2014-06-07, 18:04
  #1393
Medlem
Asseins avatar
En fråga som jag fick på tentan och hade inte den blekaste om hur jag skulle lösa!?

Desirée firar idag sin 25-årsdag och reflekterar över sin livssituation. Eftersom hon vet att lönar sig att börja spara tidigt inför åren på livet höst så bestämmer hon sig för att göra några enkla beräkningar.
Hon räknar med en ingångslön på 30 000kr per månad och att hon kommer ha en real löneutveckling på 3% på årsbasis över sin yrkesverksamma tid som hon planerar att avsluta på sin 75-årsdag (50 år i arbete)
Hon tror att med sitt intresse för placeringar och sin kunskap kommer att få 8% nominell avkastning på sitt pensionssparande över sin yrkesverksamma tid. Hon räknar med att bli gammal och vill ha en garanterad inflationsskyddad pension motsvarande 100% av slutlönen tills dess att hon fyller 100 år. Hon räknar med att Riksbanken i medeltal lyckas hålla inflationen i paritet med sitt nuvarande mål(2%).
Under sin tid som pensionär räknar hon med en något lägre real avkastning på 3% per år i medeltal.
Hur mycket måste hon med dessa förutsättningar börja månadsspara redan första månaden på sitt 26:e år?
Citera
2014-06-10, 13:54
  #1394
Medlem
Damacys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Diridiri

I Japan finns fabriker där hela bilar tillverkas under samma tak, liknande fabriker kan byggas i Sverige.

Vilket bilmärke skulle det röra sig om? Du påstår alltså att det finns en bilfabrik i Japan som helt saknar underleverantörer och tillverkar varenda liten pinal som används i bilen i själva fabriken? Det ställer jag mig grymt skeptisk till.

Citat:
Jag håller med om att biltillverkning inte är ett effektivt sätt att prioritera våra resurser. Mitt förslag hade varit att underhålla de fordon vi har och på sikt ersätta bilarna med tåg och bussar.

Här ser jag ju direkt ett problem i ditt resonemang, det är ineffektivt att bygga bilar, men att producera bussar och tåg ska vi göra utan problem?

Citat:
I ett samhälle där vi inte kan utnyttja utlandet för tillverkning av det vi konsumerar gäller överlag att återanvända och reparera det vi tillverkat. Dessutom omprioritera vad folk arbetar med. Dock har vi stort överskott på arbetskraft, både genom de arbetslösa och alla som arbetar med trams. Således anser jag att vi skulle vara fullt kapabla att förse hela befolkningen med mat, vatten, bostad, elektricitet, transport och kommunikation.

Jag förstår verkligen inte vad det är för poäng du försöker komma fram till, faktum är ju att om vi helt slutar att handla med andra länder så kommer utvecklingen att stanna av fullständigt. Det är klart att det inte är omöjligt att vara helt självförsörjande, men till vilket pris och till vilken nytta? Du kan ju också vara helt självförsörjande och inte handla med andra människor. Det innebär ju bara att du kommer i princip att spendera all vaken tid med att leta mat åt dig själv i form av bär och försöka jaga djur med primitiva vapen du byggt själv. Handel ju en förutsättning för mänsklig utveckling.
Citera
2014-06-10, 14:36
  #1395
Medlem
ZilverZoddes avatar
Varför Sveriger är MER beroende av utlandshandel än de flesta andra beror ju på att vi har relativt LITEN inhemsk marknad.

Exportindustrin har sen WW2 varit drivkraften i vår ekonomi. Sjunker aktiviteten utomlands så påverkar det Sverige i större utsträckning än om vi haft en stor inhemsk marknad. Den hade man ju kunnat stimulera på ett helt annat sett...
Citera
2014-06-12, 09:57
  #1396
Medlem
Skoluppgift INFÖR tenta

Hej

Jag sitter och tentapluggar för fullt och har kört HELT jäkla fast :/

En uppgift i internationell ekonomi.

2 nationer A och B, kan producera två varor, C och P.
Anta konstant arbetsproduktivitet och arbetskraft är den enda produktionsfaktorn.

Antal arbetskraftstimmar för att producera 1 enhet av varje produkt.

Nation A: C: 20
P: 1

Nation B: C: 20
P: 4

Nu till uppgiften!

Ange ett prisintervall ((Pc/Pp)min och (Pc/Pp)max) på världsmarknaden som gör det möjligt för dessa två länder att vinna på handel mellan varandra
__________________
Senast redigerad av Valkyyria 2014-06-12 kl. 10:03.
Citera
2014-06-12, 12:23
  #1397
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Assein
En fråga som jag fick på tentan och hade inte den blekaste om hur jag skulle lösa!?

Desirée firar idag sin 25-årsdag och reflekterar över sin livssituation. Eftersom hon vet att lönar sig att börja spara tidigt inför åren på livet höst så bestämmer hon sig för att göra några enkla beräkningar.
Hon räknar med en ingångslön på 30 000kr per månad och att hon kommer ha en real löneutveckling på 3% på årsbasis över sin yrkesverksamma tid som hon planerar att avsluta på sin 75-årsdag (50 år i arbete)
Hon tror att med sitt intresse för placeringar och sin kunskap kommer att få 8% nominell avkastning på sitt pensionssparande över sin yrkesverksamma tid. Hon räknar med att bli gammal och vill ha en garanterad inflationsskyddad pension motsvarande 100% av slutlönen tills dess att hon fyller 100 år. Hon räknar med att Riksbanken i medeltal lyckas hålla inflationen i paritet med sitt nuvarande mål(2%).
Under sin tid som pensionär räknar hon med en något lägre real avkastning på 3% per år i medeltal.
Hur mycket måste hon med dessa förutsättningar börja månadsspara redan första månaden på sitt 26:e år?



Skall försöka förklara detta på ett enkelt sätt.

Först några saker att ha i minnet och kanske påpeka.
1) vi vet ej hur mycket Desirée tänkt lämna efter sig av sina besparingar då hon är 100år. Dvs slutvärdet på dessa besparingar. Man kan anta att detta är noll - Men det står ingenstans detta påverkar hela NPV beräkningen.

2) För att göra detta korrekt skall det göras månadsvis, dvs Desirée sparar en summa i slutet varje månad. Jan sparande ger 11mån ränta innan året slut.
Dvs månränta blir (1+x%)^12=årsavkastning. Du kan använda år; detta därför att det på flera ställen står årsbasis.

Uppgiften går ut på att balansera 2 saker, efter en 3e.

Först räkna ut hennes förväntade slutlön innan pension i reala termer.
Dvs 30000*(1.03)^50=131517.

Detta är vad hon vill ha sedan i kommande 25 år. men en förväntad real avkastning på 3% -> den inbesparade summan vid detta datum skall utbetalas med slutlön slutet varje månad till 100årsdagen. Sedan skall pengarna vara slut (antaget ovan, kanske hon vill ha penar över - framgår ej av uppgiften)

Detta gör att du skall hitta nuvärdet av denna utbetalning i 25år, med en 3% real avkastning.

Det framkomna nuvärdet skall vara detsamma som sparat kapital över de 50 yrkesverksamma åren. Dvs alla månadsinsättningarna och svkastningen på dessa såklart. I uppgiften står 8% monimell avk med en inflation på 2% -> real avkastning på 6% på årsbasis.

-> balansera dessa två och du får hur mkt personne skall spara per månad. Obs i reala termer. Vi har bara tagit reala termer, så dett sparande skall öka med inflationen varje år (egentligen varje månad). Vill du istället ha nominella termer använd då nominella värden för löneökning och avkastning. Då får du en fix summa som skall betalas varje månad för att uppnå balans.

Värt att kommentera att denna balans är en ide eller fiktion; tro, på hur framtiden kommer att bete sig. Alltså kanske bäst att göra om kalkylen periodvis under sina arbetsår, detta för att korrigera för förändrade förutsättningar.
(egentligen varje månad, då detta är perioden för sparandet, och hon kanske hoppas över vissa månader, eller andra kanske inflationen ej var vid 2% på årsbasis)

Detta är egentligen bara en övning i att använda NPV

Hoppas detta hjälpte.


Se länken nedan
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nuv%C3%A4rdesmetoden
Citera
2014-06-12, 14:13
  #1398
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Valkyyria
Hej

Jag sitter och tentapluggar för fullt och har kört HELT jäkla fast :/

En uppgift i internationell ekonomi.

2 nationer A och B, kan producera två varor, C och P.
Anta konstant arbetsproduktivitet och arbetskraft är den enda produktionsfaktorn.

Antal arbetskraftstimmar för att producera 1 enhet av varje produkt.

Nation A: C: 20
P: 1

Nation B: C: 20
P: 4

Nu till uppgiften!

Ange ett prisintervall ((Pc/Pp)min och (Pc/Pp)max) på världsmarknaden som gör det möjligt för dessa två länder att vinna på handel mellan varandra

I land a kostar en C 20st P (eller en P kostar 1/20C)
I land b kostar en C 5st P (eller en P kostar 4/20=1/5)

Billigare att göra C i land b, och billigare att göra P i land a.

Om vi antar att båda länderna är tagare av pris, dvs kan ej påverka priser på världsmarknaden så kommer det gynna dessa att handla, förutsatt att priset ligger i intervallet ovan. land b kommer exportera sina C men ej om världsmarknader erbjuder dem mindre än vad de själva kan få, och land b kan få 5st P för sina C. Analoga argument för land a gällande P.


Detta förklaras bra av länken nedan :
http://nationalekonomi.hannes.se/tillaempad-ekonomi
se delen gällande komparativa fördelar

hoppas detta hjälpte
Citera
2014-06-12, 15:09
  #1399
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av andejoha
I land a kostar en C 20st P (eller en P kostar 1/20C)
I land b kostar en C 5st P (eller en P kostar 4/20=1/5)

Billigare att göra C i land b, och billigare att göra P i land a.

Om vi antar att båda länderna är tagare av pris, dvs kan ej påverka priser på världsmarknaden så kommer det gynna dessa att handla, förutsatt att priset ligger i intervallet ovan. land b kommer exportera sina C men ej om världsmarknader erbjuder dem mindre än vad de själva kan få, och land b kan få 5st P för sina C. Analoga argument för land a gällande P.


Detta förklaras bra av länken nedan :
http://nationalekonomi.hannes.se/tillaempad-ekonomi
se delen gällande komparativa fördelar

hoppas detta hjälpte


Ok, men om de hade vart tvärtom att man istället kunde producera 20 enheter av C och 1 enhet av P med en labour-hour? Gör man likadant då?
Citera
2014-06-12, 18:39
  #1400
Medlem
kolla länken det tar hand om kostnader och löneläge vid utbyten med.

Ja, i stort likadant, en arbetsenhet L producerar olika, men kostar wL, dvs man tar hänsyn till
produktivitet. MPL.

Se text nedan



####################
####################
####################
Komparativa fördelar:
Ett land kan vara sämre på allt än ett annat land, men länderna kan ändå tjäna på handel.
David Ricardo

Exempel modell:
Ett land: Home
Två varor: Vete och tyg
En produktionsfaktor: Arbetskraft (L)

En arbetare kan producera:

4 bushels (ca 4x35 liter). Arbetskraftens marginalprodukt: MPLw = 4
2 yards tyg (2 x 91,4 cm). Arbetskraftens marginalprodukt: MPLc = 2

Produktionsmöjlighetskurva (PPF) för Home:

Vi har 25 arbetare
L = 25

Om alla producerar vete:
Qw = MPLw * L
Qw = 4 * 25
Qw = 100 bushels

Om alla producerar tyg:
Qc = MPLc * L
Qc = 2 * 25
Qc = 50 yard

PPF är en rät linje i Ricardos modell för att MPL är konstanta.
Kan ritas upp i ett diagram med tyg lodrätt och vete vågrätt.
Lutningen är lika med alternativkostnaden för vete, dvs mängden tyg som man får avstå ifrån för att göra en buschel vete till.

Indifferenskurva för Home
Kan placera in PPF-kurvan på indifferenskurva, precis som man kan göra med en budgetlinje.
Jämvikt blir att producera 50 vete och 50 tyg.

Löner i Ricardos modell:
På fria marknader kan arbetskraften flytta mellan industrier.
Flyttar till den industri som betalar mest.
Detta fortsätter tills lönerna är lika (för samma sorts arbete)

Pw = Priset på arbetskraft (lön) för att producera vete
Pc = Priset på arbetskraft (lön) för att producera tyg
MPLw = Arbetskraftens marginalprodukt för vete
MPLc = Arbetskraftens marginalprodukt för vete

Pw * MPLw = Pc * MPLc = W
Pw / Pc = MPLc / MPLw

Anta att vi har ett till land Foreign och att Home har en absolut fördel i all produktion jämfört med Foreign.
Foreigns produktion:
MPLw = 1 och MPLc = 1

Ett land har en komparativ fördel i produktionen av en vara när alternativkostnaden är lägre än i det andra landet (resten av världen).

Foreign har en komparativ fördel i tyg, dvs dess alternativkostnad är lägre.
Home har en komparativ fördel i vete, dvs dess alternativkostnad är lägre.

Vad händer när man tillåter internationell handel?

Man köper där det är billigast och säljer där det är dyrast.
Foreign vill exportera tyg till Home och Home vill exportera vete till Foreign. Båda länderna producerar och exporterar den vara som de har en komparativ fördel i.
Vad händer med priserna?
Marknadspriserna blir desamma (de konvergerar)
Lönen bestäms av absoluta fördelar, inte komparativa fördelar
Efterfrågan på vete stiger i Home och efterfrågan på tyg stiger i Foreign. Jämvikt uppstår då priserna är lika i båda länderna.
I Home stiger priset på vete, så lönen i vetesektorn blir högre än i tygsektorn. Därför kommer Homes arbetare flytta till vetesektorn, och inget tyg produceras eftersom lönen är så låg. Home kommer att specialisera sig på vete.
Home producerar 100 vete men konsumerar bara 40, så 60 går till export
Båda länderna tjänar på internationell handel. Konsumerar på en högre indifferenskurva.
Går att räkna ut de slutgiltiga lönenivåerna i de olika länderna med hjälp av...surprise...matte!


Lönenivån bestäms av teknologin
För att höja lönerna i landet måste man utveckla bättre teknologi
Det enda sättet ett land med dålig teknologi kan exportera är genom att ha låga löner

Världsmarknadspriser

Terms of trade (bytesrelationen, TOT): Priset på exporten dividerat med priset på importen För Home är Pw/Pc terms of trade.


####################
####################
####################
Citera
2014-06-20, 09:04
  #1401
Medlem
Asseins avatar
Citat:
Ursprungligen postat av andejoha
Skall försöka förklara detta på ett enkelt sätt.

Först några saker att ha i minnet och kanske påpeka.
1) vi vet ej hur mycket Desirée tänkt lämna efter sig av sina besparingar då hon är 100år. Dvs slutvärdet på dessa besparingar. Man kan anta att detta är noll - Men det står ingenstans detta påverkar hela NPV beräkningen.

2) För att göra detta korrekt skall det göras månadsvis, dvs Desirée sparar en summa i slutet varje månad. Jan sparande ger 11mån ränta innan året slut.
Dvs månränta blir (1+x%)^12=årsavkastning. Du kan använda år; detta därför att det på flera ställen står årsbasis.

Uppgiften går ut på att balansera 2 saker, efter en 3e.

Först räkna ut hennes förväntade slutlön innan pension i reala termer.
Dvs 30000*(1.03)^50=131517.

Detta är vad hon vill ha sedan i kommande 25 år. men en förväntad real avkastning på 3% -> den inbesparade summan vid detta datum skall utbetalas med slutlön slutet varje månad till 100årsdagen. Sedan skall pengarna vara slut (antaget ovan, kanske hon vill ha penar över - framgår ej av uppgiften)

Detta gör att du skall hitta nuvärdet av denna utbetalning i 25år, med en 3% real avkastning.

Det framkomna nuvärdet skall vara detsamma som sparat kapital över de 50 yrkesverksamma åren. Dvs alla månadsinsättningarna och svkastningen på dessa såklart. I uppgiften står 8% monimell avk med en inflation på 2% -> real avkastning på 6% på årsbasis.

-> balansera dessa två och du får hur mkt personne skall spara per månad. Obs i reala termer. Vi har bara tagit reala termer, så dett sparande skall öka med inflationen varje år (egentligen varje månad). Vill du istället ha nominella termer använd då nominella värden för löneökning och avkastning. Då får du en fix summa som skall betalas varje månad för att uppnå balans.

Värt att kommentera att denna balans är en ide eller fiktion; tro, på hur framtiden kommer att bete sig. Alltså kanske bäst att göra om kalkylen periodvis under sina arbetsår, detta för att korrigera för förändrade förutsättningar.
(egentligen varje månad, då detta är perioden för sparandet, och hon kanske hoppas över vissa månader, eller andra kanske inflationen ej var vid 2% på årsbasis)

Detta är egentligen bara en övning i att använda NPV

Hoppas detta hjälpte.


Se länken nedan
http://sv.wikipedia.org/wiki/Nuv%C3%A4rdesmetoden


tack för hjälpen.
Citera
2014-06-22, 00:15
  #1402
Medlem
nvm! vet inte hur man tar bort sina inlägg så redigerar bort.
__________________
Senast redigerad av Shad0wl1ghT 2014-06-22 kl. 00:23.
Citera
2014-06-30, 12:06
  #1403
Medlem
thejakes avatar
Sitter och grämer mig över en uppgift från en ex-tenta, kanske finns det någon som kan bringa lite klarhet. Frågan är:

Antag att ett land initialt har 15 procent arbetslöshet och att kapitalets inkomstandel (d v s α) är 0.3 (för att underlätta analysen så kan du anta att kapitalstocken är konstant, d v s den förändras inte).

Använd tillväxtbokföring och beräkna den totala förändringen i real BNP utifrån följande (samt ovanstående siffror): Arbetslösheten minskar med 3 procent.

Okej så förändringen i real-bnp räknas enligt formeln:

Ŷ =Â+αK̂+(1-α)L̂

Jag vet att:

α = 0.3
K̂ = konstant
L̂ = +0.03 eftersom arbetskraften ökar med 3%

Men Â? Tillväxten i total faktorproduktivitet? Den står inte given i frågan, måste jag inte veta den för att kunna räkna ut real-BNP tillväxten?
Citera
2014-07-21, 20:36
  #1404
Medlem
http://www.ladda-upp.se/bilder/xfremghzbgau/

Behöver hjälp med 2 uppgiften. Svaret på a uppgiften är att oavsett pris kommer handeln vara 7 DVD. Varför?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in