2014-10-20, 21:12
  #56485
Medlem
Hej!

Om jag till exempel ska bevisa att rekursionsformeln:

a_0=2
a_1=0
a_(n+2)=3a_(n+1)-2a_n , n>=0

kan skrivas som den slutna formeln a_n=4-2^(n+1). Varför måste jag då bevisa både a_0 och a_1? Räcker det inte med att bevisa a_0 och sen om jag lyckas bevisa att formeln gäller för n=p om den gäller för n<p så borde det väl räcka?
Citera
2014-10-20, 21:20
  #56486
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nail
1/√2 = sinα = cosα!

Eftersom sinx och cosx har samma koefficient (=1) i det givna uttrycket för f(x) väljer man hjälpvinkeln α så att sinα = cosα. Ett lämpligt val kan då vara α = pi/4.

Mer läsning om hjälpvinkelmetoden:
http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/TS/Matematik/Hjalpvinkel.pdf

En lösning är x = - pi/4. Lägg till, eller dra ifrån, ett antal pi så får du fler lösningar:

x = - p/4 + n*pi, n heltal
Tack!
Citera
2014-10-20, 22:17
  #56487
Medlem
Tänkte ta tag i det här med att bevisa diverse teorem och kom fram till att jag fullständigt suger på detta. Hur sjutton ska man tänka när man ska bevisa satser? Vissa saker är så enkla att de bara är självklara när man läser de men hur sjutton ska jag visa detta på papper??? Har ni några tips på detta?

Ta bara en så enkel grej som detta:

Om k och l är skalärer och och v är en vektor så gäller (k+l)v = kv + lv

Hur bevisar jag detta?

Är jag på rätt väg om jag tänker såhär?

(k+l)v= (k+l) (v1, v2 ,v3... vn) =(k+l)v1, (k+l)v2 ..... (k+l)vn = (kv1+lv1), (kv2+lv2) osv osv och sedan förenkla till kv+lv = HL?

Kan man göra så?
Citera
2014-10-21, 00:10
  #56488
Medlem
General.Maximus.s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av innesko
Eftersom Y_n är maximumet av X_1, X_2, .., X_n så är det rimligt att anta att den konvergerar i sannolikhet mot 1, detta är ju maximumet X_k kan anta. Annars så skulle man kunna beräkna fördelningen för Y_n och liknande om man inte inser detta omedelbart. Men jag skulle säga att man har kört på 1 just eftersom det är väldigt väldigt rimligt att det borde vara 1 den konvergerar mot.

P(Y_n < c) = P(X_1 < c, X_2 < c, ... , X_n < c) = {oberoende} = P(X_1 < c)P(X_2 < c)...P(X_n < c) = {likafördelade} = P(X_1 < c)P(X_1 < c) ... P(X_1 < c) = P(X_1 < c)^n.

Hmm, är maximumet för X_k 1 för att fördelningsfunktionen antar det värdet när x≥1?
Citera
2014-10-21, 01:53
  #56489
Medlem
Beräkna arean
Y=x2-12 och y=2x-x2
Beräkna
Beräkna integrationsgränserna
och beräkna först integrationsgränserna.


Har tänkt att jag måste kolla var kurvorna möts, är det rätt?
någon som kan hjälpa mig en bit på traven?
Citera
2014-10-21, 07:39
  #56490
Medlem
inneskos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av General.Maximus.
Hmm, är maximumet för X_k 1 för att fördelningsfunktionen antar det värdet när x≥1?

Det jag menar är att det största värdet någon variabel kan anta i följden är 1, dom är ju likformigt fördelade på (-1, 1).
Citera
2014-10-21, 07:51
  #56491
Medlem
Nimportequis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av voun
Hej!

Om jag till exempel ska bevisa att rekursionsformeln:

a_0=2
a_1=0
a_(n+2)=3a_(n+1)-2a_n , n>=0

kan skrivas som den slutna formeln a_n=4-2^(n+1). Varför måste jag då bevisa både a_0 och a_1? Räcker det inte med att bevisa a_0 och sen om jag lyckas bevisa att formeln gäller för n=p om den gäller för n<p så borde det väl räcka?
Det finns ett klassiskt exempel på falskt induktionsbevis: Alla hästar har samma färg.

Bevis: Antag att du har en hage med 1 häst. Hagen uppfyller villkoret att alla hästar har samma färg. Antag hagar med n hästar uppfyller villkoret. Har du en hage med n+1 hästar tar du bara ut den sista hästen, vips så gör induktionsantagandet att alla hästar har samma färg. Ta nu ut den första hästen. Återigen har du då n hästar där alla har samma färg. Alla n+1 hästar har alltså samma färg.

Problemet ligger i fallet med två hästar. Säg att du har en vit häst och en svart häst. Tar vi först ut den svarta hästen har vi en vit häst (alla hästar i hagen har då samma färg). När vi sedan tar ut den vita hästen har vi en svart häst kvar, vilket förvisso har samma färg som sig själv men den är förstås inte vit.

I din uppgift har du två basfall, och det räcker inte med enbart ett av dem för att rekursionsformeln ska gälla.
Citera
2014-10-21, 09:16
  #56492
Medlem
srinivasas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av alivedude
Tänkte ta tag i det här med att bevisa diverse teorem och kom fram till att jag fullständigt suger på detta. Hur sjutton ska man tänka när man ska bevisa satser? Vissa saker är så enkla att de bara är självklara när man läser de men hur sjutton ska jag visa detta på papper??? Har ni några tips på detta?

Ta bara en så enkel grej som detta:

Om k och l är skalärer och och v är en vektor så gäller (k+l)v = kv + lv

Hur bevisar jag detta?

Är jag på rätt väg om jag tänker såhär?

(k+l)v= (k+l) (v1, v2 ,v3... vn) =(k+l)v1, (k+l)v2 ..... (k+l)vn = (kv1+lv1), (kv2+lv2) osv osv och sedan förenkla till kv+lv = HL?

Kan man göra så?

Tja, det du vill bevisa är en del av definitionen av ett vektorrum, en abelsk grupp omgiven av en kropp etc...
Citera
2014-10-21, 09:57
  #56493
Medlem
Nimportequis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pkj
Vi har en definition av injektiv och det är att om det för varje y tillhör N finns högst ett x tillhör N som uppfyller f(x) = y. Ser nu att det inte finns någon n som ger f(n) = 3 så därför är den inte surjektiv.
Korrekt. Du visar att inget sådant n finns genom att säga att 2n=3 är olöslig över de naturliga talen då vänsterledet är jämnt och högerledet udda. Tillsammans med beviset jag gav vet vi nu att funktionen är både injektiv och surjektiv.

Citat:
Ursprungligen postat av pkj
På g) ser jag nu att både 6 och 7 ger samma funktionsvärde så därför är den inte injektiv. Dock borde den väl vara surjektiv eftersom det för varje y tillhör N finns minst ett x tillhör N, som uppfyller f(x) = y.
Du ger ett motexempel till injektivitet. För surjektivitet kan du hitta en explicit formel för vilket x du ska stoppa i g för att få ett godtyckligt y.

Citat:
Ursprungligen postat av pkj
Sammansättningen blir injektiv för att om det för varje y tillhör N finns högst ett x tillhör A som uppfyller f(x) = y. T.ex ger 0 sammansättningen 0, 1 ger 1, 2 ger 2 osv. Den är även surjektiv för att om det för varje y tillhör B finns minst ett x tillhör A, som uppfyller f(x) = y.
Sammansättningen h=g o f fås av h(n)=n, vilken även är känd som identitetsfunktionen, som är välkänt bijektiv (alltså både in- och surjektiv).
Citera
2014-10-21, 10:20
  #56494
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av srinivasa
Tja, det du vill bevisa är en del av definitionen av ett vektorrum, en abelsk grupp omgiven av en kropp etc...

Det var en uppgift ur min bok som var att bevisa detta. Menar du att det är fundamentalt och inte behöver bevisas?
Citera
2014-10-21, 10:33
  #56495
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nimportequi
Korrekt. Du visar att inget sådant n finns genom att säga att 2n=3 är olöslig över de naturliga talen då vänsterledet är jämnt och högerledet udda. Tillsammans med beviset jag gav vet vi nu att funktionen är både injektiv och surjektiv.


Du ger ett motexempel till injektivitet. För surjektivitet kan du hitta en explicit formel för vilket x du ska stoppa i g för att få ett godtyckligt y.


Sammansättningen h=g o f fås av h(n)=n, vilken även är känd som identitetsfunktionen, som är välkänt bijektiv (alltså både in- och surjektiv).

Okej men då blir f injektiv men inte surjektiv,eller? Du skrev att den är injektiv också men är inte riktigt med på det enligt definitionen vi har i boken som jag nämnde i förra inlägget.

g är inte injektiv men surjektiv(det borde jag väl ha bevisat nu, för att för varje värde man stoppar in i funktionen så kommer man få ett naturligt tal, alltså alla naturliga tal kommer användas i den mängden, därför blir den surjektiv.

Och sammansättningen var båda injektiv och surjektiv så det borde vara rätt nu.
Citera
2014-10-21, 11:01
  #56496
Medlem
Nimportequis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pkj
Okej men då blir f injektiv men inte surjektiv,eller? Du skrev att den är injektiv också men är inte riktigt med på det enligt definitionen vi har i boken som jag nämnde i förra inlägget.

g är inte injektiv men surjektiv(det borde jag väl ha bevisat nu, för att för varje värde man stoppar in i funktionen så kommer man få ett naturligt tal, alltså alla naturliga tal kommer användas i den mängden, därför blir den surjektiv.

Och sammansättningen var båda injektiv och surjektiv så det borde vara rätt nu.
Jag skrev att f var injektiv och surjektiv, men du visade ju att den inte var surjektiv. Min definition betyder att om du hittar två tal som ger samma funktionsvärde är talen garanterat lika, vilket är precis samma sak som defintionen du ger (fastän i andra ord).

Du har inte visat att g är surjektiv. Du säger att g:s funktionsvärde alltid är naturligt, men det behöver inte betyda att alla naturliga tal kan "nås" av g vilket är vad du vill visa. Försök hitta vilket värde du ska stoppa in i g för att nå det naturliga talet 0, och jobba dig sedan uppåt tills du känner dig redo att hitta vilket tal du ska stoppa in i g för att få talet "n". (Det finns två svar.)
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in