror att det är det hållet denna tråden måste gå åt nu. Du berättar om dina konkreta försök att utvecklas inom olika områden och vi ger dig feedback. Låter det bra?
Vi kommer naturligtvis vara lidande av att inte kunna se dig in action och kan därför inte rycka in om du misstolkar någons signaler eller liknande. Men som sagt, jag tror att det är det hållet denna tråden måste gå åt nu. Du berättar om dina konkreta försök att utvecklas inom olika områden och vi ger dig feedback. Låter det bra?
Oj...det verkar väldigt svårt, faktiskt. Jag kommer att bli jättestressad om jag måste logga in hit efter varje träff och detaljerat beskriva de samtal jag har haft. Nej, det vill jag inte göra. Jag känner mig redan stressad av den här Flashbacktråden, faktiskt; skulle ni alla kunna tänka er att skriva lite kortare och lite färre inlägg? Det blir lättare för mig att svara då.
Citat:
Det är klart att det är säkert! Det är ju för fan därför jag startade den här tråden för ett år sen!
Citat:
Du vill ligga. Du vill inte har köpesex. Därför.
Om köpesex var lagligt och om jag hade råd med det så hade jag förlorat oskulden den vägen för länge sen - men det är det inte, och det har jag inte, så...
Citat:
Egentligen borde du spela in ett videoklipp där du kliver in i ett rum, presenterar dig, sätter dig ner och inleder en konversation, ungefär som vid en arbetsintervju. Sedan lägger du upp klippet så att vi kan ge dig feedback. Därefter raderar du det. Är det någonting du skulle kunna tänka dig?
Öh...
Nej...
Nej. Nej, nej, nej, nej och åter nej!
Filma mig själv?! Närdå? Hurdå? I vilket sammanhang? Nej, nej, nej, nej, nej...
Citat:
Jag glömde bort att säga till. Jag sökte till ICA och Kjell & Kompani, men där blir det nästan säkert aldrig någonting. Jag ska försöka med fler ställen. Akademibokhandeln gick inte. Inte Clas Ohlson heller. Har ni några andra förslag?