tråden om löpning

Lägger ett inlägg här tills vidare. Får se om det blir något i rehabiliteringsavdelningen längre fram.

Är det någon som har praktisk erfarenhet av led- och ledbandsskador och löpning? Jag håller på att starta om från scratch vad gäller min rehab och framtida träning och skulle mer än gärna uppskatta lite tips. Det är inte nödvändigt att läsa bakgrunden, alla tips uppskattas.

Bakgrund:


Vad jag behöver är tips på hur jag som bäst ska förhålla mig till träning samt vad det finns för stöd, utrustning och alternativ. I dagsläget löper jag inte alls. Kondition sker på crosstrainer, men jag går mycket promenader. Rehabilitering sker i samråd med sjukgymnast och jag jobbar på kroppshållning, koordination och balans. Jag saknar ordentliga träningsskor.

-Några idéer på vad jag kan tänkas göra för att kunna löpa längre fram?
-Vad behöver stärkas och vad kan jag tänkas behöva jobba med?
-Ankelskydd, bandage, tejp, stöd, värme/kyla osv, vad är vettigt?
-Bra skor med supinationsskydd. Kanske lite högre varianter för att skydda mot felsteg och vrickningar? Ortopediskt fotinlägg, nåt att satsa på?
-Annat?

Hjälp belönas med kakor. Tack på förhand.

Oj, det låter riktigt trist, hoppas att rehaben går framåt.

Vad säger sjukgymnasten om stöd för foten? Jag får komma med ett lekmannasvar, men det känns som att det är viktigt att foten är så stark att den klarar sig utan stöd innan du börjar springa. Att kapsla in den kommer inte att göra den starkare, ett brutet ben i gips tappar ju mycket muskelstyrka, som man sedan får jobba på för att få tillbaka. Jag skulle hellre börja löpningen väldigt försiktigt i vanliga löparskor utan extra stöd och uppbyggnad för att låta foten jobba så naturligt som möjligt.

Ja, fotinlägg är säkert mycket bra och verkligen att rekommendera i ditt fall, samt att du självklart har bra löparskor. Däremot lika viktigt att du går till en bra klinik där de kan just fotinlägg för löpning. Kan tyvärr inte hjälpa dig vart du ska vända dig. Men efter 3 minuters googlande så verkar ju dessa i Solna mycket seriösa och kan säkert ge dig massa värdefulla tips?
http://www.stegkliniken.se/löparskador,-rehab-och-quick-fix-18270146

Hej igen friendos. Nu är jag tillbaka i löpspåret igen efter ett jävla helvete med knän och leder. Har börjat lite försiktigt med löpning 1 g/v för en månad sedan, och springer nu 2 ggr/v. Planerar gå upp till 3 ggr/v och hålla det så, ev gå ner till 2 ggr/v om det blir en kall vinter (vilket är en dålig ursäkt, men fan det måste vara roligt att springa också).

Jag har satt upp ett väldigt ambitiöst mål för mig själv vilket är att springa ett maraton 2014. Förslagsvis någon gång på hösten, hehe. Håller jag mig bara skadefri så kan det nog gå.
Satsar inte på någon tid (men 6 timmar verkar ju vara max på maraton i Sverige) utan bara komma igenom överlevande

Har alltså ett år på mig att träna upp en skaplig maratonform. Eftersom jag inte satsar på någon tid, är det bara för mig att nöta mil då? Förstår att intervaller och backträning inte skadar för träningens skull, men bör jag hålla mig till att springa långa distanser?
Förstår givetvis att jag behöver springa mer än 3 ggr/v längre fram också, men måste fan öka långsamt denna gången så jag inte skadar mig igen

Varför just ett Marathon undrar jag av ren nyfikenhet?

Jag springer seriöst själv just nu men känner ingen direkt dragning till Marathon fast någon gång ska jag väl göra det bara för att slå pappas tid.

Persnligen tycker jag det är minst lika motiverade att satsa på bra tid på tex milen, halvmarathon eller Lidingöloppet. Det sistanämnda är väl dock nästan lika tufft som en mara men kortare. ;-) Ett Marathon är ju just bara långt, ofta platta banprofiler på asfalt men jävligt långt. Man "mediterar" sig igenom 30 km och sedan börjar loppet då man får försöka hoppas att man undviker, skador, kramp eller att man "går in i väggen". För mig är 42km en ganska extrem sträcka men inte för att jag inte skulle klara av det utan bara för att jag undrar "Vad f-n ska jag springa så himla långt för med ökad skaderisk etc"? Sedan har det väl ingen särskilt imp faktor heller längre förutom möjligtvis för en själv.

Det viktigaste inför långa lopp är väl att man lägger in regelbundna långpass i sin träning, lugnare tempo under långpassen men viktigt att man håller på lång tid.

Väldigt bra att du planerar öka stegvis, speciellt med tanke på din skadehistorik. Löpning är tufft mot kroppen, speciellt om man väger lite väl mycket (ingen aning om hur det är i ditt fall).

Men det är nyckeln, lägg in långpass minst en gång varannan vecka, helst en gång varje vecka när du vant dig. Exakt hur långa dessa ska vara är väl lite vanskligare att tipsa om eftersom det beror på din nuvarande nivå, kapacitet etc.

Långpass för mig är mellan ca 15-30km eller i "allra värsta fall" ett par tre ggr inför en mara kanske upp till 35km. Men tiden man är ute och också viktigt, minimum 1.30h skulle jag vilja säga för ett långpass. Vilodag eller alternativ träning bör man ha efter långspass då kroppen behöver lite tid att återhämta sig.

Viktigt för långpass är att man har med sig vätska samt kanske även någon annan sorts energi, tex energi gel (finns väl minst 250 olika saker som är vettiga att ha med sig, googla).

OBS: Det finns mycket bra beprövade Marathon program på sajten marathon.se (grundprogrammen är gratis). Programmen är extra bra eftersom de har en stegrande träningsmängd så att kroppen ska hinna anpassa sig.
http://trana.marathon.se/asics-stockholm-marathon-2014

26 veckors 6 timmars marathon program
http://trana.marathon.se/asics-stockholm-marathon-2014/600-programmet

Främst stärka upp muskulaturen runt knän. En kanonövning för det är enbenböj på balansplatta. Sätt upp det andra benet på en stol bakom dig och böj. Vartefter kan du börja köra med skivstång för ökat belastning.

Vanliga bensparksövningar i maskin är också grymma för musklerna runt knäna.

/Skickar adress i pm för kakleverans.

Välkommen tillbaka och kul att du kom igång igen!

Liksom mrsthlm är jag lite skeptisk till att du satsar på just marathon även om jag förstår att det lockar. Det är en grym utmaning som ger en otrolig belöning i efterhand. Men, en sådan kan uppnås även på kortatre sträckor. Halvmaror blir allt vanligare och jag tycker det vore klokare för dig att satsa på. Du kommer vara kanonnöjd efter en sådan också och det sliter så mycket mindre på kroppen.

Men, om du nu är helt inne på mara, så visst kommer du fixa det. Börja med att som du gör nu trappa upp långsamt så att du kanske klarar en 3-4ggr i veckan. Sen tycker jag du kan hoppa på detta program: http://jogg.se/Program/Program.aspx?id=17

Kick ass!

Tyvärr har jag märkt tvärtom att folk bara låter sig impas av distans och inte fart. Mina polare är impade att jag klarade springa så pass långt som en mara på en alldaglig tid. Men rycker på axlarna åt att jag klarar milen på 42min vilket jag själv asner vara fan så svårare. Springer man iinte själv har man ingen uppfattning av vad som är fort. Min bror till exemplet köpte sin kollegas story om 26 min på milen, tills jag upplyste han att det låg under gällande världsrekord.

Ville bara belysa denna punkt, annars var det bra tips du gav.

Du har säkert helt rätt.

Vi med erfarenhet av löpning och träning blir avsevärt mera imponerande av en riktigt bra tid på milen eller halvmaran jämfört med någon som släpar sig runt halv otränad på 6 timmar på en mara. ;-)

god.child och msthlm37;

Jag vet inte varför jag fick för mig just maraton. Helt ärligt är det väl för att det är en helt efterbliven sak att utföra? Det enda som är galnare än ett maraton är väl en IM eller triathlon på tuff bana (och givetvis ultralöpning, vilket är en sak för sig..).

Helt ärligt har jag ingen aning om det ens blir ett maraton, men det är målsättningen! Kommer inte bli besviken om jag står där om ett år och inte är i form för det. Oavsätt vilket kommer jag ha utvecklats i löpningen ju.

Halvmara är ett delmål, som jag planerar göra på senvåren -14 (nej, inte gbg-varvet ). Om jag fixar det så ska jag försöka träna inför maraton.

Det handlar ju inte bara om att springa och träna i mitt fall (och många andra), utan jag måste ju se till att min kropp inte faller sönder också. Och det kommer såklart påverka hur mycket jag kan träna. Men jag gillar galna saker och ett galet mål är nåt jag behöver

Tack för era tips!

Hehe, så sant. Vi diskuterade löpning på en släktträff i helgen. Kusinen håller på att kämpa för att komma under 45 min på milen (ligger just nu på 46-ish så inte så långt kvar), och jag har som mål att fixa ett maraton.
Folk var typ inte ens impade av kusinen utan bara skit-intresserade av mitt maraton. Att jag ligger en kvart ifrån min kusins tid på milen spelade inte så stor roll
Inte heller att jag förklarade att "alla klarar ett maraton, frågan är bara vilken tid man vill komma i mål på" (man kan ju gå den på 12 timmar liksom, hah) gjorde någon skillnad, folk var såååå imponeeeerade av att jag satsar på mara.

tsss... vanliga svenssons...

Ok, satsa du på ditt Marathon och följer du något av träningsprogrammen på tex marathon.se eller jogg.se tror jag du har mycket god chans att greja det, lycka till.

Vem är jag att döma folks utmaningar? ;-)

Jag har respekt och full förståelse för alla som söker utmaningar, det är otroligt motiverande.