2013-08-01, 01:53
  #6901
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Arga.Apan
Men på 80-talet hör väl ändå till att Staten backade upp banksektorn, spenderade som att det inte fanns en morgondag och inflaterade som aldrig förr? Eller har jag fel? Det är i så fall en rätt viktig faktor i ekvationen.
Nja, backade upp hur då?

Citat:
Ursprungligen postat av Arga.Apan
Lite motsägelsefullt va? Antingen är marknaden fri eller så är den inte fri. Finns inget mellanting.
Var hittar du det motsägelsefulla?
Före 85 var kreditgivningen hårt styrd. Efter 85 för det fritt fram för banker och finansbolag att ge kredit som man själv ville. (Det betyder dock inte att det var laglöst. Man var fortfarande tvungen att leva upp till kapitaltäckningskrav mm).

Att staten ger räntesubventioner ned till en garantiränta till lån på nybyggda fastigheter har ingen som helst koppling till kreditgivningen.
2013-08-01, 13:59
  #6902
Medlem
Arga.Apans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Att staten ger räntesubventioner ned till en garantiränta till lån på nybyggda fastigheter har ingen som helst koppling till kreditgivningen.

Är du allvarlig? Banken bedömer låntagarens möjlighet att finansiera sina lån men väljer att bortse från det faktum att staten använder beslagtagna medel för att betala X antal procentenheter av räntan?

Ten four.

Edit: Tveksamt om det finns en bättre metod för staten att föra över tillgångar från löntagare till "storkapitalet" än en räntesubvention.
__________________
Senast redigerad av Arga.Apan 2013-08-01 kl. 14:03.
2013-08-01, 16:56
  #6903
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Arga.Apan
Är du allvarlig?
Javisst är jag allvarlig. Varför skulle jag inte vara det?

Citat:
Ursprungligen postat av Arga.Apan
Banken bedömer låntagarens möjlighet att finansiera sina lån men väljer att bortse från det faktum att staten använder beslagtagna medel för att betala X antal procentenheter av räntan?
Banken? Vilken bank?

Citat:
Ursprungligen postat av wikipedia
Stadshypoteksrörelsen växte fram vid mitten av 1800-talet. På 1860-talet bildades stadshypoteksföreningar i vissa städer och senare tillkom en stadshypotekskassa. Kassan hanterade upplåningen genom att ge ut obligationer medan föreningarna svarade för utlåningen till fastighetsägarna. Efter ett riksdagsbelsut 1992 slogs kassan och föreningarna samman i Stadshypotek AB. Aktierna i bolaget fördelades mellan låntagarna och staten.
Långivare var sådana som Stadhypotek. De lånade upp befintlig avista genom att emittera obligationer och lånade ut till husköpare.

Citat:
Ursprungligen postat av Arga.Apan
Ten four.
Lite oklar på vad du menar med det. Att du är osäker på det du skriver kanske?

Citat:
Ursprungligen postat av Arga.Apan
Edit: Tveksamt om det finns en bättre metod för staten att föra över tillgångar från löntagare till "storkapitalet" än en räntesubvention.
Här hade det varit ganska bra om du berättade hur det gick till så det inte bara blir tomma påståenden.

Och medan du funderar över det kan andra begrunda följande: (S) ordnade räntesubventioner så byggsektorn fick mer byggjobb. Det skapade en efterfrågan på byggjobbare som på så sätt kunde pressa upp lönerna. Som tack fick (S) kampanjbidrag från LO.
Byggföretagen fick ingen del av subventionerna eftersom konkurrensen pressade ned deras vinster.

Betala fick skattebetalarna göra.
Och inom vänstern och keynesinspirarade kretsar är detta rätt att göra. Man ser det som samhällsekonomiskt riktigt att ta av skattebetalarna och subventionera olika sektorer. Backar vi tillbaka ytterligare i tiden så skulle hela samhället vara organiserat så. Att verksamheter skulle vara lönsamma var fult.
2013-08-01, 16:59
  #6904
Medlem
MrOaikis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Arga.Apan
Är du allvarlig? Banken bedömer låntagarens möjlighet att finansiera sina lån men väljer att bortse från det faktum att staten använder beslagtagna medel för att betala X antal procentenheter av räntan?

Ten four.

Edit: Tveksamt om det finns en bättre metod för staten att föra över tillgångar från löntagare till "storkapitalet" än en räntesubvention.

Nu har du nog drabbats av socialistsjukan. Att jag får göra avdrag för mina ränteavgifter och på så sätt betalar mindre skatt än jag annars hade gjort, är inte ett bidrag från staten. Du räknar från fel håll. Om jag betalar 100 000 i skatt i år, och 50 000 i skatt nästa år, så har jag inte fått pengar från staten. Staten har fått mindre pengar av mig.
2013-08-01, 17:20
  #6905
Medlem
Arga.Apans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MrOaiki
Nu har du nog drabbats av socialistsjukan. Att jag får göra avdrag för mina ränteavgifter och på så sätt betalar mindre skatt än jag annars hade gjort, är inte ett bidrag från staten. Du räknar från fel håll. Om jag betalar 100 000 i skatt i år, och 50 000 i skatt nästa år, så har jag inte fått pengar från staten. Staten har fått mindre pengar av mig.
Nej du. Du får nog läsa om det jag skriver skulle aldrig påstå att det är en allmosa. Staten har inget och kan därför inte ge något utan att ta något först. Min poäng är att staten använder sitt självutnämnda våldsmonopol för att föra över tillgångar från löntagare till storkapitalet (i brist på bättre term) och att detta i allra högsta grad är en reglering av kreditmarknaden.

Kanske fel tråd för detta men det ska enligt mig även ses som att du blir bestulen på mer pengar om du väljer att inte låna pengar än om du väljer att låna pengar. Straffskatt på sparande. Utgångspunkten är som sagt att mina pengar tillhör mig och ingen annan. Staten utför ett tyst hot mot mig som person: "Lånar du inte pengar så tar vi ännu mer från dig muahahahaha!"
Staten tvingar mig att finansiera andra människors lån.
2013-08-01, 17:23
  #6906
Medlem
MrOaikis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Arga.Apan
Nej du. Du får nog läsa om det jag skriver skulle aldrig påstå att det är en allmosa. Staten har inget och kan därför inte ge något utan att ta något först. Min poäng är att staten använder sitt självutnämnda våldsmonopol för att föra över tillgångar från löntagare till storkapitalet (i brist på bättre term) och att detta i allra högsta grad är en reglering av kreditmarknaden.

Kanske fel tråd för detta men det ska enligt mig även ses som att du blir bestulen på mer pengar om du väljer att inte låna pengar än om du väljer att låna pengar. Straffskatt på sparande. Utgångspunkten är som sagt att mina pengar tillhör mig och ingen annan. Staten utför ett tyst hot mot mig som person: "Lånar du inte pengar så tar vi ännu mer från dig muahahahaha!"
Staten tvingar mig att finansiera andra människors lån.

Dina pengar gör ingen nytta om de inte finns i omlopp. Det är bättre att du köper bostadsobligationer av dem, så att folk som behöver bostad kan låna för att finansiera köpet. Eller att du investerar i nystartade bolag skapade av folk som har idéer men inget kapital.

Staten har våldsmonopol, och det gör också att valutan de försvarar har ett värde (i kombination med produktivitet och beskattningsrätt).
2013-08-01, 18:13
  #6907
Medlem
Arga.Apans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Banken? Vilken bank?
Som låntagaren ansöker om lån eller kredit hos.

Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Lite oklar på vad du menar med det. Att du är osäker på det du skriver kanske?
http://www.urbandictionary.com/define.php?term=Ten%20Four
Mina kunskaper är högst begränsade, gör inte anspråk på att vara säker på det jag skriver utan deltar i tråden för att lära mig mer

Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Här hade det varit ganska bra om du berättade hur det gick till så det inte bara blir tomma påståenden.
OK gör ett försök att förtydliga vad jag menar:

För att illustrera detta tar jag mig friheten att dela in samhället i tre huvudsakliga grupper.
Grupp A: De som sitter på "kapital" till exempel storbanker kredit -och långivare, individer som har tillräckligt med kapital för att kunna "casha" bil och bostad hör även hit.
Grupp B: Löntagare i klassen medel till högre medel, har inkomst men inte tillräckligt med eget kapital för att kunna "casha" bil och bostad. Denna grupp är ofta de som skuldsätter sig med dyra bostadslån. De allra flesta svenskar platsar i denna kategori.
Grupp C: Bottenskiktet om du tillåter termen. Individerna i denna grupp är antingen lågavlönade eller saknar egen inkomst överhuvud taget. Ofta beroende av bidrag och en välfärdsstat som håller dem upprätta (jag bortser inte från att beroendet av välfärdsstaten förmodligen uppkommer på grund av just välfärdsstaten).

Om vi börjar med grupp C. Denna samling individer har själva inte lån och kan således inte dra av räntekostnader på skatten. Ur deras perspektiv hade det förmodligen varit bättre om staten stal mer och gav till dem istället för att stjäla mindre av låntagare (Grupp B). De får en mindre del av välfärdskakan så att säga.

Grupp B då. Dessa individer tror nog själva att de tjänar på räntesubventioner då deras älskade krediter och lån blir till synes billigare men så är givetvis inte fallet. Tvärtom här finns förlorarna. Då staten tar hand om en del av räntekostnaderna klarar individerna i grupp B att finansiera dyrare lån och krediter, större lån beviljas dessa individer av storkapitalet (skuldsättningen ökar). Mer pengar finns tillgängligt hos de som efterfrågar produkten (låt säga bostaden), Grupp B tittar inte så mycket på den faktiska summan de lånar snarare efter hur stora kostnader de kan bära varje månad. Priserna på bostäder stiger kraftigt (precis det vi bevittnar för tillfället och även diskussionen för denna tråd) och Grupp B får lov att skuldsätta sig allt mer för att köpa sin bostad och bil. Så länge räntan är artificiellt låg och storkapital och stat inflaterar kraftigt är de nog rätt nöjda men sen spricker bubblan och då står många individer i grupp B med brallorna nere och kuken i brevlådan. Då de betalar skatt är de dessutom med och finansierar sitt eget avdrag (nåja).

Grupp A ser förnöjt på medan lånen stiger och intäkterna ökar (kom ihåg att pengarna som lånas ut inte existerar innan långivningen utan skapas då lånet ges ut, banken skapar en skuld i betalsystemet med belopp som tidigare inte existerade). Om jag kommer ihåg dit exempel rätt så handlade det om att låntagaren betalade 3% ränta vid lån till nyproducerade villor staten sköt till resten upp till 8%. Grupp A får fortfarande sin ränta på säg 8% resten betalar grupp B och grupp C även om den enskilde individen i grupp B upplever det som att någon annan betalar. Således en aktiv överföring av resurser från löntagarna till storkapitalet, medveten eller omedveten lämnar jag åt konspirationsteoretikerna att bedöma.

Hoppas jag lyckas förklara vad jag menar, även om min sista mening där var lite onödig och mer som en liten sidogrej. Vad jag i grunden försöker säga som inlägg i trådens diskussion är att en räntesubvention oavsett utformning är en reglering eller ett ingrepp i marknaden, en tvingande omfördelning av resurser. Således ingen fri kreditmarknad, ett statligt ingrepp får givetvis konsekvenser på alla fronter även om centralplaneraren inte är kapabel att förutse alla dessa.

Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Och medan du funderar över det kan andra begrunda följande: (S) ordnade räntesubventioner så byggsektorn fick mer byggjobb. Det skapade en efterfrågan på byggjobbare som på så sätt kunde pressa upp lönerna. Som tack fick (S) kampanjbidrag från LO.
Byggföretagen fick ingen del av subventionerna eftersom konkurrensen pressade ned deras vinster.

Betala fick skattebetalarna göra.
Och inom vänstern och keynesinspirarade kretsar är detta rätt att göra. Man ser det som samhällsekonomiskt riktigt att ta av skattebetalarna och subventionera olika sektorer. Backar vi tillbaka ytterligare i tiden så skulle hela samhället vara organiserat så. Att verksamheter skulle vara lönsamma var fult.
Ja. Förkastligt.
Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Betala fick skattebetalarna göra.
Grupp B och Grupp C med andra ord. Apropå överföring av resurser från löntagare till storkapitalet?
__________________
Senast redigerad av Arga.Apan 2013-08-01 kl. 18:19.
2013-08-01, 18:15
  #6908
Medlem
Arga.Apans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MrOaiki
Dina pengar gör ingen nytta om de inte finns i omlopp. Det är bättre att du köper bostadsobligationer av dem, så att folk som behöver bostad kan låna för att finansiera köpet. Eller att du investerar i nystartade bolag skapade av folk som har idéer men inget kapital.

Staten har våldsmonopol, och det gör också att valutan de försvarar har ett värde (i kombination med produktivitet och beskattningsrätt).

Var mina pengar gör bäst nytta avgör enbart jag själv. Var det någon som sa socialistsjukan?
2013-08-01, 19:17
  #6909
Medlem
Gargameliks avatar
Bopriserna är upp 9.5% på 7 månader i Stockholms innerstad, bananas.
http://lassekongosbostadstracker.blogspot.se/2013/08/juli-2013.html
2013-08-01, 20:14
  #6910
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Arga.Apan
Som låntagaren ansöker om lån eller kredit hos.
Då undrar jag återigen varför du nämner banker.

Du kan omöjligen ha missat det som stod om stadshypoteket.

Till en bank kunde man gå för topplånet men där utgick inga räntesubventioner. Så det är ovidkommande.

Citat:
Ursprungligen postat av Arga.Apan
OK gör ett försök att förtydliga vad jag menar:

För att illustrera detta tar jag mig friheten att dela in samhället i tre huvudsakliga grupper.
Grupp A: De som sitter på "kapital" till exempel storbanker kredit -och långivare, individer som har tillräckligt med kapital för att kunna "casha" bil och bostad hör även hit.
Grupp B: Löntagare i klassen medel till högre medel, har inkomst men inte tillräckligt med eget kapital för att kunna "casha" bil och bostad. Denna grupp är ofta de som skuldsätter sig med dyra bostadslån. De allra flesta svenskar platsar i denna kategori.
Grupp C: Bottenskiktet om du tillåter termen. Individerna i denna grupp är antingen lågavlönade eller saknar egen inkomst överhuvud taget. Ofta beroende av bidrag och en välfärdsstat som håller dem upprätta (jag bortser inte från att beroendet av välfärdsstaten förmodligen uppkommer på grund av just välfärdsstaten).

Om vi börjar med grupp C. Denna samling individer har själva inte lån och kan således inte dra av räntekostnader på skatten. Ur deras perspektiv hade det förmodligen varit bättre om staten stal mer och gav till dem istället för att stjäla mindre av låntagare (Grupp B). De får en mindre del av välfärdskakan så att säga.

Grupp B då. Dessa individer tror nog själva att de tjänar på räntesubventioner då deras älskade krediter och lån blir till synes billigare men så är givetvis inte fallet. Tvärtom här finns förlorarna. Då staten tar hand om en del av räntekostnaderna klarar individerna i grupp B att finansiera dyrare lån och krediter, större lån beviljas dessa individer av storkapitalet (skuldsättningen ökar). Mer pengar finns tillgängligt hos de som efterfrågar produkten (låt säga bostaden), Grupp B tittar inte så mycket på den faktiska summan de lånar snarare efter hur stora kostnader de kan bära varje månad. Priserna på bostäder stiger kraftigt (precis det vi bevittnar för tillfället och även diskussionen för denna tråd) och Grupp B får lov att skuldsätta sig allt mer för att köpa sin bostad och bil. Så länge räntan är artificiellt låg och storkapital och stat inflaterar kraftigt är de nog rätt nöjda men sen spricker bubblan och då står många individer i grupp B med brallorna nere och kuken i brevlådan. Då de betalar skatt är de dessutom med och finansierar sitt eget avdrag (nåja).

Grupp A ser förnöjt på medan lånen stiger och intäkterna ökar (kom ihåg att pengarna som lånas ut inte existerar innan långivningen utan skapas då lånet ges ut, banken skapar en skuld i betalsystemet med belopp som tidigare inte existerade). Om jag kommer ihåg dit exempel rätt så handlade det om att låntagaren betalade 3% ränta vid lån till nyproducerade villor staten sköt till resten upp till 8%. Grupp A får fortfarande sin ränta på säg 8% resten betalar grupp B och grupp C även om den enskilde individen i grupp B upplever det som att någon annan betalar. Således en aktiv överföring av resurser från löntagarna till storkapitalet, medveten eller omedveten lämnar jag åt konspirationsteoretikerna att bedöma.

Hoppas jag lyckas förklara vad jag menar, även om min sista mening där var lite onödig och mer som en liten sidogrej. Vad jag i grunden försöker säga som inlägg i trådens diskussion är att en räntesubvention oavsett utformning är en reglering eller ett ingrepp i marknaden, en tvingande omfördelning av resurser. Således ingen fri kreditmarknad, ett statligt ingrepp får givetvis konsekvenser på alla fronter även om centralplaneraren inte är kapabel att förutse alla dessa.
Jag uppskattar din vilja att försöka dig på någon slags förklaring. Tyvärr är den kliniskt ren på något som helst stöd för ditt påstående. Jag kan tycka att du kanske svävade ut något och borde ha hållit dig till frågan som gällde räntesubventionerna till nyproduktion av fastigheter i början på 90-talet och tidigare. (Borgarna tog sedan bort räntesubventionerna under 90-talet).
Observera och att du felantigen talar i grupp A om nyskapad kredit. Om du går tillbaka till det som stod om stadshypotek så ser du att både jag och wikipedia skrev att dom lånade upp befintlig avista. Det var för att betona att det inte skapas ny kredit vid den upplåningen.

Det du behöver visa är vägen från statens utbetalning av subventionerna till storkapitalet, eller något snarlikt.

Följande är för min del acceptabla förutsättningar. Subventionerna leder till :
* fler nybyggda hus.
* Fler anställda i byggsektorn
* Större leveranser i byggmtrl-sekton
* Fler anställda i byggmtrl-sekton
* Större efterfrågan efter personal i byggsektorn och i byggmtrl-sekton, vilket driver upp lönerna där.
* Aktieägarna får avstå konsumtion och bekosta kapacitetsutbyggnad.

Generella förutsättningar:
* Företagen försöker öka sina marknadsandelar.
* Konkurrensen pressar priser och vinster.

Men hur du ur ovanstående sluter dig till att "storfinansen", vilket rimligen får översättas till aktieägarna, får värdet av subventionerna ser jag inte riktigt hur du ska kunna visa. Hade det inte rått konkurrens samt att man hade importerat byggjobbare från utlandet vilket då hindrat att lönerna steg då hade kunnat acceptera att aktieägarna hade kunna få iaf en del av subventionerna. Men nu var det inte så.

Att löntagarna kan pressa upp sina löner beror på att det blir underskott på byggjobbare, och för att kompensera för det skulle man ha behövt importera byggjobbare och det gjorde man inte. (I stället säkerställde man att endast LO-anslutna fick utföra byggjobb. Tog du i en borrmaskin på ditt jobb och en byggjobbare fick syn på det så kom han fram och kollade att du hade "rena papper").
2013-08-01, 21:20
  #6911
Medlem
Arga.Apans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Då undrar jag återigen varför du nämner banker.

Du kan omöjligen ha missat det som stod om stadshypoteket.

Till en bank kunde man gå för topplånet men där utgick inga räntesubventioner. Så det är ovidkommande.

Jag kan tycka att du kanske svävade ut något och borde ha hållit dig till frågan som gällde räntesubventionerna till nyproduktion av fastigheter i början på 90-talet och tidigare. (Borgarna tog sedan bort räntesubventionerna under 90-talet).
Mitt påstående om att räntesubventioner (observera obestämd pluralis) är en resursomfördelning från löntagare till storkapital gäller subventioner av ränta på kredit generellt. Jag försökte mig på en generell redogörelse för mitt resonemang. Tycker det även är applicerbart på de subventioner du redogör för. Principen att krediterna blir större gäller fortfarande och därmed även intäkterna. Det kredittagaren inte betalade i räntan omfördelade ju staten med skattemedel?

Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Observera och att du felantigen talar i grupp A om nyskapad kredit. Om du går tillbaka till det som stod om stadshypotek så ser du att både jag och wikipedia skrev att dom lånade upp befintlig avista. Det var för att betona att det inte skapas ny kredit vid den upplåningen.
Jag läste om stadshypoteket men jag är inte med på hur det förändrar min tes om omfördelning. Om du har tålamod får du gärna förklara var denna befintliga avista kom från? Observera att jag inte försöker tjafsa emot utan förstå.
Att krediten är nyskapad (eller inte är) är ovidkommande för mitt huvudsakliga argument att skattebetalarna betalar skillnaden mot vad kredittagaren betalar i ränta och vad kreditgivaren får betalt i ränta. Mer som en obehaglig notering. Men som sagt kan du förklara när skulden uppstår vore jag tacksam.

Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Det du behöver visa är vägen från statens utbetalning av subventionerna till storkapitalet, eller något snarlikt.
Kredittagaren får en lägre räntekostnad och kan därmed ta större lån utan att kreditgivarens ränteintäkter minskar (betalas av löntagarna), större lån = större intäkter. Vad saknas?

Citat:
Ursprungligen postat av Gromph
Följande är för min del acceptabla förutsättningar. Subventionerna leder till :
* fler nybyggda hus.
* Fler anställda i byggsektorn
* Större leveranser i byggmtrl-sekton
* Fler anställda i byggmtrl-sekton
* Större efterfrågan efter personal i byggsektorn och i byggmtrl-sekton, vilket driver upp lönerna där.
* Aktieägarna får avstå konsumtion och bekosta kapacitetsutbyggnad.

Generella förutsättningar:
* Företagen försöker öka sina marknadsandelar.
* Konkurrensen pressar priser och vinster.
Ja ovanstående låter ju som önskvärda (ur centralplanerarnas perspektiv, sen ska jag inte säga mer om det då jag misstänker att det kan vara OT) effekter men hur de är kopplade till diskussionen om resursomfördelning vet jag inte, heller inte hur de är kopplade till det jag ifrågasatte i min första post nämligen om en kreditmarknad kan anses fri med statliga ingripanden som till exempel den subvention du beskriver ovan? Det saknar jag fortfarande ett svar på.
2013-08-01, 21:36
  #6912
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Gargamelik
Bopriserna är upp 9.5% på 7 månader i Stockholms innerstad, bananas.
http://lassekongosbostadstracker.blogspot.se/2013/08/juli-2013.html

Jag tittar mest på den blå kurvan. Den vill liksom inte återhämta sig sedan 2012. Vilket borde betyda att det uppdämda behovet (att sälja/köpa) blivit ganska stort vid det här laget. Kanske beror på att bara de som får ut en prisökning säljer, eller att mäklarna bara rapporterar "kanonaffärer".
__________________
Senast redigerad av gladakatten 2013-08-01 kl. 21:40.

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in