Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Hej igen kollade igenom, kan mkt väl haft fel. Intuitivvt verkar du ha rätt 200% ökning på det ena generarar en 200%*-0,4= -80 % pådet andra. Och 0,2*200000=40000.

Dock fick jag för mig att bara skriva formeln för det generella då endast 2 värden kända.

elast = (q1-q2)/(p1-p2) * (p1+p2)/(q1+q2) löste för q2 o fick 133333. Men dessa verkar ej stämma.

Skall vidstå att 40000 verkar smidigt och bra.

Hade du dock haft en prisökning från 50 till 200, dvs på 300% så hade ju q sjunkit med -0.4*300=-120%, är ju mkr kontigt att erhålla neg q. Påståendet att vår elasticitet skall vara konstant över intervallet är kankse det som är konstigt.

Jag har kollat - jag har utgårr från arc elasticity i ekv ovan detta behöver ej göras då man har given elasticitet. Men kan vara en uppskattning då man bara har 2 värden att gå på. Denna kan ge kassa skattningar om avståndet mellan punkterna är stora. Mitt fel.

Dock fortafarnde en konstig sak. Är elasticiteten -0.4 för hela intervallet ett vettigt antagande.
Detta kan ses genom att i så fall anta konstant elast. Vi vet att elast=dq/dp * p/q ->
löser vi detta för våra fösta värden -> att dq/dp = -1600 -> stoppar vi sedan in p2 och löser för q2 för vi ett otroligt värde på 600tusen.

Tycker att ditt svar verkar korrekt.

För att få w*, menar du?

aw + I = f - w, addera w på båda sidorna, subtrahera I på båda sidorna
aw + w = f - I, skriv aw + w som w(a+1)
w(a+1) = f - I, multiplicera båda sidorna med 1/(a+1)
w = (f-I)/(a+1), vilket du kan skriva som
w = (f-I)/(1+a)

Hoppas det hjälpte.

Hej FB,
Behöver hjälp med dessa uppgifter

1- Efterfrågan på biljetter till en konsert kännetecknas av efterfrågefunktionen P = 100 – Q där P
betecknar biljettpriset och Q antal biljetter. Om priset på en konsertbiljett är 50 kronor, hur stort är
då konsumentöverskottet?
(1) 500 kronor.
(2) 1250 kronor.
(3) 2500 kronor.
(4) 3750 kronor.


2- Ett företag verkar på en marknad med perfekt konkurrens. Marknadspriset för företagets produkt är 2 kronor. Antag också att arbetskraftens marginalprodukt (på kort sikt) ges av MPL = 1000 – 0.5L där L anger enheter arbetskraft mätt i timmar. Antag vidare att företaget beslutar att köpa 1800 timmar arbetskraft. Givet att företaget vinstmaximerar, hur stor är (den kortsiktiga) timlönen?
(1) Samma som marknadspriset, d v s 2 kronor i timmen
(2) 100 kronor i timmen
(3) 200 kronor i timmen
(4) Det är för lite information i frågan för att man skall kunna ge ett svar.

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
vi vet att vi kan skriva MC som w/MPL. (kapital anses fixerat - kort tid)
Perfect comp ger oss att p=MC -> p=MC=w/MPL stoppa in det MPL vi får vid våra givna 1800 inhandlade arbetstimmar -> 1000-.5*1800=100 ->p=w/100 ->100p=w ->w=200

Detta förutsätter såklart som skrivits att "på kort sikt" ändras ej kapitalets productivitet (MPK), dvs att MPK anses konstant och ej variabel över vår korta sikt. Hade detta ej varit fallet hade vi ej vetat vad som händer, då vi ej har information om MPK. Dvs den enda rörliga konstnaden vi tar hänsyn till är arbetskraft.



Hoppas detta hjälpte dig på vägen.

Andejoha
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Hej FB! Jag skulle behöva lite tips på teorier som jag kan koppa till min ganska korta uppgift i NekA. Jag ska skriva ett enkelt arbete om Insättningsgarantin - hur den fungerar och vad syftet är med den?

Jag vill veta vilka nationalekonomiska teorier som skulle kunna kopplas till insättningsgarantin, jag kommer nog att ta med man kan diversifiera tack vare garantin om man har mer än 100 000€ att "investera". Jag är även inne på capital market line/security market line samt CAPM genom att dela upp investeringen i banker som ingår i insättningsgarantin samt sådana som inte gör det och därför ger en högre riskfull avkastning.

Har ni några fler förslag att dela med er på en sån här oerhört trevlig (nåja...) fredag? Några teorier som inte handlar om investeringsalternativ?

Oerhört tacksam för det lilla!

lyssna på några saker i denna listan. Så får du en bra försåelse för insättningsgaranti.


http://www.econlib.org/cgi-bin/searchblogs.pl?query=deposit+insurance&andor=and&b log=2&searchfield=C

Det finns åtminstone ett land i världen som försöker hålla sig utanför handel: Nordkorea.

Från CIA World Factbook

"North Korea, one of the world's most centrally directed and least open economies, faces chronic economic problems. Industrial capital stock is nearly beyond repair as a result of years of underinvestment, shortages of spare parts, and poor maintenance. Large-scale military spending draws off resources needed for investment and civilian consumption. Industrial and power output have stagnated for years at a fraction of pre-1990 levels. Frequent weather-related crop failures aggravated chronic food shortages caused by on-going systemic problems, including a lack of arable land, collective farming practices, poor soil quality, insufficient fertilization, and persistent shortages of tractors and fuel. Large-scale international food aid deliveries have allowed the people of North Korea to escape widespread starvation since famine threatened in 1995, but the population continues to suffer from prolonged malnutrition and poor living conditions."

a) Idag är den svenska ettårsräntan ungefär 1% och den amerikanska ettårsräntan ungefär 0%. Hur förväntar sig marknaden att växelkursen USD/SEK kommer att utvecklas under det närmaste året?

b) Antag att USAs centralbank plötsligt höjer sin styrränta, så att den amerikanske ettårsräntan blir lika med den svenska (1%). Antag vidare att förväntningar om framtida växelkurser är oförändrade. Hur ändras dagens växelkurs av detta?

Någon som kan hjälpa lite snabbt?

a - svenska kronor kommer att ge 1% i ränta usd 0% ökar efterfrågan på sek -> , dvs det kommer kosta fler usd att köpa en sek. Cet.par såklart, (allt annat lika)

b - plötsligt -> oväntat och ej inplanerat -> att nu får man 1% på sina usd, usd ökar i värde; med ofärändrade förv på framtida kurser. (cet par).

SSVX räntor bestäms av riksbanken för att hålla inflationen på lagom nivå? Sant eller falskt?

CDO - Värdepapper där investerare kan tjäna pengar på att korrekt uppskatta kreditrisken hos t.ex. husköpare? Sant eller falskt?


Enkla årsräntan från Jan - Mars = 5% från Mars - Maj = 5%. Vad är (approximativt) log.avk. från Jan - Maj?

9%
9,55%
9,75%
10%
10,25%



Samt

Vilken risk slipper jag som bosatt i Sverige om jag köper en svensk SSVX till skillnad från en utländsk?
Valutarisk?

Termin Arbitage
Anta lagerkostnaden w = 7 %, rf = 5 %, löptid = 1 år, F=800, Spot = 714,286. Du erbjuds ett terminsprist på 770 kr istället för 800 hur kan du göra en arbitragevinst? Detta borde väl inte gå?

Om jag erbjöds ett F pris över 800 kr eller under 750 kr hade det inte varit svårt men hur ska jag göra en vinst när priset är 770?

Edit:
Jag kan ju använda mitt eget kapital för att göra en vist över RF
t0 - Köp i spot - 714,286 kr
t0 - ingå i F kontrakt som long 0 kr
t1 - Sälj genom F kontrakt +770

Vinst = 55.714
Avkastning = 55.714/714.286 = 7.8 %

Visst har jag en riskfri vinst, men jag kan ju inte låna pengar och använda dem för att göra en vinst och dess storlek beror på hur stort mitt egna kapital är.

http://i.imgur.com/JWUUBky.jpg

Produktionsmodellen i fråga är en vanlig Cobb-Douglas, nån som kan hinta om hur man löser den? Jag begriper typ att det beror på att MPK kan vara lika med r i bägge ekonomierna, men vet inte hur jag ska formulera det.