Kärnkraft (argument för och emot en satsning på kärnkraft)

Problem
vid undertecknandet av 1809 års regeringsform den 6 juni.
Inför undertecknandet av regeringsformen inträffade något märkligt. Bondeståndet förbjöd sin talman att underteckna dokumentet med hänvisning till att den för bondeståndet viktiga § 114 inte fått en utformning som de kunde godkänna.
I det utskott – konstitutionsutskottet-KU – som tillsattes för att formulera texten till regeringsformen hade bönderna i den anda som Adlersparre förespeglat krävt att all jord skulle lika beskattas, liksom också utgifter och skatter för försvaret.
Bondeståndet ansåg sig inte kunna lita på framtida löften om borttagandet av de gamla ståndsprivilegierna. Att få bort dessa var ett av huvudsyftena för dem som engagerat sig i revolutionen. (dvs. den mer folkligt förankrade och ledd av bl.a. Georg Adlersparre, ej den högadligt färgade revolutionen ledd av Adlercreutz, som nämast kan ses som en kontrarevolution. Det är förvånande att det inte blev ett inbördes krig på samma sätt som det ute i världen i våra dagar uppkommer rivaliserande grupper som slåss om makten.) I klartext innebar dessa privilegier att någon eller några beviljats ekonomiska fördelar.
De stora skatteinkomsterna för staten kom på den tiden från de som ägde mark. De stora jordägarna var adeln och bönderna. Böndernas jord beskattades emellertid hårdare per arealenhet än adelns och kyrkans jord.
Det skulle dröja tre veckor innan bondeståndets godkännande sattes på pränt – dessutom under synnerligen uppseendeväckande former! Detta betydde faktiskt att grundlagen inte blev antagen förrän den 27 juni (i midsommarveckan!), ett faktum som bekräftats av väl insatta forskare under 200 år men som av någon anledning inte framhållits i allmänna historieböcker. (Om så skett hade kanske beslutande personer/myndigheter hellre valt att förlägga nationaldagen till Midsommarveckan som sedan länge varit en nationell högtid. Det var ju då det hände!)