Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Rasifiering är ett försåtligt ord som högst medvetet implicerar en illgärning från majoritetens sida. Personen är rasifierad av dig utan att du rört en fena. Du rasifierar genom att existera. Joseph Goebbels skulle ge stipendium till den som kläckte detta begrepp. Allt hade varit så mycket enklare för honom om han kunnat säga till tyskarna att de är goyifierade. Att judarna ser ner på dem som mindre värda (vilket det utvalda folket förvisso också gör, men utan att omsätta det i att skicka dem till koncentrationsläger). Det hade varit ett effektivt verktyg för att skruva upp hatet och revanschsuget till ännu mer destruktiva nivåer. Ordet är uppviglande. Krypto-HMF.

När man läser denna text, känns det faktiskt ibland som om den är ett parodiskt FB-inlägg:


http://www.corren.se/asikter/ledare/...8-artikel.aspx

Om personen ifråga, som givits möjligheten att i MSM få basunera ut sina förvridna drömmar:

http://arbetaren.se/artiklar/kommer-...ben-som-sosse/

Rasifiering som begrepp beskriver den socialt konstruerade skillnaden mellan västeuropeer och övriga folkslag. De som använder begreppet menar att vi alla lika, men på grund av rasism och vit norm så påläggs utomeuropeiska människor en etikett. De tillhör en folkgrupp eller en ras, medans vita västeuropeer är det normala.

Sedan stöter den rasifierade personen på olika nivåer av särbehandling och diskriminering i vardagen och i yrkeslivet på grund av denna etikett som klistrats på personen.

Betrakta denna spexiga poster:

http://img853.imageshack.us/img853/9148/equality.jpg

Vad det i grunden handlar om är normkritik och gnäll gnäll gnäll. Vita har bott i Sverige i årtusenden; en arab kommer hit och sticker ut pgr av diverse fysiska särdrag och beteenden. Han sticker ut och skiljer sig ifrån normen. Detta är ondska och skall bekämpas.

Begreppet "rasifiering" är en lösning för dem att använda, som gör gällande att ras är en social konstruktion, men som själva kan se vissa uppenbara biologiska gruppskillnader som de då måste förklara och gärna vända till sina egna ideologiska intressen.

Det möjliggör att all identifiering av faktiskt ras kan kallas för rasifiering. Så varje gång någon ser att en aborigin inte är en europé, så gör någon sig skyldig till rasifiering. Det är ett skuldbeläggande av kategorisering av den biologiska verkligheten, och borde egentligen benämnas rasismifiering.

Detta förstärker och ordsätter dikotomin mellan de två världsuppfattningarna i ras-/rasismdebatten - den mellan biologisterna som anser att det finns vissa identifierbara biologiska grupper bland människor och jämlikhetskreationisterna som anser att alla sådana kategorier är socialkonstruerade.

När den förra gruppen identifierar ras, identifierar den senare gruppen rasism. Ras = rasifiering i respektive världsbild. De nyvävda kläderna hänger glänsande på kejsarens svettglänsande kropp, och medan röster skriker på gatan att kläderna är hudfärgade och ser ut som svettig hud gnuggar sig de flesta i ögonen.

Haha, alla hoppar på chansen att beskriva vad rasifiering betyder.

Haha verkligen. Värsta dominoeffekten.

Hanne Kjöller levererar i dagens DN på olika vis. Dels ifrågasätter hon huruvida just Nazism och högerextremism är det största hotet mot demokratin i en ledare. Hon är på rätt väg. Säpo har gått ut och sagt att vänstergrupper, inte högergrupper, i dagsläget är det största hotet tillsammans med islamister.

Men sedan skriver hon i en annan litet flik att "Svennehora" alternativt "svennejävel" minsann inte är rasistiska tillmälen.

Om jag kallar någon för "somaliejävel" eller "äckliga jävla somalie", tror jag hon skulle hålla med om att jag uttalat rasistiska ord. Hur är det då inte rasism att kalla någon för "svennejävel"? Hon som brukar vara så intelligent i sina skriverier.

Frågan är om inte rasifieringsdebatten kan bli det som slutgiltigt knäcker den mångkulturella rörelsen.
Det börjar bli så befängt att väldigt få längre kan ta detta på allvar.

Fantastiskt kul poster. Om det nu hade varit någon som helst humor i begreppet rasifiering.
Men media är säkert lyckliga. Alltid något nytt att skriva om när rasifierade invandrare
bestämmer vilka som får vara antirasister och vilka som inte får vara det.

Kontentan av det hela är (som det verkar) att media nu har börjat vinkla det hela lite
så att vita (normala) plötsligt också drabbas av rasism. Något alla vetat om sedan länge
men som varit ett "no-no" i media och hos PK-eliten.

Har journalisterna blivit lite ledsna i ögat när inte invandrarna vill vara antirasister på
journalisternas villkor?

‏Sakine Madon för ett mera analytisk resonemang.

För hon vill inte tillerkänna att nationalismen har ett uppsving och spelar därför hellre ner "hotet". Men samtidigt i sann judisk anda så vill hon inte erkänna att värdfolket har några som helst maktanspråk, eller rättigheter över huvud taget, därför är det helt OK att kalla någon för "svennejävel".

För att ta nästa steg och hitta en fungerande retorisk figur att ta till mot rasifieringen så vill jag falla tillbaka på mn favoritmetod: Det allmänmänskliga perspektivet.

Det de rasifierade upplever och beskriver är inget svenskt fenomen - det är främlingens universella villkor och majoritetskulturens universella reaktion på främlingens närvaro.

Finns det något samfund, någon etnisk grupp, något folk, något definierat kollektiv överhuvudtaget som inte avvaktar, ifrågasätter, kritiskt bedömer och tvekar inför det nya, obekanta inslaget?

Har någon av de rasifierade sina rötter i ett land eller en kultur som är så färgblind de kräver att svenskarna ska vara? Vi behöver inte ens prata om rasism och folkmord - vi pratar ju tydligen om blickar. Subtila kulturella preferenser och koder. Gruppidentifikation med tröskel för inträdet.

Var finns det ljusriket på jorden, den etniska grupp som är så upphöjd, vis och godmodig att vanliga tarvliga fördomar och stammens ex- och inklusion är ett övergivet primatbeteende? Somalia? Irak? Afghanistan? Är det romerna eller kurderna som nått detta nästa steg i evolutionen?

Om inte - med vilket jävla rätt begär de detta av svenskarna? Jo, det ska jag säga - med rasistens avmänskliggörande rätt att skilja undan en grupp från de egna rättigheterna till grupptrygghet, etnisk själviskhet och egenintresse. De rasifierade har själva rasifierat den vite mannen till ett hatat spöke som de inte unnar samma rätt som de andra kulörerna, men väl större och unika skyldigheter. En arab är inte skyldig att gottgöra slaveriet, det är däremot en europée.

Denna rasifierade rasism samverkar sedan med den ariska övermännisko-myt som odlas bland de självspäkande vita pekåiterna: De har samma oförmåga att jämställa och respektera främlingarna på det enda vuxna sättet: Att ställa KRAV. De förnedrar och föraktar förortsborna som ett underordnat, hjälplöst klientel när de alltid FÖRSTÅR och FÖRLÅTER. Att förlåta är gudomligt, heter det och att det är denna hybris-kick av överlägsenhet som gör att det söndercurlade, otacksamma beteendet från de rasifierades inte bara accepteras utan belönas.

Hela tiden kokar det ner till två rasistiska vrångbilder: Antingen är den vite, svensken implicit högre stående, genetiskt överlägsen sort som har en white man's burden att axla. En Bamse bland folkslagen, skyldig att vara snäll eftersom han är stark. En kolonial chauvinism, en masochistisk skuldmedvetenhet om den egna övermännisko-statusen.

Eller så är svensken mindre värd. Mindre värd att förlåtas för sina mänskliga svagheter, med mindre rätt till en egen, trygg plätt på jorden att kalla sin egen än alla andra, mindre rätt till självidentifikation. Med unika krav för sin själva existens som etnicitet. En träl, ett oskäligt dragdjur på åkern.

Det enda icke-rasistiska är det valspråk jag ständigt tjatar om: Ett folk som alla andra. Med samma rättigheter, utan särskilda skyldigheter.