Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Ifall någon undrat om det verkligen kan vara överordnat allt annat att piska tillbaka GP och SvD så kan Andrev Walden bekräfta att så är fallet:

"Håll ut, det här är viktigare än allt annat"

Artikeln är i grunden en enda stor halmgubbe. Vilka borgerliga ledarsidor förespråkar att man bryter isoleringen med SD och börjar samarbeta? I varje fall ingen på GP som är den stora måltavlan för den här kritiken. Det är väl bara PM Nilsson som har menat att man borde överväga samarbete i frågor där man tycker lika, vilket inte omfattar invandringspolitiken. Och vem har gett tummen upp till nationalism? Skulle möjligen vara om man läser Formgrens gästkrönika med väldigt kritiska glasögon.

Corren.se: Gästledare Är tiden förbi för tvångsfinanserad radio och tv?

http://www.corren.se/asikter/ledare/...n-8409890.aspx

Intressant stycke:


Artikeln syftar främst till den tekniska utvecklingen och konkurrensen. Men man kan mycket väl göra en poäng av att även konkurrensen om verklighetsbild är ett problem för gammal statsmedia. Dom erbjuder helt enkelt bara relevant journalistik i ämnen som saknar politisk sprängkraft. I andra ämnen där människor vill skapa sig en bättre bild är man idag tvungen att söka sig bort från public service.

Det är historierevisionism av hårresande mått att försöka stjäla tolkningsföreträdet från människor som själva genomlevde första världskriget: Dessa såg tvärtom nationalismen och de små folkens rätt till självbestämmande som krigets lärdom.

Det var de odemokratiska, militaristiska mångkulturernas imperier som drev fram kriget - inte folkens rättfärdiga krav på självbestämmande.

Med den logiken så var ju den svensk-norska unionsupplösningen 1905 något att beklaga. Två folk som fredligt gick skilda vägar i nationalismens förtecken.

Europas tragedi är inte dess nationer, utan de gränslösa ideologierna och imperierna. Samma lärdom dras nu också i Mellanöstern.

Det väcker onekligen funderingar om hur vanligt det är att islamisters texter friseras eller refuseras. Det om något är ju att ta tolkningsföreträdet från "rasifierade" skribenter med uppfattningar och värderingar som inte accepteras i åsiktskorridoren. Svt Opinion och Expressen gillar alltså bara mångfald om de själva får avgöra vad som kan ingå i den.

I en sunt debattklimat skulle förstås Mustafas apologetiska text om jihadisterna ha publicerats för att kunna granskas och ifrågasättas av meningsmotståndare. Svt Opinion och Expressen censurerar i stället Issa och Abdullahi för deras egen skull, som ett utslag av en samtida white man's burden.

Medarbetare på GP som hoppar av och skriver ett öppet brev på sin blogg. Attacken på migrantlägret i Göteborg verkar vara den utlösande faktorn till detta beslut!?
http://elinalmestad.se/2015/08/10/tack-och-hejda/

Mellan raderna tonar en bild fram av en tidning i djup kris och med låg klickbarhet. Efter tillsättandet av Alice Teodorescu som politisk redaktör formades en ny verklighetsbild. Detta i sin tur ledde till att annonsintäkterna tog fart och tidningen blev en snackis.

Elin Grelsson Almestad vill såklart få det till att GP sålt sin själ till djävulen.

Hur ska man kommentera detta. Grattis djävulen! Kanske något magstarkt. Hur som helst kan man bara gratulera GP's ledning till en rakryggad och kraftfull riktningsändring. Hoppas att de fortsätter i sanningens och objektivitetens tjänst.

"En sommarmorgon när det faktiskt inte regnar ett dugg väcker hönsen oss vid halvsjutiden med ett galet kacklande. Först tror jag att semestern är över och att ljudet kommer från Avpixlat, den främlingsfientliga hönsgården med det öppet rasistiska kacklet i kommentarerna, men när jag vaknar ordentligt förstår jag att det är Carmela, Mitty och Måsen."

http://www.expressen.se/kronikorer/l...enstaden-igen/

Lars Lindström kåserar.

GP kommenterar:

"Med anledning av diskussioner som idag förekommit rörande GP och vår journalistik på ledarsidan, efter ett blogginlägg från Elin Grelsson Almestad, vill jag framhäva några saker.

Göteborgs-Postens ledarsida avspeglar de senaste månadernas samhälls- och mediedebatt som generellt haft ett stort fokus på migrations- och integrationsfrågor. Vi är väl medvetna om att dessa frågor inte bör ta ett alltför stort fokus, samtidigt som ämnet röner ett väldigt stort intresse i den allmänna samhällsdebatten.Normaliserande av rasism är helt förkastligt att sammankoppla med GP:s ledarsida. Däremot har GP:s ledarsida lyft de svårigheter som finns kopplade till integrationsfrågan i Sverige."

http://blogg.gp.se/utgivarbloggen/20...m-integration/

Ibland tycker jag dina liknelser kan gå väl långt, men det här är bara för bra:


Men vad händer sen? Månget folk i historien har haft eller kommit till denna insikt, för att sedan sakta suddas ut till en spillra. Jag var idag och plockade hjortron. På vägen dit åkte vi på en illa lappad, asfalterad väg, där man för länge sen slutat måla mittlinjerna. Vägen går in i landet i en mindre älvdal, med jordbruksbebyggelse och lägdor på ömse sidor. Här har människor brukat jorden sedan minst tidig medeltid, förmodligen tidigare än så. I byarna finns ibland gatubelysning. Den sista ansträngningen i civilisationsbygget. Därefter dog ansträngningarna. Moderniteter kommer idag till byn endast genom nya myndighetspålagor. Ändrad sophämtning, nya avloppskrav. Lador och ekonomibyggnader förfaller. Ingen verksamhet som ger ekonomisk avkastning kommer bedrivas där, som kan finansiera underhållet. En del av lägdorna hålls öppna av traktens enda storjordbruk, ett fåtal av hästägare och resten slås av nostalgiska/estetiska skäl. I dikena växer numera skog och det som en gång var ett öppet landskap med betande djur, krymper och mörknar.

Vad är min poäng? Sekler av levande svensk jordbrukskultur, går sitt öde till mötes på ett futtigt halvsekel. Här har civilisationen kulminerat och det bär snabbt utför. Få människor förstår att det de ser idag, har väldigt lite att göra med igår. Och dessutom kan inte det som ses idag bestå - det är dömt till undergång. I många byar finns inte längre någon kontinuitet mellan människor och byggd. Släkter har kommit och gått. Befolkningen är utbytt. Vad säger att det jag betraktar i den norrländska älvdalen i mikro, inte är en sanning för landet i makro? Är det så, förstår jag inte hur "folklig insikt" kan göra någon skillnad, såvida den inte omsätts i praktisk handling. Därför duger det inte med det spel på vänsterns planhalva som pågår nu: Tramsdebatt om "integration", "jobben", o.s.v. - och det blir egentligen inte bättre av fastslåendet av svenska folkets existens. Det medför på sin höjd att svenska kommer att börja erbjudas som hemspråksundervisning!

Frågan är ju denna: Är Sverige det svenska folkets land? Vilket leder vidare till mer konkreta frågor som: Kommer Malmö att vara svenskt i folklig bemärkelse den dagen jag styr rullatorn över ättestupan? Kommer helgdagarna i kalendern vara desamma som idag, eller kompletterade med muslimska dito? Hur mycket kommer den svenska nationen ha krympt?

Tendentiös vänsterpajas är hon, Elin. Chefredaktören verkar klokt nog ta Elins upphetsning med ro.

http://blogg.gp.se/utgivarbloggen/20...m-integration/

ops andren där.

Ja, och ännu roligare blir det ju när deras små skyddslingar otacksamt biter dem i handen (som i ditt utmärkta exempel).

Dock tror jag inte alls att detta kan ses som ett utslag av en samtida white man's burden. Tvärtom, så har ju dessa islamister varit public service:s gullgrisar där man tidigare har backat alla deras galenskaper samt mörkat deras vidrigheter, för att med deras hjälp kunna bygga sitt islamofobi-narrativ.

Nu verkar dock inte bara vinden ha vänt utan även postmarxisterna på SVT verkar förnimma att det börjar blåsa upp till motvind (Jag är helt övertygad att gräv som bl a Per Gudmundsson, Johan Lundberg och du själv har bidragit med är en av flera avgörande orsaker till detta).

Missnöjda islamister skickar sina texter i sedvanlig ordning men nu sitter Terje och hans kompisar i ett delikat dilemma. De har ju tidigare stött dessa personer men detta är nu inte längre riskfritt. Om man publicerar de oredigerade texterna riskerar man inte bara att underminera deras tidigare positioner (t ex narrativet om islamofobi). Man riskerar nu ockå sin egna trovärdighet eftersom man själv tidigare backat dessa personer.

Som sin namne och tillika fotograferande kollega bestämmer sig SVT-Terje för att lösa detta dilemma med att "Terja" med islamistens text. Detta faller dock inte i god jord hos islamisten och istället så outar denne SVT-Terje på Facebook (som du så lysande lyckades hitta).

Som du själv säger så blir det riktigt intressant att fundera på hur mycket av islamisternas tidigare utspel har varit deras egna och i vilken utsträckning som Public Service spök-skrivit/redigerat deras material för att passa narrativet som man drivit.

SVT/SR (och annan postmarxistisk media) har ju som standardförfarande att i möjligaste mån framföra sin agenda genom ombud istället för att själva öppet göra detta. Så länge islamisterna kunde användas för att fylla islamofobi-narrativet med innehåll så spelade det ingen roll hur antisemtiska, sexistiska och anti-HBTQ de har varit.

Om man bara kunde oomtvistigt bevisa att svensk MSM har varit fullt medveten om hur antisemitiska, sexistiska och anti-HBTQ som deras ombuds-megafoner har varit samtidigt som att MSM avsiktligt mörkat/censurerat detta, så skulle en stor delstrid i islamofobi-slaget vara vunnen.

Kan bara hålla med. Debatten tycks vara alltför fokuserad på invandringsdebatt och Sverigedemokraterna. Så länge som ett invandringskritiskt debattklimat kan etableras så är allting löst, tycks det. Sveriges problem är djupare än så. Den slappa invandringspolitiken är snarare ett symptom på en betydligt djupare sjuka. Oviljan till självbevarelsedrift. Vilja till liv, pånyttfödelse och en dröm för framtiden tycks saknas. Sverige tog sig ur fattigdomen under 1900-talet, ut från årtusenden av fattigdom i ett jordbrukssamhälle men på vägen förlorade vi våra rötter, våra traditioner och våra lokala kulturer. Vart tar vi vägen nu? Vad är nästa stora framtidsvision?

För ett par dagar sedan hyllades kräftskivan som en svensk tradition i Göteborgs Posten. Som en symbol för folkhemmet.

Citat:

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2796649-kraftskivan-symbol-for-folkhemmet

Bra kan tyckas, en svensk tradition som uppmärksammas utan att samtidigt svartmålas, en förbättring kanske? Eller? Ett folk som behöver upplysas om vilka deras traditioner är via tidningar lever inte i en levande nationell kultur. De saknar ett historiskt medvetande. Ett folk som hyllar sin kultur eller bespottar den beroende av hur en samhällselit väljer att distribuera sina dekret, det är inte ett folk som lever, i kulturell bemärkelse.

Den svenska kulturen saknar vitalitet, lite normkritik och gap om rasism och svensken tycks villig att plocka undan flaggan, göra ramadan till helgdag och ta bort skolavslutningarna i kyrkan från schemat. Hur reagerar man då den dag då kraven förs fram med våld? Yazidier, kurder, judar eller romer. Oavsett om de bespottas av majoritetsbefolkningen där de lever, oavsett om de riskerar död och utplåning, så håller de fast vid sin tro, sitt kulturarv, sina traditioner och sitt folk. Eller är de kanske just pga. detta som man gör det?

Isåfall finns det hopp även för svenskarna. När situationen blir så pressad så akut, så farlig, då tar vi de våra i försvar. Våra barn, kvinnor och gamla. Våra söner och döttrar. Då kan vi enas kring gemensamma kulturella och nationella mål. Men fram tills att vi insett allvaret tycks förfallet få fortgå. Kanske kan vi en dag inse vart vi är påväg och börja göra något åt saken? Mer än att diskutera, bilda opinion och gå och rösta var fjärde år. Tyvärr kan det likt grodan i grytan, vara försent vid det laget. Svensken inser sitt misstag just som grytan når kokpunkten.

Samma djupa sjuka tycks inte existera i våra grannländer. I synnerhet Finland tycks medvetna. De hade sina stora försvarskrig under 1900-talet. Norge och Danmark kämpade efter förmåga. De tog åtminstone strid. Inte märkligt att de nu återigen tar strid mot hotet från islamismen, åtminstone betydligt bättre än Sverige, som tycks vara beredda att upprepa eftergiftspolitiken gentemot vår tids motsvarighet till nazism.

Sverige tycks sakna försvarsförmåga. Inte bara i praktisk bemärkelse men i mental bemärkelse. Ingen tycks villig att offra sig. Kanske blir detta våran stora strid, mentalt. På samma sätt som våra grannländer hade sin under 1900-talet. Då slank svenskarna undan och lyckades undvika strid. Det kommer inte gå denna gången, islamismen är global och otroligt mobil som rörelse. Alla västerländska länder kommer att konfronteras med den på allvar tids nog.

Sverige måste återfå sin självbevarelsedrift. Sitt egenvärde. Sin vilja till att älska och därav vilja att hata för att skydda det man älskar. Framförallt behöver man staka ut en möjlig väg framåt. Ut ur det nuvarande nationsförfallet och fram emot en framtid som kan bevara Sverige som nation och svenskarna som kulturell och etnisk gemenskap, även för kommande generationer. Det är den stora utmaningen. Mediakriget har förvisso en viktig roll men det finns en tendens att överskatta dess betydelse i den här tråden.

Göteborgsposten och andra tidningar som "svängt" har inte främst lyssnat till kollegor inom sin bransch och hoppat av lemmeltåget. Det tror jag inte. Jag tror att de hört djungeltrummorna, ett växande oljud från alltfler svenskar som är arga, förbannade och fyllda av agg gentemot en allt mer självgod och inkompetent överhet.

Så länge ljudet från djungeltrummorna växer så kommer debattklimatet att förändras. Men i det långa loppet kan detta "mediakrig" bli mer av en delstrid snarare än själva huvudstriden. Mellan de som kämpar till svenska nationens försvar och de som vill göra allt för att se den rivas ner.