Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Dina siffror visar inte utlandsberoende utan hur stor del av ett lands omsättning som består av utlandstransaktioner varje år. Sedan ska man komma ihåg att 95% av alla transaktioner inom landet kommer från konsumtion av utlandstillverkade produkter eller råvaror.

Det krävs inga pengar för att bygga en bil. Men tycker du detta är förvirrande, är Sverige även kapabelt till att producera papper som vi kan skriva siffror på.

Vi har odlingsmark som kan försörja hela landet. Eventuellt behövs fler bönder, men vad gör det om säg 50% arbetar med jordbruk? Resterande del av befolkningen kan bygga upp de fabriker du påpekar att vi saknar. Kunskap för att bygga t.ex en bil är inte svårt att skaffa sig. I värsta fall plockar du isär en bil, mäter alla delar och ritar upp dem i CAD. Du gjuter sedan dessa delar och bearbetar dem. Det är inte så att en modern CNC-maskin enbart duger till en sak, de kan göra i princip vilka delar som helst, bara du skriver ett program till dem. Min gissning är att vi kan vara tillbaka på samma levnadsstandard inom 20 år.

Det enda vi egentligen saknar är olja, men cementplattor kan ersätta asfalt, och det finns mängder av alternativa bränslen.

Något i stil med 1700-tals standard. Jag är inte så säker på att så många skulle beskriva det som utmärkt.

Du har aldrig satt din trampdyna i en pappersfabrik ser jag. Eller så förstod du inte vad du såg.

Hur mycket av pappersmaskinerna och dess styr/regler-maskineri är inte importerat?
Jag tror du får väldigt svårt att komma upp i ens 1%.

Du kan börja med att helt stryka bort allt som har med elektronik att göra. Och redan där kommer en överväldigad majoritet att tycka att stängda gränser inte verkar så kul.

Du tänker importera dator-utrustning minsann. Men det går inte. Med importstopp för du klara dig utan det. Tänk 1700-tal så hamnar du ganska rätt.

Dessa maskiner finns redan i landet, och behöver således ej importeras. Vi har alla råvaror som behövs för att underhålla dessa och skapa flera. Jag säger inte att ett importstopp skulle gå omärkt förbi, men vi kan lätt bygga om samhället på ett sätt som gör oss oberoende av andra länder.

Herregud, ibland är det svårt att inte tappa hoppet för mänskligheten.

Pengar motsvarar resurser. Att tillverka en modern bil i Sverige helt utan utlandshandel skulle kosta motsvarande minst en miljard kronor per bil. Om du sedan betalar för bilen med byteshandel eller inte alls spelar ingen roll. Om vi teorin låter alla i hela Sverige som inte behövs för matproduktion/transport/distribution jobba med bilproduktion skulle man kanske bygga bilar men då finns det inga resurser kvar till allt annat som behövs. Vägar och bränsle vore ju bra att ha tex.

Vi tar ett exempel. Säg att det behövs en viss specialdesignat härdad mutter i en bilmotor. Muttern kräver en komplicerad tillverkningsprocess och tillverkas bara på två fabriker i världen.

Den ena fabriken ligger i Indien där man investerat 2 miljarder kronor i fabriken. Eftersom man säljer en mutter till hälften av alla bilar som tillverkas i hela världen kan man sälja muttrarna för 50kr styck och fortfarande göra en förtjänst.

Ska vi bygga bilar i Sverige måste vi bygga en helt ny fabrik bara för den muttern till en kostnad av 2 miljarder. Men inte bara det, vi kan inte köpa de speciella industriverktyg/industrirobotar som krävs i mutterfabriken utan vi måste bygga flera fabriker bara för att kunna förse verktyg och tillbehör till mutterfabriken.

Muttern som tidigare kostat 50kr att köpa kostar nu helt plötsligt 100 000kr per mutter. Sedan har vi hundratals andra betydligt mer komplicerade delar och komponenter med precis samma problem. Bara att tillverka en 100% svensktillverkad dator av nuvarande standard skulle kräva många procent av Sveriges befolkning om vi inte fick ta någon som helst hjälp utifrån.

Den här uppgiften ser lite knepig ut:
"Antag att inflationen i Sverige är 2,2 %. Antag också att du har följande prognos för den ekonomiska situationen i Sverige om två år:
1) Lagerinvesteringarna väntas bli -30 miljarder kronor.
2) BNP-gapet väntas bli -1 procent.
3) Ingångna kollektivavtal säger att lönerna kommer att stiga med 6 % per år.
4) Den svenska kronan väntas depreciera mot dollarn och euron med cirka 10 %.
5) Råvarupriserna förväntas öka med 7 %.
Skulle du med ledning av denna prognos råda Riksbankens direktion att höja eller att sänka reporäntan? Motivera ditt svar."

Ikorthet, lagren töms, kolla hur dessa är i förhållande till lagervolym för att få det i %.
Bnp gapet tyder på överstimulerad nudget, dvs mer ut än in 1%
löner 6% nominellt upp -> reallöneökningar på 6-2,2%
kronan ner med 10% ->betyder att den är ej så efterfrågad
råvarupriser upp 7%. Vi vet ej riktigt, är allt detta vet par, eller är dessa 7% ökning beroende på det 10%iga kronfallet.

CB höja räntan ->sek apprecieras,-> export minskar; reallöneökningarna blir mindre -> minskat tryck på inflation -> råvaror (i utl valuta) blir billigare pga apprecierad sek. lån av kapital i sek till konsumtion inom landet blir dyrare bolån etc. detta minskar även inflationstrycket.

CB sänka räntan. ->sek deprecieras mer, export ökar, tillgången på sek ökar, billigare låna -> ökad risk för inflation av bopriser/KPI -> råvatupriser (utl) blir dyrare -> hämmar industrin.

Vad du vill göra beror på var du tror om framtiden, men sagt i uppgift att infl var 2,2% målet är 2%, så den är hela 10% över det givna målet till cb. Alltså är det bäst att väjla öka r. detta för att kunna hålla sig till sina 2%. Om man ej har studier eller andra klara indikatorer framöver vilka tydligen pekar i motsatta riktningen.

Hoppas detta var till hjälp

Tusen tack

Intressant att du måste klämma in en förolämpning innan du påbörjar dina inlägg. Blir ditt resonemang för svagt utan dessa?

Pengar har idag inget som helst fysiskt värde (läs om FIAT-money). I Japan finns fabriker där hela bilar tillverkas under samma tak, liknande fabriker kan byggas i Sverige. Jag håller med om att biltillverkning inte är ett effektivt sätt att prioritera våra resurser. Mitt förslag hade varit att underhålla de fordon vi har och på sikt ersätta bilarna med tåg och bussar.

I ett samhälle där vi inte kan utnyttja utlandet för tillverkning av det vi konsumerar gäller överlag att återanvända och reparera det vi tillverkat. Dessutom omprioritera vad folk arbetar med. Dock har vi stort överskott på arbetskraft, både genom de arbetslösa och alla som arbetar med trams. Således anser jag att vi skulle vara fullt kapabla att förse hela befolkningen med mat, vatten, bostad, elektricitet, transport och kommunikation.

Och där borde det iaf komma en liten insikt om att vi inte ens kan göra papper utan kritisk import.

Råvarorna hade vi på 1700-talet också.

Nej, vi kan inte bygga om samhället på ett sätt som gör oss oberoende av andra länder. Det leder till 1700-tals standard.

Jag har förklarat detta i andra trådar tidigare, så jag är lite van vid den i mina ögon helt obefintliga verklighetsförankring som alltför många bär på. Men den är ändå närmast chockerande när man träffar på den. Jag har full förståelse för sven33 som troligen ser den för första gången.

Idag har vi tillverkning runt om i världen av enorma serier. Det ger låga priser iom att många delar på fasta kostnaderna.
Vad folk inte verkar förstå alls är att det krävs mycket verktyg och utrustning för att framställa varor och att dessa i sin tur kräver verktyg.

Med stängda gränser skulle vi själva få tillverka precis allt. Och med de minimala volymerna skulle varje komponent blir svindyr.

Ta bara en sådan sak som ett enkelt kylskåp. Med stängda gränser skulle vi knappt kunna ha sådana i landet. Varje ett, om vi ens skulle få fram något, skulle bli så dyrt att bara några i nomenklaturan skulle kunna förfoga över det.

Den som tvivlar kan ju få beskriva vägen från mineraler till kylskåp, och glöm inte att redogöra för varje verktyg som används. Och de verktygen skall vara tillverkade i Sverige, av Sverigetillverkade verktyg etc.

Känner mig hyfsat dum, men jag fattar inte hur de flyttar om här, nån som kan hinta?

i.imgur.com/tEonz3v.png

Ursprunglig fråga:

Efterfrågans priselasticitet är -0.4 på en vara priset stiger från 50 till 150 i nuläget sälsj det 200 000 enheter hur många enheter kommer att säljas efter prishöjningen
__________________________________________________
Fattar inte hur du räknar....

http://economics.about.com/cs/micfrohelp/a/priceelasticity.htm

EXE på hur man räknar ut priselasticitet

Price(OLD)=9
Price(NEW)=10
QDemand(OLD)=150
QDemand(NEW)=110

[QDemand(NEW) - QDemand(OLD)] / QDemand(OLD)
(110 - 150) / 150 = (-40/150) = -0.2667

[Price(NEW) - Price(OLD)] / Price(OLD)
(10 - 9) / 9 = (1/9) = 0.1111

PEoD = (% Change in Quantity Demanded)/(% Change in Price)
PEoD = (-0.2667)/(0.1111) = -2.4005
_____________________________________________

Om man räkna på mitt sätt med den nya efterfrågan på 40 000

Gammalt Pris:50
Nytt Pris: 150
Gammal Efterfråga: 200 000
Ny Efterfråga: 40 000

(40 000 - 200 000) = -160 000/200 000 = -0,8

(50-150) = 100/5 = 2

-0,8/2 = -0.4
_______________________________________________

Ditt sätt med Ditt svar med den nya efterfrågan på 133 333

Gammalt Pris:50
Nytt Pris: 150
Gammal Efterfråga: 200 000
Ny Efterfråga: 133 333

(133 333 - 200 000) = -66 667/200 000 = -0,33

(50-150) = 100/5 = 2

-0,33/2 = -0,165

Så istället för att Trolla en massa, skriv hur du räknat för hur jag vrider opch vänder är mitt svar rätt...
______________________________________________

Räknar man på mitt sätt med den nya efterfrågan på 40 000 får man en pris elasticitet på -0,4 SOM i Den ursprungliga uppgiften

Räknar man på ditt sätt med en ny efterfråga på 133 333 blir priselastisiteten -0,165....
__________________________________________________ ____________
Ändring i min förra uträkning glömde /

100/50=2
X/2=-0,4
X=-0,8

200 000*-0,8=-160 000

200 000-160 000= 40 000