Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Som många har noterat tidigare så är första steget om man vill begå folkmord att förneka existensen av det folk man vill utrota eller fördriva. Granskningsnämnden för Radio och TV fällde igår ett Rapportinslag i vilket journalisten frågade en polis i samband med Trollhättanmorden, följande: – Så han väljer bort helsvenska barn?

Så här tolkar Granskningsnämnden det aktuella regelverket:

Den innebär enligt granskningsnämndens praxis att programföretaget inte får sända program eller inslag som är uppenbart kränkande mot något av könen, mot människor med viss hudfärg, nationalitet, religion eller sexuell läggning eller mot människor med olika former av funktionsnedsättningar eller sjukdomar.

Granskningsnämndens bedömning i vilket man fällde inslaget:

Genom benämningarna ”svenska barn” respektive ” helsvenska barn” i det sammanhang som de förekom i inslagen befästes fördomar i fråga om vilka som kan anses som svenskar.

Det lågintensiva folkmord som pågår i Sverige är en kontinuerlig process där andelen svenskar går från 100 till en framtida tänkt nollvision. Genom förändringar i språket kan illusionen skapas av att siffran är 100 hela tiden och att inget brott har begåtts.

http://www.radioochtv.se/casedecisions/218396.pdf

Stefan Lisinskis artikel jämför inte bara olika tidintervall, han använder sig också av olika kategorier på ett flytande och (sannolikt medvetet) vilseledande sätt.

Det är ett av svenska s.k. journalisters allra främsta verktyg, när de vilseleder väljarna, att de använder och frikostigt *blandar* OLIKA begrepp; begrepp, som därtill ofta är ofullständigt definierade och flytande.

1. "flyktingar"

"Ett fåtal brott i Sverige kopplas till flyktingar" (rubriken)

2. "nyanlända som väntar på besked om uppehållstillstånd eller kommunplaceringar"


3. "migranter"


4. "asylsökande"


5. "nyanlända"


"Nyanlända som väntar på besked om uppehållstillstånd eller kommunplaceringar" används alltså som en synonym för "asylsökande". Vidare används begreppen "flyktingar" och "migranter", som synonymer för "asylsökande"/"nyanlända som väntar på besked om uppehållstillstånd eller kommunplaceringar".

Men "migranter" och "flyktingar" är givetvis inte några synonymer för "aylsökande". Och begreppen migranter och flyktingar är f.ö. inte heller synonymer sinsemellan.

Artikelförfattaren gör en kolossal glidning när begreppet "nyanlända som väntar på besked om uppehållstillstånd eller kommunplaceringar" ersätts kort och gott med begreppet "nyanlända".

"Nyanlända" är ett begrepp som verkar ha skapats för att ersätta "invandrare". Begreppet "nyanlända" är i svenskt myndighetsutövande ingalunda en synonym för "asylsökare" - tvärtom! Försäkringskassan informerar t.ex. om "Förmåner till nyanlända i Sverige".


http://www.forsakringskassan.se/mynd...anda_i_sverige

-----

Artikeln jämför alltså brottsligheten hos "nyanlända" med brottsligheten hos svenska medborgare.



I BRÅs undersökning av brottslighet begången under andra halvan av 80-talet av personer med utländsk bakgrund (1996:2), så begicks 30% av alla brott av denna kategori.

I BRÅs uppföljande undersökning av brottslighet begången under andra halvan av 90-talet av personer med utländsk bakgrund (2005:17), så begicks 45% av alla brott av denna kategori.

Nu har det förflutit ytterligare femton år... och det är naturligtvis hög tid för en ny undersökning.

Den importerade brottsligheten ökande från 30% till 45% av den totala brottsligheten på ett decennium, när andelen personer med utländsk bakgrund ökade i befolkningen. Nu har det gått ytterligare 15 år och denna andel av befolkningen har ytterligare ökat och ökat starkt.

Sannolikt kommer väljarna dock att få vänta på en uppföljande undersökning, då det torde vara utom alla tvivel att mer än hälften av den totala brottsligheten idag begås av personer med utländsk bakgrund - med en påfallande dominans när det gäller våldsbrott och sexualbrott.

De, som har ombesörjt och i praktiken förespråkar den här storskaliga importen av brottsaktiva personer, verkar vilja (eller kunna?) hantera blott tre (3) kategorier.

● A: alla

● B: ingen

● C: mer än hälften

Då den importerade brottsligheten nu befinner sig i kategori C, så är någon kartläggning inte aktuell för svenska politiker, då de är politiskt ansvariga för denna groteska utveckling.



PS "Affes statistik-blogg" har försökt räkna lite. Jag länkar till inlägget, då där finns en del länkar.

Det verkar som om den här artikeln kan läggas i samma hög som Miraklet i Sandviken, Den rasistiske brandmannen och OECD-rapporten. Det ÄR att jämföra äpplen och päron.

Leo Kramár har skrivit ett kritiskt inlägg:
https://leokramar.wordpress.com/2016...flyktingbrott/

Således har DN sannolikt (även Kramár ska ifrågasättas) inte jämfört den typ av brott som anmälts inom kod 291 med motsvarande kategori händelser i Sverige i stort.

DN:s tidigare lögner / agendasättande har förbigåtts med tystnad av övriga media, av intresse för mediekriget är när detta mönster bryts.

Csaba Perlenberg sysslar med rena hårklyverier på Expressens ledarsida.

Vet inte SD i Göteborg om skillnaden mellan ett asylboende och bostäder/förläggning för nyanlända och kommunplacerade flyktingar (varav många är ensamkommande)? ryter Csaba. Piss i en vattenreservoar, säger jag, med tanke på hur lösligt ordet "flyktingar" oftast används av både politiker och journalister - och eftersom det är svårt att se hur det skulle bli någon avgörande förändring av problembilden (på många plan) kring migranter och ensamkommande "barn" bara för att dessa personer har fått en kommunplacering. Många av dem är lika utanför samhället som tidigare och bär på lika allvarliga mentala och kulturbaserade problem. Därmed är risken för våld och kriminalitet, plus genuint dålig och hotfull stämning, lika stor som tidigare

Expos Daniel Poohl är populär på SR, P1, intervjuad idag om två helt olika frågor. Dels I Lunchekot om de 14 upprörda polackerna (som ville hämnas på ett flyktingboende pga ett ofredande mot en polska, upprinnelsen omnämndes ej), dels protesterna mot ett boende i Haninge (Studio Ett).

Enligt Poohl (Ekot) är det främlingsfientliga krafter, i det här fallet från Polen, som ligger bakom.

Intervjuaren i Studio Ett ställde lite småkritiska frågor, om det ändå inte är befogat med folks oro. Jo, sa Poohl, och fortsatte tala om högerextrema grupper och SD. INGEN med avvikande åsikt intervjuades.
http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6364205

SR framstår som alltmer schizofrent när de ena stunden lyfter en fråga neutralt t.ex när Huitfeldt belyser problematiken kring de ensamkommande, eller nyhetsrapporteringen om asylanters sexuella trakasserier av unga kvinnor; för att i nästa stund tiga ihjäl det som inte passar agendan, dvs vilseleda genom att utelämna viktig information samt intervjua de som tycker "rätt" saker. Kanske rapporteringen är till 95% vinklad, men det håller ju inte när de övriga 5% vederlägger det som nyss har sagts.

Edit: Förut var det i stort sett tvärtyst om problemen med mångkulturen. Nu när obehagliga sanningar sipprar igenom blir medias krampaktiga fasthållande av den gamla diskursen ren komik. Hur länge till ska vänsterextremisten Poohl lyftas fram som expert och stå oemotsagd?

Csaba Perlenberg skriver:


Den insikten kan Csaba Perlenberg med fördel tillämpa på Stefan Lisinski i DN, som i dagens artikel hej vilt blandar olika begrepp och omväxlande talar om "asylsökande", "nyanlända", "migranter", "flyktingar" och "nyanlända som väntar på besked om uppehållstillstånd eller kommunplaceringar" i sin artikel om den påstått låga brottsligheten hos gruppen.

För att parafrasera Csaba Perlenberg:

Antingen vet Stefan Lisinski och DN inte skillnaden mellan asylsökande och nyanlända, eller så vill DN vilseleda och påverka den allmänna diskussionen. Att en tidning, som har en agenda att propagera för Sveriges världsunika invandringspolitik, inte kan skillnaden på asylsökande och nyanlända är både allvarligt och anmärkningsvärt - och föga troligt.

Något säger mig, att Csaba Perlenberg inte kommer att ta till samma brösttoner mot DN som mot SD. Vi lär knappast få se en artikel av Csaba Perlenberg med rubriken: "Så ljuger DN om invandringspolitiken", där DNs jonglerande med begreppen utsätts för en kritisk granskning.

Det är ett av svenska s.k. journalisters allra främsta verktyg, när de vilseleder väljarna, att de använder och frikostigt *blandar* OLIKA begrepp; begrepp, som därtill ofta är ofullständigt definierade och flytande - vilket Stefan Lisinskis artikel i dagens DN utgör ett instruktivt exempel på.

Samtidigt nagelfar svenska s.k. journalister noga hur invandringskritiker formulerar sig och sågar jäms med fotknölarna om invandringskritiker inte har millimeterprecision i sin begreppsapparat.

Dubbla måttstockar är nämligen ett annat framsträdande verktyg för svenska s.k. journalister.

Koncis uppspaltning av DN:s medvetna laborerande med benämningarna, som används som det behagar. Kommer det en moraliserande uppfordran tillråga på allt, så är det väl den om att - något parafraserat - "hålla flera flytande begrepp i huvudet samtidigt".


Här gäller det nog att "hålla flera frukter i korgen samtidigt".

Förvirring är väl oftast funktionsnedsättande för den drabbade och en belastning för närstående, jfr demens som de anhörigas sjukdom. Men förvirringsskapande kan också används av oblyga manipulatörer, som en härskarteknik. Den som utsätts för förvirringsskapande beteende dräneras lätt på energi. För mediekonsumenten (t ex den simple medborgaren...) så är förvirring som lämnar en mindre vetande än vad man var från början; det kan avskräcka många från vidare efterforskningar, frågor och några säkra slutledningar - vederbörande blir kort sagt förvirrad. En minoritet blir istället arg eller sporras att försöka ta reda på hur det egentligen ligger till, om de inte redan vet; det kan naturligtvis stjäla resurser från andra sysslor. Systematiskt tillämpat kan man säga att förvirringsskapande binder fiendens moraliska resurser, och moraliska resurser är bland de viktigaste för en stridande parts hela styrka, i alla fall enligt von Clausewitz och jag tycker det låter intuitivt riktigt, självklart. För en försvarslös stackare som allmänheten, som inte ens förstår att den är under attack ter sig förvirringsskapandet som ett cyniskt maktspel, eller gement, som att stjäla godis från barn - von oben och inte von Clausewitz.

Ett plausibelt antagande. Speciellt nu när Perlenberg har fått anställning hos svinen på Bonniers.
En mer kappvändande judasfigur blir svårt att hitta i det nutida Svenska medielandskapet.

Hade ni lyssnat på mig hade ni aldrig trott massa dumheter, och då hade ni heller inte kallat Perlenberg "kappvändare" idag. Varför gör ni er frivilligt mycket dummare än ni är, när ni bara kan läsa mina inlägg och få hela bilden? Perlenberg var en judisk makt-aktivist på GP, nu är han en judisk makt-aktivist på GT. Era förhoppningar och önsketankar har förflyttat sig, Perlenberg har stått stilla.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/us...cle22236209.ab

Det här är komik på hög nivå om man har i åtanke hur svensk media har fungerat under kriget om invandringen och mångkulturen.

Wolfgang Hansson gör sig lustig över att Trump ger en massa nonsenssvar och kommer undan med det. I Sverige med dess professionella journalistkår hade man tydligen aldrig kommit undan med något liknande.


Är det bättre att ha Fridolin som skolminister som skulle fixa skolan på hundra dagar men som endast lyckades spela in filmer där han formar hjärtan med händerna? Fridolin och Romson pressades ju oerhört hårt av den professionella journalistkåren under valrörelsen när flosklerna sprutade.

Den roligaste delen:


Här är en journalist som måste ha sovit sig igenom de senaste åren i Sverige. Han måste missat att inte en enda svenska journalist ens kommit på tanken att fråga en enda kritisk fråga när det gäller hur anstormningen av icke integrerbara lågutbildade invandrare ska lösas.

Hur ser svenska journalister på sig själva egentligen? Är han seriös när han påstår att en svensk politiker skulle utsättas för ett mediedrev om man inte kunde förklara hur någonting ska genomföras konkret och istället kommer med enbart floskler?

Stoppa huvudet i sanden och hoppas på det bästa är väl fortfarande den primära strategin för svenska politiker när det gäller invandringen? Menar Wolfgang att dessa politiker utsätts för mediedrev p.g.a bristen på konkreta svar hur det här ska lösas? Trollar han oss?

Kanske är det såhär svenska journalister reagerar när deras inkompetens blir stora nyheter runt om i världen. Istället för någon form av självrannsakan så börjar man peka finger och göra sig lustig över andra länders journalister? Journalister som uppenbarligen inte är perfekta men som ändå befinner sig på ett helt annan nivå kompetensmässigt än våra svenska clowner till journalister.

Lasse Granestrand gör ett modigt försök att ta upp debatten med Daniel Poohl i sitt inlägg i dagens DN, dit han nu är välkommen i spalterna.

Det är nog första gången som jag ser någon inom mainstream- området kritisera Expo och Poohl. Ska bli intressant att se hur detta slutar.

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturd...ron-leder-fel/

Fast det är ganska symptomatiskt för journalistfrälset att den första gången någon kritiserar Expo, är det när Expo yppat ett elakt ord om journalisterna själva. Faktum är ju att det finns journalister som, till viss del, säger samma sak idag som SD alltid har sagt. Varför skulle då inte dessa kritiseras som SD alltid har gjort? Jag tycker det är rent oanständigt av dessa journalister som aldrig yppat ett ord mot Expos fula hetsjakt på oliktänkande att helt plötsligt kritisera nu, när Expo kritiserar dem för samma sak de alltid kritiserat SD. För kritiken mot SD eller andra "främlingsfientliga högerextremister" har aldrig varit det minsta mer rimlig än kritiken mot fega journalistsvin som Granestrand.

Sakine Madon tycker också det är hemskt att Expo (som hon alltid imponerats av) kritiserar journalister:

https://twitter.com/Sakine/status/694950306728316928