Citat:
Ursprungligen postat av
NirvanA
Kan nån snabbt förklara för mig varför det inte räknas som självförsvar när de bröt sig in och uppenbarligen var beväpnade? Måste gärningsmännen ha skjutvapen (vet inte vad för vapen dom hade), måste dom skjuta första skottet (och man som BO riskerar dö på kuppen) innan man får skjuta tillbaka för att rädda sitt liv?
Nödvärn och självförsvarsfrågan välkomnas STORT i juristSverige- då prejudikaten på detta område är ytterst få. De rättsliga experterna säger att detta fall kommer bli mycket svårutrett just för detta.
Även om han utsattes för ett brottsligt angrepp av bröderna så har rätten att ta ställning till om hans våld (skjutningar) var försvarliga i förhållande till angreppet från bröderna.
Ett prejudikat från HD, om en vän till en butiksägare som försöker stoppa en rånare:
"Att värja sig mot en angripare genom att mot honom avlossa skott med ett livsfarligt skjutvapen kan endast under speciella omständigheter godtas som en proportionerlig åtgärd. I förevarande fall har Bakhtear M med pistol skjutit två skott mot den bil i vilken Teijo K befann sig. Även om Teijo K för Bakhtear M framstod som en farlig brottsling, vilken kunde vara beväpnad och beredd att använda sitt vapen, kan det hot som enligt Bakhtear M:s bedömning förelåg inte anses ha varit tillräckligt konkret och akut för att han skulle vara berättigad att i förebyggande syfte vidta en så drastisk åtgärd som att skjuta mot bilen och därigenom utsätta den person som befann sig i bilen för allvarliga risker för skada till liv och lem. Hans handlande framstår därför som uppenbart oförsvarligt. Omständigheterna kan inte heller anses ha varit sådana att han till följd av s k nödvärnsexcess enligt 24 kap 6 § BrB är fri från ansvar."
Rätten kommer alltså att titta på det upplevda hot K-F kände från brödernas agerande och väga det mot något sådant drastiskt som att skjuta dem med hagelgevär på så kort avstånd. Här kan vi även komma in på likgiltighetsuppsåt.
Ifall exempelvis angriparen attackerar offret med sparkar eller knytnävsslag, så har offret vanligtvis inte rätt att försvara sig genom att använda ett vapen.
Men
personen kan dock trots detta gå fri från ansvar för brott ifall ”omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig”. Med detta stadgande syftar man framförallt på att hur personen ifråga subjektivt uppfattade situationen. Till exempel; en person som blir fysiskt angripen kan förstås mycket väl bli extremt rädd och skärrad och därmed uppfatta situationen som värre än vad den objektivt sett är. Det kan även vara fråga om att händelserna sker mycket hastigt och att personen inte alls hinner tänka efter och utvärdera sitt handlande. I sitt försök att försvara sig själv kanske den angripne personen därför tar till något som, objektivt sätt, utgör övervåld.
Så det kan mycket väl handla om en nödvärnssituation enligt försvaret, men ej nödvärnsexcess (att han ska gå fri från ansvar). Dock är nödsituationen = förmildrande = straffsänkande.
Jag hoppas dock på nödvärnsexcess! Gubben skall gå fri!
Hans telefonsamtal till systern och polisen vittnar om hans sinnesstämning som var minst sagt upprörd och skräckslagen. Han vågade ju inte ens gå ut ur huset när polisen bad honom, för han trodde att bröderna kanske skulle attackera honom. Samtalen + agerandet visar på en sjukt skräckslagen man. Hjärtsjuk, gammal. Boendes ensam i huset. Mitt i natten.
