Väl att givaren får tillbaka sin dyrbara gåva. Och att man inte nu bråkar från TV-huset.
"Jag kan ju ta hit något annat som är värt mycket", säger herr Persson så där lite lagom
nonchalant. Ja, gör så, professorn, ta dit nån miljonmatta eller så.
Och så fick GW leva upp ordentligt också när statsministermordet åter en gång skulle
avhandlas i studion.
"Jag är vansinnigt intresserad av det här mordet", kan han
upplysa tittarna om och det är nog ingen som finner anledning att betvivla den saken.
Synd bara att människan är så förskräckligt fel ute i sina slutsatser om ärendet ifråga.
Det är däremot inte den gamle supar- och jägarkompisen Guillous svägerska som
råkar vara fallets förundersökningsledare allt sedan 1997. Hon har helt rätt för sig.
Misstänker starkt att många av de gamla grävarna i mordet egentligen inte vill ha
någon slutlig lösning till stånd. De vill helt enkelt få fortsätta spekulera i all evighet,
det har blivit en slags mening med livet att böka runt i det här infekterade fallet.
Levereras det då svaret på deras mordgåta en gång för alla - ja, vad fan ska de sen
syssla med? Det måste inträda en vansinnig tomhet i deras liv om så blir fallet.
Nu är gåtan löst redan 1988 men inför det faktumet är de allesammans fullständigt
blockerade. Det får inte vara så, det kan inte vara så. Därmed basta. Alla andra utom
just den ende lagförde och en gång dömde i målet kan vara den skyldige.
Herr Persson vill nog också få fortsätta ostörd av faktiska förhållanden att hålla på och
spåna runt det här caset och möjligen resulterar det i ytterligare en konspiratorisk
romanskapelse med andra bovar än vad de tidigare böckerna i ämnet burit fram till
de trogna Perssonläsarna.