Allt om ADHD!

Jag upplever exakt samma som dig. Jag har ADHD och måste käka amfetamin för att fungera i samhället. Oturligtvis gör "teraupeutiska" doser amfetamin mig nedstämd och pessimistisk och jag skulle ge vad som helst för en hjärna som fungerade utan medicin.

Min egen teori är att fokuseringen som kommer med amfetaminet gör att jag upptäcker vilken jävla skitgrop jag grävt ner mig i de senaste åren. Då jag är "nykter" är jag för okoncentrerad för att ens komma ihåg hur besvärlig min situation är.

Jag försöker klara mig så långt det går utan amfetaminet men oftast så går det bara inte. Det är helt omöjligt att förklara för en utomstående men jag tror seriöst jag skulle få mera gjort med båda armarna amputerade än denna jävla neurologiska åkomma som ADHD är.

Om du verkligen känner igen dig i det jag skriver, och inte redan har testat det, så kan jag starkt rekommendera att du prövar det ihop med ett SSRI-preparat. Jag åt Mirtazapin i min ungdom men har sedan dess varit starkt skeptisk till allt antideppressivt, men sedan jag satte in escitalopram för snart två veckor sen så har saker och ting förändrats radikalt. Och då menar jag verkligen radikalt.

Spontaniteten, kreativiteten, fantasin och känslan av att jag är jag, som tidigare var det första som försvann när jag åt min stimulantia, är i skrivande stund här, trots att jag i allra högsta grad känner av min morgondos dexamfetamin. Min pessimistiska syn på saker och ting, om än fungerande för alla förutom mig själv, lyser med sin frånvaro. Jag ler. Bara en sån sak. Att jag spontant skulle le, eller gud förbjude sjunga med i en bra sång, vore skrattretande för två veckor sen efter min morgondos.

Jag misstänker att det är så här en "vanligare" diagnosperson svarar på sin behandling. Jag skulle inte för allt i världen kunna förklara det jag upplever på ett vetenskapligt förståeligt sätt. Normalt sett hade jag känt ett enormt behov att få veta hur mina signalsubstanser interagerar för att ge upphov till min mående, men just nu spelar det ingen roll. Jag tänker hellre på hur jag på bästa sätt kan tackla dagen. Och morgondagen. Jag planerar, skriver medicinscheman, gör ett kollage på väggen med viktiga läkarmöten och uppgifter samt ställer alarm på mobilen.

För bara veckor sen tänkte jag precis som du att jag ska klara mig utan amfetamin så mycket jag bara kan och endast använda det till monotona, tidskrävande och hjärndöda sysslor. Jag tänker inte så längre. Jag vill fungera alltid, hela tiden.

Jag stackar förvisso mina mediciner med lite andra grejer, men det har jag gjort rätt länge. Jag delar gärna med mig om du är nyfiken. Men som sagt, om du inte redan har testat SSRI i kombination med amfetamin och en riktig riktig vilja att bli bättre, så gör det. Det har tagit mig ett par år nu att nå botten, svälja stoltheten och börja kravla mig upp, men vägen upp går konstigt nog fan så mycket snabbare. Dessutom så kan du det här egentligen, det vet jag. Du behöver bara verktygen.

Edit: Kan ju tillägga att även jag grävt ner mig i ett rätt ordentligt hål till följd av min problematik. Fast det hålet känns betydligt mindre i dagsläget. Om läget har blivit bättre för att jag verkligen insett att hålet inte är så stort, eller för att jag helt enkelt inbillar mig att hålet inte är så stort, kan jag inte svara på. Pillren diskriminerar inte. Oavsett är jag glad, för det är rätt uppenbart att man blir både efterbliven och handlingsförlamad i det där jävla hålet. Först nu kan jag börja klättra på riktigt.

Hur skulle ni beskriva effekten av Concerta under dagen? Kommer den i omgångar, och i så fall hur många? Är dessa omgångar lika starka/långvariga? Eller känns effekten mest de första 1-3 timmarna, för att sedan märkbart dala under dagen? Eller på något annat sätt?

Kan vattendrickande förstärka - därmed förkorta - effekten märkbart?

Hur många urinprov fick ni lämna?
Frågar eftersom jag kan komma att behöva lämna något prov framöver. Finns en liten, liten chans att det kan visa positivt pga en dum impulsiv handling. Typiskt mig.

Vill inte att allt ska gå åt helvete nu när allting är påväg åt rätt håll och det känns bra.

Inte ett enda.

Varför skulle du få lämna urinprov när du inte har någon missbrukshistoria?

För att vissa läkare har en sopkvast i arlset?

Läkaren kanske upplever att patienten slipper känna sig ifrågasatt/misstänkt som missbrukare på det viset. Någon av er kära paranoiker som tänk så långt

LL "också ADHD"

ADHD människor är väldigt reaktiva människor som hellre följer sin egen agenda än mängdens. Nutid representerar en väldigt kort period i människans existens. Klura sedan på vilken nytta man har av reaktiva personer i tex en flock på 40 st människoapor i en djungel? Alla fyllde sin roll här, allt från vårdare, krigare, underhållare, varnare, uppfinnare, utforskare, mamma, sjukdomsfinnaren, kocken, spejare osv osv...

Samhället anpassas först efter "mängden" sedan minoriteterna. Ingen har egentligen hunnit förändrats emotionellt eller instinktivt på denna korta tid. Alla mår sämre och sämre av att arbeta mer och mer där barnen är på dagis skola allt längre och våra gamla på sitt håll.

Får man rekommendera en alternativ väg till självuppfyllelse än "materialism" och "titeljakt" för de som värdesätter psykiskt välmående för sig själv och sina barn?

LL

jag letar efter bra information om ADHD, har ni någon bra länk så skulle jag gärna ta del av den.

http://www.levamedadhd.se/
http://www.attention-riks.se/

jag tackar för dem är riksförbundet attention något bra? de verkar ju iaf ha några pdf filer om ADHD så jag får börja med dem.

tar gärna emot fler tips.