JAS-39 Gripen

Utredningen kring haveriet visade att utlösningshandtaget till raketstolen var för styvt och satt för nära låret på piloten vilket ledde till att stolen ofrivilligt kunde utlösas vid höga G-krafter.

Na, snarare en konstruktionmiss.

Innan första haveriet hade man haft liknande fenomen i SUL men någon eller några av testpiloterna tyckte inte man skulle fästa någon vikt vid det eftersom det bara handlade om SUL.

De riktigt bra ff som jag har träffat har varit intresserade och villiga att lyssna för att själva göra en bedömning. Som jag förstått det var denne testpilot bara intresserad av att prata med andra testpiloter, inte ens ff från vapnet var någon han betraktade som en like efter att han blev provflygare.

Om jag har förstått det hela rätt har dock den attityden ändrats med åren.

Samma mjukvara har den knappast, men självsvängningar är ett problem i alla reglersystem med sluten loop.

Det kan ha rört sej om en medveten nedläggning av det aktuella Jas-planet i Stockholm. Det kan finnas två eventuella anledningar till detta:

1. Det var ett säljtrick. Saabs marknadsföringsavdelning etc föreslår att piloten kör kobra med krasch ute över vattnet inför publik för att planet ska bli omtalat och uppmärksammas globalt i media.

2. Piloter och teknikfolk som är inblandade i Jas-projektet är missnöjda med politikernas och festivalarrangörernas iver att visa upp en ej färdigutvecklad produkt på festivalen.

Det som talar mot medveten krasch är dels att piloter inte gärna skjuter ut sej med raketstol frivilligt pga risk för ryggskada mm vid utskjutning, och det är troligen svårt att veta exakt var planet kraschar även om manövern görs mitt ute över vattnet dvs risk för personskada och skada på annans egendom.

Naturligtvis är ovanstående bara alternativa teorier utan några som helst belägg. Annars kan det helt enkelt ha varit så att piloten överskattade planets manöverförmåga i låg fart. Föregångaren Viggen var ganska stabilt även vid mycket låg hastighet, Jas Gripen hade inte lika bra lågfartsegenskaper.

Jo. Just spektakulära krascher i urban storstadsmiljö brukar ju vara ett hejdundrande försäljningsknep för flygplan...

Och nä du har rätt, de flesta piloter (i det här specifika fallet 49 år) brukar undvika utskjutning.

Så, det mesta kanske talar emot just den här teorin?

Bland allt dumt idiotiskt skit jag läst på detta forum så ligger detta bra till för en förstaplats. Tycker du helt ärligt att det lät smart själv?

Det finns en scen från filmen Billy Madison med några ord till dig om du har en halv minut över: https://www.youtube.com/watch?v=DTc--4jz0GQ

Ny tråd om långholmshaveriet sammanfogat med Gripentråden, vi behöver inte nya trådar om gripen
//moderator

Gällande PIO-problemet vid Långholmen så var det ett mjukvarufel. Bufferten på inkommande data från piloten tidintegrerades inte. Varav bufferten blev full och kunde inte ta emot data och hamnade då i obalans med sensorerna. När det skrevs om och bufferten kunde integrera tiden och tömma bufferten på data som blev "gammal" försvann problemet.

Inte svårare än så.

Jag hade för mig att detta var en delförklaring till Rådeströms första krasch, inte den andra?

Men det är fritt från minne så naturligtvis kan jag komma ihåg fel.

Även det amerikanska F-22 som använder samma styrautomat och spak hade samma problem och drabbade också av några krascher. Det avhjälptes med samma programmeringsmodifikationer som Gripen fick.

Sju krascher är relativt lite med tanke på antalet flygtimmar och att det även gäller prototyperna. Några av krasherna är egentligen onödiga och beror på bristande rutin hos förarna och i ett fall hos teknikerna.

Jag läste att en eller två av de havererade används som övningsobjekt vid undervisning av flygtekniker. Den ena påstås vara reparerad men ej flygduglig, och den andra saknar vingar mm.

Faktum var om jag minns rätt att efter F-22 haverutredning så ombads LM att kontakta SAAB eftersom dom hade löst problemet.

Har också för mig att mjukvaran från början var från UK men dom konkade och SAAB tog över det hela men jag kan minnas fel.