Vallåkra: Dråp på två unga män - 2015-10-14 (HD ger ej prövningstillstånd)

Klarar han sig från mord och dråp så måste det ju vara nödvärn, och då kan han inte heller bli fälld för brott mot vapenlagen, även om han använde vapnet för annat ändamål än vad som står på licensen. Även detta brott tillåts ju då under nödvärnsrätten.

Nejdå. En av de längsta häktningstiderna i modern tid är John Ausonius, flera år (tre och halvt, enligt uppgift).

Nu är ju frågan egentligen bevisläget för brott. Troligen har åklagaren rejält på fötterna i detta, annars skulle inte häktningstiden förlängas så lättvindigt. Är omständigheterna det tråden i allmänhet hoppas (att det är tydligt nödvärn) hade det varit klart redan, och därför tror jag inte det är så.

Men vi får helt enkelt se (och läsa) när åtal väcks. Väcks inte åtal för mord eller dråp kommer dock ett åtal för vapenbrott eller något annat till hälften allvarligt att följa. Att ta fram geväret för att aktivt jaga inbrottstjuvar går inte an, med dagens lagstiftning och praxis.

Allt kommer att handla om hur det gått till, i vilken ordning saker har hänt, vem som anfallit vem och var skjutningarna genomförts.

Fast han satt ju dömd från 1993 - och satt inte häktad i väntan på att åtal skulle väckas hela den tiden.

Det tror jag inte man kan säga (måste, alltså).

Ponera (rent spekulativt) att den misstänkte brutit mot förvaringsreglerna och tagit fram vapnet i syfte att sätta efter de skjutna och detta föregått själva skjutningen.

Då kan man tänka sig att det inledande skedet inte är fritt från ansvar, medan slutskedet (till exempel om de jagats och satt sig till motvärn, kanske med knivar eller tillhyggen) kan bedömas som nödvärn.

Vi får helt enkelt se hur saken läggs fram och vilka fakta som finns. Att det dröjer är en krydda i sammanhanget, och frågan är ju om det är nödvärnet eller mordet som utreds i botten? Det kan ju finnas en del som måste undersökas även i nödvärnsfallet.

Som jag ser det, så upphör nödvärnsrätten så snart som angriparen retirerar. (Om man inte har stark anledning att tro att angriparen kommer att fortsätta att angripa någon annan om han inte blir stoppad.) Om man förföljer en angripare efter att angreppet avslutats så förlorar man nödvärnsrätten även om man blir angripen på nytt då man nu är angriparen.
Kan försvaret i detta fall bevisa nödvärn så har mgm begått alla handlingar under nödvärn och ska gå fri.
Jag har all förståelse för att han har skaffat två försvarsadvokater resten av hans liv ligger ju i vågskålen. Svenska domstolar är ju notoriskt dåliga på att acceptera nödvärn om det inte gäller poliser.

För att återigen vara spekulativ, så kan man tänka sig att nödvärn i det här fallet inneburit att man angriper (hotar) intränglingarna (med eget vapen, troligen acceptabelt i detta läge), intränglingarna flyr, den angripne förföljer brottslingarna, och sedan eskalerar situationen till dödligt våld.

Då kan man mycket väl tänka sig att det initialt handlat om nödvärn (acceptabelt våld: ej uppenbarligen oförsvarligt) för att i det senare skedet handla om ett försök till envarsgripande där våldsanvändningen prövas betydligt striktare (försvarligt våld).

Har de skjutna skjutits långt från huset och på två olika platser har ju den som hävdar nödvärn något att förklara. Det skulle (återigen hypotetiskt) en polispatrull också få stora besvär att förklara.

Du glömmer hela tiden bestämmelserna om nödvärnsexcess. Så kan en gärningsman frias därför att han svårligen kunnat besinna sig( DVS han har blivit så in i norden uppretad av kränkningen att han inte kunnat tygla sitt humör)

Det tror jag inte att jag glömmer...

Däremot är excess svårt att tillämpa i lägen när den som skyddar sin egendom telefonerar en extern kontakt, går in i huset för att beväpna sig, undersöka, övermanna och slutligen skjuta inkräktarna. Det är inte den situationen nödvärnsexcess ar avsedd att täcka.

Jag är rätt intresserad av att få se FUP då det offentliggörs.

Det är du nog inte ensam om. Vad man kan säga om utgången kanske är att Johan Eriksson antagligen inte ser det som utsiktslöst att mannen kan bli friad.

Som ombud kommer man antagligen att arbeta intensivt för att klienten skall omfattas av nödvärnsreglerna - givet situationen och omständigheterna.

Även om det blir svårt att få detta att gå hela vägen är det troligen så att skillnaden mellan mord, dråp och vållande till annans död kan påverkas av en god nödvärnsargumentation. Det är ju inte så illa i så fall.