Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Tack för länken.
Det finns väldigt många rapporter från undersökningar med proxydata från skandinavien och Grönland som visar på att det var betydligt varmare än idag under tusentals år under den första delaen av vår interglacialperiod. Om nu golfströmmen samtidigt måste ha varit svagare, borde det inte innebära att resten av världen värmdes upp ännu mer?

Tror du att det går att uppnå fullständig kunskap om den nuvarande klimatförändringen genom att studera historien?

Självklart inte.
Men om man befarar något så finns det anledning att studera vad som hände när klimatet var varmare än idag.
Det är väl exempelvis det man gjort när man kommit till slutsatsen att det inte finns någon risk för att metanklatratet skall förgasas och mängder av metan avges till atmosfären.
Och när det gäller golfströmmen så måste man fråga sig vad som hände under de årtusenden då klimatet var betydligt varmare än idag och avsmältningen av Grönlands isar skedde i snabbare takt än nu.
Skedde det en avsvalning jämfört med andra delar av världen?

Vi kan som sagt, och som du själv vet, inte hitta alla svar i historien, vi måste studera den nuvarande klimatförändringen. Så vitt det finns kunskap är jämförelser förstås bra, men spekulationer är nog tämligen meningslösa.

God Jul önskar jag dig och alla som följer tråden!

För att bedömma sannolikheter krävs upprepade empiriska data. Om bedömmningen gäller något som förändras med tiden (ekosystem) så måste också dessa data gälla över tid. Därför blir historiska data, och frånvaron av sådana, helt centrala i denna fråga.

Till exempel har vi har idag empiriska data som visar att Jesus inte föddes den 24/12. Om man nu varit lite noggrannare med empirin... Tänk vilken skillnad, då hade man kanske varit på jobbet idag

God Jul.

Visst måste vi förstå vad som händer.
Men vi kan inte förstå nuvarande utveckling utan att förstå vilka faktorer som driver klimatet och hur mycket.
Oloka faktorer riskerar att få fel proportioner i klimatmodelleringar om vi inte studerar det historiska klimatet.
Det blir rena spekulationer om inte klimatmodelleringsprogram kan köras mot historiska data.
Hur ska man annars kunna verifiera programmen om man nu inte bara vill vänta och se?

Jag vet att du underkänner de senaste decenniernas mycket intensiva och globalt omfattande klimatforskning, men faktum är ju att man har gjort enorma framsteg genom att fokusera på det som händer sedan 1880, varifrån det finns mängder av mätdata.
Man studerar också historiska data och gör jämförelser.

Till skillnad från dig, känner jag tillit till och respekt för den seriösa forskningen och känner inget behov av att spekulera.

Rekordåret 2014
Om man googlar på
2014 hottest ever
så får man 80 900 000 träffar.

Här är några uppgifter:
– Temperaturen vid havsytan är 0,45°C över 1961-90 medel.
– Över land var motsvarande siffra 0,86°C.
Läs mer:
2014 to Be Hottest Year Ever Measured

"The WMO report found the global average air temperature over land
and sea surface for January to October was about 0.57C above the
average of 14C for the 1961-1990 reference period, and 0.09C above
the average for the past 10 years (2004-2013)."
Läs mer:
2014 set to be world's hottest year ever

Från BBC:
World on course for warmest year

Några fler länkar:
NOAA: Global Analysis - November 2014
2014 On Track for Warmest Ever?
NOAA: Globe sets 5th hottest-month record of 2014 (phys.prg)
USA Today: 2014 is on target to beat 2010 and 1998, the previous warmest years since records began in 1880.
Japan september averages 1890-2014

Ökar nederbörden när temperaturen ökar?
Mer vatten dunstar över haven när temperaturen ökar.
Atmosfären kan samtidigt innehålla mer vatten utan
att det blir moln och nederbörd när luften är varmare.
Eftersom, på sikt, det som går upp kommer ner så
borde nederbördsmängden öka. Varför talar man då
om ökad torka? Kommer nederbörden på andra platser
eller gör den högre temperaturen att marken blir torr,
trots ökad mängd nederbörd? Någon som vet?

mvh/Bo

Spekulerar gör man när beskriver vad som kommer att hända i ett kaotiskt system där det även finns många mycket osäkra parametrar.

Generellt sett blir jorden grönare vid varmare klimat.
Men det finns naturligtvis lokala undantag där det blir torrare.
Under istiderna blir klimatet mycket torrare.
Afrika var exempelvis till stora delar en öken under den kallaste perioden av vår senaste istid. Under den varmaste delen av Holocen och under de tidigare interglacialperioderna var i stället öknarna ersatta av savann. Detta kom att prägla människans utveckling.

Jag undrar om den variation av koldioxidhalt man ser som släpar efter temperaturändringarna inte bara beror på termisk avgasning utan kanske också beror på en variation av total biomassa.
Istider innebär ju mindre liv beroende på att is och öknar breder ut sig.

Varför man skriver så mycket om ökad torka beror naturligtvis på den fokusering som finns på negativa följder av temperaturökning. Det blir torrare i vissa delar av världen men generellt sett blir det naturligtvis fuktigare.
At man får en bild av att det i stället skulle bli torrare visar på att massmedia sammantaget ger en felaktig bild av världen, genom att bara rapportera om negativa saker. Inte skriver massmedia artiklar om att på denna plats kommer klimatet att bli bättre med mindre torka och därmed bättre förutsättningar för jordbruk? I stället letar man upp platser där vi kan befara att det i stället blir torrare.
Det är lite samma sak med forskningen, det är lättare att få pengar till forskning om man vill forska kring potentiella problem. Det gör att problem belyses mer än fördelar med ett varmare klimat.

Vår historia visar snarare på att problem uppstod när världen blev kallare och att människan generellt fick det bättre vid varmare klimat. Människor över stora delar av världen gynnades av den romerska och den medeltida värmeperioden. Kulturerna blomstrade upp och gick i stället tillbaka när det blev kallare.
Ingen slump att man kallar perioden mellan de två värmeperioderna för "the dark age cold period".

Om världen generellt skulle bli torrare vid ett varmare klimat får vi en minskad växthuseffekt som kraftfullt motverkar temperaturökningar, vilket strider mot hypoteserna om att klimatkänsligheten överstiger 1.

H2O är den viktigaste växthusgasen, men...
Högre luftfuktighet ökar växthuseffekten.
Högre temperatur innebär att luften tål mer vatten utan kondens/dimma/moln.
Mer moln innebär mindre instrålning.

Jag har tolkat detta tillsammans som att påverkan inte är självklar:
1. Den ökade mängden vattenånga i atmosfären när temperaturen ökar, ökar växthuseffekten.
2. Den ökade temperaturen gör att luften "tål" mer vatten utan kondens.
3. En ökad mängd moln innebär minskad instrålning.

Någon som vet en, eller hellre flera, bra källa/källor på vad
nettoeffekten blir?
Min gissning är att 1 & 2 har betydligt större påverkan på
klimatet än 3. Någon som vet?

mvh/Bo