Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Jag har bara hört och läst att vissa områden kommer att bli torrare och andra blir blötare och att växlingarna blir snabbare. Detta har ju också redan börjat. Jag antar att nettoeffekten är/blir att vattnets kretslopp blir snabbare.

Såg du mitt förra inlägg om lastbilsindustrins "miljöinsatser"? Jag hoppas vi får höra mer om detta, EU har tydligen jobbat i tysthet med frågan.

Nej, det är just det, det är ingen som vet.
När det gäller punkt 2, så måste man förstå att det handlar om ett kretslopp och det blir alltid en temperatursänkning i atmosfären som bestäms av höjden. Hur snabbt kondens bildas beror enbart på det relativa fuktinnehållet, inte det absoluta fuktinnehållet Varmare luft kan ha samma relativa fuktighet som kallare och därmed kondensera vatten vid samma temperaturfall. Mer vatten i atmosfären kommer alltid att ge mer moln.
Just hur molnbildningen påverkas är den stora osäkerheten i klimatmodelleringen.
Precis som du skriver är mer molns inverkan både att växthuseffekten ökar och att mer värme reflekteras bort. Molnens höjd påverkar molnens växthuseffekt, och där finns en stor osäkerhet.

Har du någon statistik att luta dig emot? Att vissa områden blir torrare och vissa blötare är väl inget konstigt, det är det som händer vid klimatförändringar och klimatet ligger aldrig still. Talet om att det är mer extremväder har inte stötts av den statistik jag sett.

Informationen om kartellen var väldigt knapphändig.
Man måste förstå att industrin alltid kommer att motarbeta ekonomiska pålagor som försämrar konkurrenskraften.
De flesta miljöingenjörer idag arbetar för industrin och har många gånger uppgifter att försöka dämpa
de krav som ställs. Jag har en släkting som jobbar som miljöansvarig i ett företag som tillverkar produkter där dagens miljökrav kräver att de i princip bygger en helt ny fabrik. Alla vet att om det kommer att ske, så kommer fabriken inte att hamna i Sverige. Därför är min släktings största uppgift att ta fram underlag för dispens från miljölagstiftningen. Hitintills har det alltid gått igenom.
Men det är psykiskt påfrestande eftersom hundratals jobb på orten hänger på detta. Om industrin flyttar, så flyttar den till länder med lägre arbetskostnader och mildare miljökrav. Det innebär att vi förlorar jobb och miljön globalt vinner inget.

Ja, jag såg ditt inlägg och jag såg också några olika
nyhetsrapporteringar om detta.
Att Volvo och Scania skulle ansluta sig till en kartell
som också innefattar flera andra (DAF, Daimler, Iveo
och MAN) lastbilstillverkare och som existerat 1997-2011
med syftet att motarbeta införandet av utsläppsreducerande
teknik, är nästan svårt att ta till sig.
Det är min förhoppning att brott av det här slaget leder
till påföljder som gör det tydligt att den här typen av
grova miljöbrott inte lönar sig.
Vi får väl avvakta och se:
1. Vad som faktiskt har hänt. Man talar i nyheterna om "misstanke".
2. Vilka lagrum och åtgärder som EU och respektive nationer kan
åberopa och vidta så att vi slipper se att kapitalstarka och mäktiga
organisationer förhindrar att demokratiskt fattade beslut genomförs,
därför att dessa organisationer tror sig gynnas genom sådana
åtgärder. Finns det despoter inom näringslivet som anser sig ha
rätt att sätta sig över de demokratiska spelreglerna?

När man ser och funderar över detta så undrar man om detta är
en engångsföreteelse, eller om det finns fler liknande exempel…

Bara några tankar…

mvh/Bo

Har någon räknat på hur långt vi är från solen, på årsbasis alltså? Eller cirklar vi i jymden i en perfekt bana med en perfekt lutning/tilt? Varför tror jag att vårt omlopp i universum har större påverkan än koldioxidutsläppet som till sist och syvende handlar miljondels beståndsdelar

Du har helt rätt i att även om dessa samband är viktiga
för att vi ska förstå klimat och klimatkänslighet så är
de ändå tillräckligt komplexa för att det ska vara svårt
att göra exakta beräkningar.
Du skriver:
"Mer vatten i atmosfären kommer alltid att ge mer moln."
Nej, daggpunkten är en temperatur som bestäms av bl.a.
vattenmängd och lufttryck.
Vid 15°C (som ungefär är jordens medeltemperatur), kan
luft innehålla ca 1,4% vatten. Vid 20°C kan luft innehålla
ca 1,8% vatten. Det innebär att vattenmängden kan öka
med 28% utan att man når daggpunkten om temperaturen
ökar från 15°C till 20°C.
Det är minst tre saker vi måste veta för att kunna räkna
på detta:
1. Hur mycket mer vatten dunstar från haven om jordens medeltemperatur
ökar med t.ex. 1°C?
2. Ökar mängden förångat vatten med mer eller mindre än ca 5,6%/°C?
3. Om temperaturen på jordytan ökar med 1°C, hur mycket ökar temperaturen
högre upp, där moln bildas, finns och ibland orsakar nederbörd?

Varför är daggpunkten viktig?
H2O är en viktig växthusgas.
Helt torr luft - Ingen växthuseffekt orsakad av H2O.
Nära daggpunkten - Stor växthuseffekt.
Över daggpunkten - Större växthuseffekt, men också större del av den inkommande
strålningen som inte når jorden.

Det finns en uppenbar risk att en ökning av CO2-halten ökar
H2O-halten i atmosfären så att växthuseffekten förstärks
betydligt mer än vad den skulle göra om bara CO2-halten
ökar.

Läs mer om daggpunkt:
http://en.wikipedia.org/wiki/Dew_point

mvh/Bo

Milanković
Hur jordbanan påverkar klimatet på jorden är ganska
väl känt tack vare Milanković som roade sig med att
sammanställa hur några parametrar,
– Jordaxelns lutning
– Jordbanans excentricitet
– Periapsislongituden
– Precessionsindex
påverkar klimatet på jorden, då han var krigsfånge under
WW1. Det finns dock oklarheter. Den största oklarheten
brukar kallas 100 000-årsproblemet. Excentriciteten ser ut
att ha en större inverkan på klimatet än den borde ha. För-
klaringen tros vara att förstärkningseffekter, såsom H2O,
CO2 och reflektioner från stora istäcken gör att klimat-
förändringen blir större än om dessa förstärkningseffekter
inte fanns.

CO2
Hur CO2 påverkar klimatet vet vi mycket om. Om det inte
fanns H2O och CO2 i atmosfären och ingen växthuseffekt
så vore det i medeltal ca 33°C kallare på jorden. Med en
CO2-halt på mellan 190 ppm och 280 ppm varierar jordens
medeltemperatur mellan ca +7°C och +15°C. Detta är inte
ett linjärt samband och det finns flera sekundäreffekter som
gör exakta beräknngar svåra, men att det utan växthuseffekt
vore 33°C kallare på jorden kan vi nog betrakta som ett
faktum.
Läs mer:
Tufts: Heating by the greenhouse effect

Att påstå att CO2-halten i atmosfären saknar betydelse därför
att den mäts i ppm är ungefär som att säga att cyanid är
ofarligt därför att man ofta mäter mängden i milligram.
1,5mg/kg kroppsvikt eller ca 120 mg för en vuxen person
kan vara en dödlig dos.

mvh/Bo

Rättelse

Jag skrev:


Jag skrev:
"Nära daggpunkten - Stor växthuseffekt.
Över daggpunkten - Större växthuseffekt, men också större del av den inkommande
strålningen som inte når jorden."

Det ska vara:
"Nära, men över daggpunkten - Stor växthuseffekt.
Under daggpunkten - Större växthuseffekt, men också större del av den inkommande
strålningen som inte når jorden (p.g.a. dimma och moln)."

mvh/Bo

Jag tänker så här.
Varm fuktig luft förs uppåt av konvektionsströmmar. När lufttrycket sjunker sänks temperaturen och vattenångan kondenserar vid en viss höjd där temperaturen nått kondenseringspunkten. Ju högre luftströmmarna når, ju mer vatten kommer att kondenseras. Konvektionsströmmarna fortsätter betydligt högre upp och kommer att på vägen ha kondenserat sitt mesta vatten.
Fuktigare luft kommer därmed alltid att ge mer moln, det är ju det kretsloppet kräver. Det som går upp i atmosfären måste förr eller senare falla ned, genom molnbildning då vattenångan kondenserar och därefter regn. Det är de vertikala luftströmmarna som gör att vi får moln och regn och ett kretslopp.
Hade de inte funnits så hade vi nog haft en stabil nivå av fukt i atmosfären och väldigt lite utbyte av vatten mellan hav, sjöar och atmosfär.
Varmare luft bär mer vattenånga och absorberar därmed mer vatten. Självklart måste det finnas vatten att absorbera, det finns ju områden där vatten saknas. Därför kan man bara säga att varmare klimat bör ge ett fuktigare klimat genomsnittligt över hela jorden, men lokalt behöver det naturligtvis inte vara så.

"Fuktigare luft kommer därmed alltid att ge mer moln…"
Ja, om du talar om relativ fuktighet. När man säger fuktighet och inte
anger specifikt brukar det ju vara den relativa fuktigheten man avser.
Men, om avdunstningen ökar (mera vatten upp) så måste det ju också
komma mer vatten ner. Dock, om samtidigt temperaturen ökar så är
det ju inte säkert att relativa fuktigheten ökar eftersom varmare
luft "tål" mer vatten utan att "mättas", dvs. nå daggpunkten.
Eftersom huvuddelen av det som kommer ner kommer som
nederbörd så borde det ändå vara som du skriver att molnmängden
ökar – såvida inte molnens vatteninnehåll ökar...

Jag har försökt att få fram hur mycket mer vatten, procentuellt, som
förångas om havens temperatur stiger en grad, men det är inte så
enkelt eftersom ångtryck, luftrörelser, m.m. också påverkar.
Hittade just en artikel som kanske kan bringa lite klarhet över detta:
Katsaros, NOAA: Evaporation and Humidity
Ska försöka läsa och se om jag förstår…

mvh/Bo

Hur mycket mer moln och nederbörd blir det när det blir varmare?
Mycket av den nederbörd som vi får i Skandinavien kommer från
moln som bildats över Sargassohavet. Storbrittanien får ju sin
beskärda del av nederbörd och dimma. Normännen får vädigt mycket
eftersom sannolikheten för nederbörd är stor när molnen pressas
upp och kyls ner på högre höjd. Vi får ju också tillräckligt, både
till växter och vattenkraft. Om det blev varmare över Sverige, lokalt,
så skulle vi få mindre nederbörd.
Fick lite av en bekräftelse på att det här med hur förångning och
molnbildning påverkas när temperaturen stiger inte är så enkelt.

HEXOS
Den kunskap som finns baseras på:
– Mätningar på fältet
– Simulering i vindtunnel
– Studier med hjälp av t.ex. flödesmodeller, gränsskiktsmodeller
– Klimatologiska modeller för atmosfär och hav
Läs mer (lång referenslista!):
Two Major Experiments in the Humidity Exchange over the Sea (HEXOS) Program

mvh/Bo

Jag spekulerar bara.
Jag förutsätter att den relativa fuktigheten inte förändras, då blir fukttransporten större vid högre temperatur.
Nu tycker jag väl inte att någon grads skillnad skulle göra en påtaglig förändring av nederbörden utifrån detta.
Det är säkert mycket annat som spelar in, så detta är bara en parameter i det hela. Den genomsnittliga relativa fuktigheten kan ju stiga eller sjunka lokalt, utifrån olika orsaker.