Citat:
Ursprungligen postat av
Menved
Man vet inte om alla dessa nya röster som ploppar upp nu är opportunister eller om de verkligen är genuint oroliga och skuldmedvetna. Boström känns som han har ett uppdämnt behov av att skriva av sig det han aldrig fick skriva för Wolodarski.
Strängt taget så spelar det inte så stor roll längre vad som skrivs. De här ledarskribenterna hade kunnat göra skillnad för några år sedan när Reinfeldt höll på med sitt förstörelsearbete, men nu när folket redan har bestämt sig eller håller på att bestämma sig så kan det kvitta.
Det enda som jag ser som riktigt effektivt är det som PM Nilsson och några till håller på med nämligen att försöka underminera DÖ. Det kan leda till en regering som vilar på SD-stöd redan den här mandatperioden.
Angående det fetstilta är det mediala långsamma uppvaknandet helt i samklang med den klassiska propagandamodellen i en marknadsekonomisk demokrati. Detta beskrevs väl av Herman och Chomsky i den epokgörande Manufacturing Consent
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Manufacturing_Consent.
Chomsky är ju en välkänd amerikansk vänsterdebattör som ville förklara hur en propagandaapparat uppstår och fungerar i ett land med förmodat fri press och opinionsbildning. Boken tog sikte på USA. Författarna gav exempel på flera mekanismer
Citat:
Size, Ownership, and Profit Orientation: The dominant mass-media outlets are large firms which are run for profit. Therefore they must cater to the financial interest of their owners - often corporations or particular controlling investors. The size of the firms is a necessary consequence of the capital requirements for the technology to reach a mass audience.
The Advertising License to Do Business: Since the majority of the revenue of major media outlets derives from advertising (not from sales or subscriptions), advertisers have acquired a "de facto licensing authority". Media outlets are not commercially viable without the support of advertisers. News media must therefore cater to the political prejudices and economic desires of their advertisers. This has weakened the working class press, for example, and also helps explain the attrition in the number of newspapers.
Sourcing Mass Media News: Herman and Chomsky argue that “the large bureaucracies of the powerful subsidize the mass media, and gain special access [to the news], by their contribution to reducing the media’s costs of acquiring [...] and producing, news. The large entities that provide this subsidy become 'routine' news sources and have privileged access to the gates. Non-routine sources must struggle for access, and may be ignored by the arbitrary decision of the gatekeepers.”
Flak and the Enforcers: "Flak" refers to negative responses to a media statement or program (e.g. letters, complaints, lawsuits, or legislative actions). Flak can be expensive to the media, either due to loss of advertising revenue, or due to the costs of legal defense or defense of the media outlet's public image. Flak can be organized by powerful, private influence groups (e.g. think tanks). The prospect of eliciting flak can be a deterrent to the reporting of certain kinds of facts or opinions.
Anti-Communism: This was included as a filter in the original 1988 edition of the book, but Chomsky argues that since the end of the Cold War (1945–91), anticommunism was replaced by the "War on Terror", as the major social control mechanism.
Man behöver bara ändra den sista punkten från anti-communism till multiculturalism så stämmer det väl in på Sverige.
Det finns massor av andra exempel från boken, t ex "worthy and unworthy victims": en polsk präst (Sverige: en utlänning) som mördas av en kommunistisk stat (Sverige: en svensk) är mycket viktigare att skriva om än massvis av präster i Guatemala (Sverige: etniska svenskar/svenskor) som mördas av en amerikansk klientregim (Sverige: utlänningar).
Och här kommer också det med den nymornade borgerliga milda kritiken mot massinvandring in.
Amerikanska media brukar skryta med att de minsann fick den amerikanska staten att dra sig ur det misslyckade Vietnamkriget. Vietnamkriget med sin eskalering är på många sätt lik det svenska sinnessjuka mångkulturprojektet. Herman och Chomsky visar dock hur media följde befolkningens åsikt i stort och aktivt stödde kriget ända till dess att majoriteten av befolkningen var kraftigt emot kriget (vilket var rätt sent, om jag minns rätt, 1968 eller -69; står i boken). Först när befolkningen högljutt började motsätta sig kriget började det komma kritiska artiklar i media. I Sverige finns det dock en ytterligare bromsande faktor vilket är att majoriteten av journalisterna röstar på det enda parti som har väljare som vill öka invandringen.