Dahlsjö-fallet, Göteborg (1965-07-29)

Jag har nu läst hela boken. Från första till sista sidan. Förut hade jag bara läst vad som fanns att läsa på Kullenbergs blogg.

Tycker att författarinnan har lyckats mycket bra och hennes bok är definitivt väl värd att läsa.

Det märks att hon har tagit reda på mycket fakta gällande resp. fall och att hon är väl insatt i dessa.

Ett mycket stort antal illustrationer och då inte bara på personerna som försvann utan också från olika dokument. Även sådana som en gång i tiden hade tillhört dessa personer. Hon har också tagit med delar från tidningsartiklar som illustrerar de olika fallen.

http://29juli1965.blogspot.se/

Ungefär vad jag tyckt hela tiden. Alternativt att Dahlsjögänget var på väg norröver av oklara skäl och samtidigt var i färd med att skjutsa Hymme till konstskolan i Norra Bohuslän när de körde ned i ett vattendrag.

Radiodokumentären - som f ö refererar till skriverier på internetmedia dvs här - gav i princip inga nyheter förutom uppgifterna från en beskäftig sjöman som var i Singapore när det begav sig. Harbeck tror jag han hette men vi kan kalla honom Singapore Joe.

Alltså, Singapore Joe menar att han under loppet av tre timmar talade med Hymme på båten han arbetade 680929. Den unge svensken var vältalig och såg inte alls ut som någon "hamnsjåare". Han ville ta korttidsuppdrag på fartyget för att komma till Filippinerna men nekades för att han saknade sjömansbok och någon sorts fackanslutning eller skråkoppling. "Presenterade han sig?" undrade intervjuaren (började misströsta att denna högst relevanta fråga ens skulle ställas men det gjorde den). "Njaej...nej..." Det kunde inte S J alls minnas och det var ju så länge sedan osv. M a o fick vi inte veta vad den unge mannen hette. Men när S J senare såg bilder på den försvunne Hymme var han så säker på att det var just honom som han träffade. Han t o m hade den dåliga smaken att kontakta föräldrarna. Hur kunde han veta att det var Hymme han träffade 680929 då? Jo för det var ju inte många blonda unga män man träffade där borta i Asien på den tiden!

Hymme var väl inte blond: han var väl brunhårig?

Utöver detta var det ju märkvärdigt vad lite information man fick om Dahlsjögänget. Mest det vanliga schmaltzet från sörjande anhöriga. Litet intresserade av vad som kan ha hänt med tillhörande teorier borde de ju ha varit, inte bara ledsna? I fallet med killen Dahlsjö verkade omgivningen ha varit helt likgiltig. "Ingen hade hört nåt så man visste inte vad som hänt o därför pratade man inte om honom."

Är folk dumma på riktigt?

Sammanfattningsvis verkar Dahlsjögängets öden vara förborgade. Jag tror att hade bilder spridits på Johansson, Karlsson och Dahlsjö i lika stor omfattning som på Hymme hade massor med skumögda och/eller sensationslystna individer sett även dessa på alla tänkbara ställen t ex i Singapores hamn.

Om man funderar lite på HUR människor tror sig ha sett försvunna personer, så finns det stora skillnader.
Alla anmälningar från personer som TROTT sig ha sett Hymme i Sverige kom i stort sett dagen efter att en bild och efterlysning varit publicerad i en tidning. Alla de efterspaningarna var resultatlösa.

De TVÅ anmälningar som finns om Hymme från Singapore och Australien har gjorts i EFTERHAND, alltså när de kommit hem, sett en bild i en tidning och känt igen Hymme. Då har kontakt tagits med föräldrar och polis. Den ena vittnesmålet är gjort av Harbeck, den andra av en kvinna som var ombord på ett fartyg och säger sig ha sett Hymme i Adelaide.

Det här är avgörande skillnader hur du hanterar ett minne. Att känna igen någon ett halvår efter att man sett personen, då finns det ett minne.
Man ska också ha klart för sig att när man träffade landsmän på 1960-talet, så pratade man lite. Det var mycket besättning ombord och det var inte svårt att få hyra och ibland bara åkte man med till nästa hamn om skepparen var på det humöret.

Så, jag vet naturligtvis inte sanningen, men jag tror man ska ha respekt för att vad som helst kan ha hänt Hymme, inklusive att han gick till sjöss. Däremot tror jag personligen inte på att det finns något som helst samband mellan Hymmes försvinnande och Dahlsjö-fallet.

Det tror inte jag heller.

Det enda som kopplade samman dessa fyra personer var datumet den 29/7 1965. Detta var inte ett datum som s. a. s. var hugget i sten.

Hade skyddspolisen från början insett att detta var ett massförsvinnande tror jag de hade agerat på ett annat sätt. Dessutom kom alla resurser att läggas på Grodmansrånet.

Fotona på både Janne Dahlsjö och Gay Karlsson var redan 1965 gamla.

De foton som finns gällande Dahlsjö var båda tagna 1960. Det ena då han daktades hos polisen och det andra för sin sjömansbok. Han var då bara 16 år fyllda.

Det fotot som användes när det gällde Gay Karlsson var konfirmationsfotot från 1957. Det andra fotot på honom, då han gjorde värnplikten med båtmössa på huvudet, användes i Lembergs artikel 1966. Detta foto kom dock inte att användas mera mig veterligen förrän under 2010-talet.

Fotot på Kjell-Åke var däremot ett bra sådant som visade honom hur han såg ut vid försvinnandet. Detta lär ha tagits någon gång under våren-sommaren 1965.

Jag tror inte på uppgifterna från utlandet, om inte av andra skäl så för att de endast dök upp två vittnen. En pratglad svensk som söker kontakt med andra svenskar på svenska bör ha sammanlagt genererat betydligt fler vittnesmål genom åren än ett fruntimmer och en sjöman. Dessutom presenterade han sig aldrig som Hymme. Däremot tror jag nog att de träffade var sin svensk - som liknade Hymme till utseendet. Sådant förekommer ju...

Man kan vända på detta och tänka tvärtom.

Det kan mycket väl ha varit Hymme som de träffade. Troligen lär vi aldrig få veta sanningen...

Men, OM det var Hymme, varför skulle han självmant presentera sig? Han visste att han var efterlyst, han ville inte tillbaka till Sverige - såvitt vi vet - och det var lätt att få jobb till sjöss som gav kontanta pengar vid avmönstring. Däremot ville han säkert ha kontakt med svenskar, få några svenska tidningar, prata lite och kanske få svensk mat ombord.
Själv tycker jag det är anmärkningsvärt att det finns två så samstämmiga vittnesmål med några års mellanrum. Sen vet vi inte hur hans utseende förändrades - om det var Hymme - eller om han kanske dog.

Det är ganska många människor som försvinner självmant av olika orsaker.

Enligt Börje Heed, hittade den i detta delforum så omtalade polismannen Paul Haglind hela tre vittnen som trodde sig ha sett Hymme i Australien.

https://books.google.se/books?id=ilKlAwAAQBAJ&pg=PT136&lpg=PT136&dq=b%C3%B 6rje+heed+haglind+hymme&source=bl&ots=YbMRqKwZuJ&s ig=ItqxV9yGoU4Vnx5D4q4UrXZb5AQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahU KEwifzqi9mPzJAhXBjCwKHYHnAPEQ6AEIHjAA#v=onepage&q= b%C3%B6rje%20heed%20haglind%20hymme&f=false

Tack för den här mycket intressanta länken.

Var verkligen mycket intressant att få ta del av. Den boken skulle jag vilja köpa. När jag kollade som snabbast så verkade den också att finnas som häftad.

Undrar vilka de andra två vittnena var, förutom detta i Adeleide, som PH fick fatt på?

Om du inte hittar någon begagnad bok, kan du ju alltid pröva E-boken. Och den finns ju annars på bibliotek.
Men var det verkligen Haglind som ledde utredningen om Hymme?

Hoppahoppahopp! Citatet lyder: "Paul Haglind tar fram vittnesmål från tre personer i Australien som svarat på efterlysningen och bestämt påstått att de nästan samtidigt sett den unge svensken på tre olika platser på den jättelika kontinenten."

Detta är ju inget annat än ett skolexempel på hur tokigt det blir vid efterlysningar! Den efterlyste har setts av åtskilliga individer men på vitt skilda ställen. Alltså blir det den vanliga uteslutningsmetoden som får gälla eftersom man omöjligt kan vara på två olika platser samtidigt: vilka vittnen är trovärdigare än de andra? Här verkar inget vittne särskilt hoppingivande.

I sammanhanget har ju Hymme till råga på allt setts av förhållandevis få dvs två till fyra personer och detta under loppet av flera år.

Man får ju vända på steken och fråga sig hur fan han lyckats ta sig osedd till andra sidan jordklotet och vad han hade där att göra utan pengar och bagage? Bara för han var litet äventyrslysten och inte kom överens med pappsen alla gånger.

Nej, jag tror ingen sett Hymme efter 650729 av den enkla anledningen att han inte överlevde dagen.

Han hade dessutom setts lifta till Jämtland, sitta på en spårvagn i Göteborg med ritningar under armen, och lite annat.
Jo, men allt ska med till protokollet.

Det som gör att inte heller jag tror på sjömansteorin, är att Hymme varit omvittnat tafatt etc, knappast någon äventyrare. Och han som aldrig tidigare försörjt sig själv skulle förlora sitt bekväma överklassliv. Dessutom hade han ju stämt möte med en tjej.

Han bör ha råkat ut för någonting dramatiskt i Göteborg och förolyckats.